Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAFTE 10
OKT. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
BERGSVETENSKAP
Redaktör: B.C. Markman.
INNEHÅLL: Några amerikanska valsverkstyper, av bergsingenjör Karl G. Dellwik. — Anmärkningsvärda nya
linkonstruktioner. — Notiser.
NÅGRA AMERIKANSKA VALSVERKSTYPER.1
Av bergsingenjör Karl G. Dellwik.
Den amerikanska stålindustrien har under de
senaste åren haft en period av stark expansion,
lack vare den rikliga kapitaltillgången har
nybyggnadsverksamheten kunnat fullföljas efter storstilade
linjer och relativt oberoende av de lokala
förhållandena, som en tidigare utveckling frambringat. Mindre
stålverk, med begränsade utvecklingsmöjligheter,
hava hänsynslöst nedlagts.
Här nedan lämnas en kort redogörelse för några av
de senaste årens nybyggnader, dels vanliga
stångvalsverk och dels band- och rörvalsverk.
Stångvalsverk.
Ett kvalitetsstålverk tillverkande automobil-,
lantbruksmaskin- och kullagerstål beskrives i det
följande. Årsproduktionen uppgår till 300 000 ton och
denna uppnås med en personal av endast 1 000 man.
Valsverken färdigställdes under åren 1928—29.
Situationsplanen karakteriseras av en i huvudsak
rätlinig produktionsriktning. Sålunda ligga
martin-ocli elektrostålverk, götstrippningsanläggning och
värmegropar längs en rät linje, som sedan fortsättes
av valsverken.
Fig. 1 visar en plan av de grövre valsverken och
i fortsättningen av samma byggnad ligger
finvalsverket, fig. 4. Sedan göten, som hava 2 tons vikt
nedvalsats till 200 à 300 mm fyrkant i ett 890 mm
götvalsverk få de svalna för mejsling och syning.
Dessa operationer företagas i skeppet närmast till
höger om valsverken. En avvikelse från den
rätliniga materialvandringen äger alltså här rum, men
en god lösning av lokalfrågan har vunnits genom
att förlägga mejslingen i en lokal, parallell med och
i omedelbar anslutning till valsverksskeppet.
Mejsling förekommer nämligen upprepade gånger under
nedvalsningen och transportvägarna bliva korta och
korsa varandra icke.
De mejslade ämnena från götverket värmas i två
ugnar, vilkas konstruktion framgår av fig. 2. De
specialstål som valsas kräva en mycket långsam
uppvärmning, varför de icke utsättas för rökgaserna
genast vid inträdet i ugnen. I vällrummet värmes
stålet av låga ovan och underifrån.
Bakom vällrummet ligger en utjämningskammare.
Ämnena vila här på skenor och avsikten är att er-
hålla en värmeutjämning inom ämnet, och särskilt
att iå bort de svarta fläckarna efter vattenrören.
Med hjälp av den trånga halsen mellan rummen
strävar man att hålla övertryck i sista kammaren, för att
undvika insugning av luft genom den stora
gavelöppningen.
Ämnena vändas i regel ej och flyttas ej isär i
ugnen. Värmningstiden är ganska lång, i det att
varje ämne befinner sig fem timmar i ugnen, räknat
efter 250 mm ämnen med 1,4 tons vikt och en
produktion av 40 ton per timme.
sm/wc, cch
l Föredrag vid avdelningens tör Kemi och bergsvetenskap
sammanträde den 11 april 1930.
fffO "Vm fy o / /j tscr/t
/Z" ’ y-kari t
/tö {orts rm tj
7’O ^/m jraistsa/ücse-r-fr
C mediurnt/a/sL/c/c
Fig. 1. Plan av kvalitetsvalsverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
