Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 febii. 1930 BERGSVETENSKAP 71
Tabell 13.
Silikater av serien 2 RO ■ Si02, orto-(mono-)silikater.
1. 9/8 FeO. 7/8 CaO • Si02 2. 8/8 FeO • 7/8 CaO 1/8 MnO. Si02 3. 8/8 FeO 1/8 CaO 1/8 MnO. 118 A1203 • Si02
K K K
2 000° : 6,27 5,21 6,48
1 500° : 2,57 2,66 1,82
1 350° : 0,936 1,91 0,912
Silikater av serien 4 RO ■ 3 SiO°, seskvisilikater.
1. 16/8 FeO. 2. 14/8 FeO • 2/8 MnO. 3. 14/8 FeO • 2/8 MnO.
16/8 CaO • 3 SiOa : 16/8 CaO • 3 Si02_14/8 CaO • 2/8 AI2O3 ■ 3 Si02
k k k
2 Ono°: 3,22 4,59 3,62
1 500° : 0.855 ; 1,13 0,985
1 350° : 0,452 0,569 0,455
Silikater av serien RO ■ Si02, meta-(bi-)silikater.
1. 6/8 FeO. 2/8 CaO • Si02 2. 5/8 FeO • 1/8 MnO. 2/8 CaO • Si02 3. 5/8 FeO • 1/8 MnO. 1/8 CaO • I/8AI2O3 • Si02
K 2 000° : 2,55 K 2,77 u 1,90
1 500° : 0,759 0,819 0,544
1 350° : 0,405 0,444 0,291
Av tabellerna framgår att förhållandet med
ledningsförmågans ändringar vid tillsatser av olika
ämnen är detsamma även vid högre temperaturer.
Ledningsförmågan faller med stigande halt av ljusa
oxider och kiselsyra, samt stiger med halter av mörka
oxider i de olika silikaten. Man ser att skillnaden i
ledningsförmåga med temperaturen vid ett och samma
silikat är avsevärd. Mera utpräglad blir skillnaden
mellan de olika silikaterna.
Av de i formlerna angivna beteckningarna C, och
Cp framgår vidare spänningens beroende av
slagg-badshöjden och tvärsnittet av de båda strömledande
slaggdelarna under och vid sidan av elektroden.
Det torde då vara klart, att man vid ett visst
slaggbad med vissa strömledande egenskaper måste
ha en viss spänningsdifferens E0 i slaggbadet och
en för genomförandet av den önskade
energimängden erforderlig minsta slaggbadshöjd. Det är även
klart, att en minimumhöj d dessutom erfordras för
att på ett gynnsamt sätt kunna genomföra de
metallurgiska förloppen. Ett tunnare, överhettat slaggbad
kan av den orsaken ge anledning till ett
förflyktigande av en del komponenter, t. e. sulfider och
oxider, varjämte värmeutnyttjningen kan bli mindre
god. — Därigenom att man har två parallellkopplade
strömkretsar i slaggbadet kommer elektroden att få en
högre inställning i ett högre slaggbad än i ett lägre.
Om slaggbadet ökar starkt i höjd och avtappningarna
av slaggen företagas endast under längre mellantider,
t, e. en eller två gånger om dygnet, kunna
förändringarna i elektrodens höjdläge bli avsevärda, vilket
i flera avseenden kan vara ofördelaktigt. Bildas t. e.
vid smältningen samtidigt ett skärstensskikt, vilket
samlar sig under slaggbadet, kan en för hög
elek-trodställning i detta inverka fördröjande på de
reaktioner, som avses att där äga rum. Som bekant
ha metallerna olika frändskap till svavel vid högre
temperatur. Kopparn liksom även järnet visa stor
affinitet och högre än bly och silver, vilka ha större
affinitet än zink. Därigenom driva de metaller, som
ha högre affinitet till svavel, ut de andra ur deras
svavelföreningar, varvid den senare metallen
frigöres. Härtill fordras ej endast ett visst överskott
av den starkare metallen utan även en viss
temperatur för bästa och fortast möjliga omsättning. Det
torde då vara klart, att av den orsaken en
nedsänkning av elektroden till ett visst djup är
fördelaktig för att möjliggöra en ledning och strålning av
värmen till skärstensskiktet.
Om vid en viss smältning olika slags malmer stå
till förfogande, vilkas slaggkomponenter sinsemellan
starkt variera, kan man förstå, att elektrodens
inställning vid konstant spänning E0 i slaggbadet blir
helt olika. Av de angivna värdena på
ledningsförmågan kan man se, att elektroden får en högre
inställning i ett järn- och manganhaltigt slaggbad än
i ett mera kalk- och aliminiumrikare. Av
försöksresultaten framgår, att denna skillnad under vissa
förhållanden kan bli avsevärd. i båda fallen kan
man genom en motsvarande ändring av spänningen
E0 i slaggbadet erhålla identiska förhållanden, om
man bortser från den inverkan, den olika
sammansatta gasatmosfären i ljusbågen kan utöva. i
händelse av en järn- och manganrikare slagg och en viss
spänning i slaggbadet kan resultatet bli en sämre
värmeutnyttj ning, då den närmare eller i slaggbadets
övre yta alstrade värmen blir metallurgiskt sämre
tillgodogjord och andra komplikationer uppstå. Detta
kan särskilt bli fallet vid den elektrotermiska
zinkugnen, där i så fall reduktionsförloppet oangenämt
påverkas och förflyktigandet av t. e. ZnO avsevärt
stegras. — i händelse att slaggen är mera kalk- och
aluminiumhaltig kan en reglering av energitillförseln
vid samma slaggbadshöjd och spänning som i
föregående fall vara förbunden med svårigheter till följd
av slaggens lägre ledningsförmåga. Det framgår härav,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
