- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Bergsvetenskap /
72

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

72

TEKNISK TIDSKRIFT

12 april 1930

att man vid en given spänning E0 och
slaggbads-höjd följaktligen erhåller en hel mängd olika
inställningar av elektroden i slaggbadet allt efter de ur
malmerna erhållna slaggernas sammansättning,
vilket kan ge anledning till yttringar i praktiken i
andra hänseenden, vilkas egentliga orsak man ej
kunnat förstå.

Det torde då vara klart, att slaggernas
ledningsförmåga spelar en mycket stor roll vid
genomförandet av elektrotermiska processer. Yid smältning av
malmer, vari de bildade slaggernas sammansättning
starkt varierar, är man med hänsyn till såväl den
fördelaktigaste värmeutnyttjningen som även för
ernåendet av bästa metallurgiska resultat nödgad att
genomföra smältningsprocessen med en till
slagghöjden svarande nedsänkning av elektroden i
slaggbadet, varvid man vad beträffar slaggens
ledningsförmåga måste ändra spänningen E0 allt efter
förhållandena, vilket lämpligast sker genom en
motsvarande ändring av transformatorns polspänning.

Det har i det föregående berörts, att ett till den
anlagda spänningen svarande slaggbad erfordrar en
viss minimihöjd för att man skall kunna genomföra
ett visst ampèretal, vilket framgår av det i formlerna
(1) och (2) införda beteckningarna Cs och Cp. Av
relationen (2) framgår även, att elektroden får en
högre inställning i ett högre slaggbad än i ett lägre
och att denna! olikhet i höjdinställningarna av
elektroden i de olika fallen kan bli avsevärd, om
slaggbadet starkt ökar och tiden mellan tvenne
avtappningar är lång, vilket förhållande även kan inverka
menligt på de avsedda metallurgiska förloppen.
Slaggbadet bör å ena sidan ej få öka för mycket, å andra
sidan får ej för stor mängd slagg avtappas, Säl £ltt
minimihöjden underskrides. Man kan då ej med den
för handen varande spänningen i slaggbadet vid
elektrodens nedsänkning i detta erhålla det för
fullbelastning av ugnen svarande ampèretal genomfört, utan
en i motsvarande mån mindre energimängd. För ett
närmare klarläggande av de förhållanden, som
därvid uppstå, bifogas de erfarenheter, som i samband
därmed vunnits vid den elektrotermiska zinkugnen.

Där bildas under slaggbadet av det i malmen
alltid närvarande svavlet efter rostningen ett
sulfid-eller s. k. skärstensskikt, som ligger över det smälta
blyskiktet, om denna metall samtidigt utvinnes.
Skär-stens- och slaggskikten tillväxa mellan tvenne
avtappningar i den mån, som de bildas av de i
malmen ingående komponenterna. De i skärstensskiktet
ingående komponenterna: Cu2S, FeS, PbS, ZnS osv.
ge detta en mycket hög ledningsförmåga, ca 500.
Enligt de undersökningar — PbS har enligt Freys1
undersökningar en ledningsförmåga: 300 i fast
tillstånd — som gjorts häröver kan man räkna ut, att
i en pelare av 20 cm höjd och en till elektrodens
av 600 mm diam. svarande yta ger ett spänningsfall
av endast 0,2 voit vid en genomförd strömstyrka av
12 200 amp. Sker avtappningen av dem genom ett
gemensamt tapphål, vilket vanligen är fallet, kommer
skärstenen och slaggen att lämna ugnen i den mån
som deras tryckförhållanden över tapphålet och
viskositetsförhållanden sinsemellan äro. Yid
smältning av malmer med varierande sammansättning bli
dessa förhållanden varierande storheter, varav man

i Ark. f. kem. min. och geol. Bd. 10. 9. (1930).

kan förstå, att det är nästan uteslutet att kunna
avtappa den mängd av båda skikten, som ur
drifts-och metallurgiska hänsyn är den riktiga. Ofta
avtappas för mycket av skärstenen men oftast för
mycket av slaggen, vilket medför svårigheter att
efter avtappningen kunna tillföra ugnen full
belastning. Varje försök att genomföra ett högre
ampèretal medför en ytterst kraftig överbelastning, varvid
oljeströmbrytaren momentant kopplar ut trots
över-måttligt högt inställda överströms- och tidsrelais.
Detta inverkar ytterst ogynnsamt på produktionen,
enär energimängden vid konstant spänning endast
kan ökas i den mån slaggbadet tillväxer. Av de
många kurvor som häröver uppställts i praktiken,
bifogas en i fig. 17, som kan sägas generellt ånge
elektrodens variation i slaggbadet med
strömstyrkan. Försöken utfördes på det enkla sättet, att de
olika nedsänkningarna i slaggbadet avlästes med ett
märke, fastsatt vid den till elektroden hörande
wiren, mot ett metermått samtidigt med det
motsvarande ampèretalet. Abskissan anger det genom
elektroden sända ampèretalet och ordinatan anger dels
det till detta i slaggbadet hörande totala motståndet
W0 uträknat av spänningen E0 i slaggbadet och det
motsvarande ampèretalet, samt dels den för ett visst
ampèretal motsvarande nedsänkningen av elektroden
i slaggbadet. Kurvan är upptagen först ca 5
timmar efter företagen tappning, då det lyckades att vid
en försiktig nedsänkning av elektroden nå det för
fullbelastning önskade ampèretalet: 12 200. Vid en
ytterst liten vidare nedsänkning av elektroden skedde
denna kraftiga överbelastning, varvid en direkt
ljusbåge bildades med det underliggande
skärstensskiktet under genomsändande av ett mycket högt
ampèretal. Vid en mycket rask höjning av elektroden
lyckades det i detta fall att undgå en urkoppling av
oljeströmbrytaren. Därvid måste elektroden höjas
ca 27 mm, innan överbelastningen plötsligt
försvann — karakteristiskt för alla direkta ljusbågar —
varefter belastningen inställde sig på det till den nya

Fig. 17.

inställningen av elektroden i slaggbadet hörande
ampèretalet: 7 000. Av kurvan framgår, att
slaggbadets höjd var ca 150 mm och att
inkopplingsströmmen givetvis är större för detta slaggbad än för ett
sådant av ca 300 mm höjd, vilket torde ha varit
fallet före avtappningen. Vidare visar figuren, att
nedsänkningskurvan och motståndskurvan ej äro
parallella i den övre delen, men att detta är fallet
i den nedre. Ett parallellt förlopp av de båda
kurvorna kan endast tänkas för det fall, att strömlin-

7750 4liè 5550 t»W «323 9700 11100 MM Amp

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:10:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930b/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free