- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Elektroteknik /
6

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’6

TEKNISK TIDSKRIFT

4 jan. 1931)

företogs en ny belastning och linan drevs
till brott. Påkänningen vid brott var
129,5 kg/mm2.

Prov nr 2 och 3 företogos med hela
stålaluminiumlinan. Vid prov nr 2
(fig. 7) bibehölls belastningen under
en timme vid 21,6 kg/mm2 påkänning
(räknat på totalarean), varefter linan
avlastades och en ny belastning
företogs, till dess brott inträffade, vilket
skedde vid en påkänning av 35,2
kg/mm2. Påkänningen 21,6 kg/mm2 är
endast obetydligt större än den i det
följande under punkt 4 angivna tillåtna
påkänningen 21 kg/mm2.

Vid prov nr 3 (fig. 8) företogos
upprepade på- och avlastningar. Vid vissa
påkänningar fick belastningen åverka
linan under längre tid:

vid 11,5 kg/mm2 under 1 timme,
„ 21,6 „ „ 24 timmar

(2 gånger),
„ 25,5 „ „ 1 timme.

Brottet skedde vid en påkänning av
34,9 kg/mm2.

Spänningstöjningsdiagrammet vid
prov nr 3 (fig. 8) företer det för dylika
diagram karakteristiska utseendet.
Sedan linan efter en avlastning uppnått
föregående högsta belastning, fortsätter
den efter en kurva, som är kontinuerlig
med den föregående delen av
spänningstöjningsdiagrammet. Den skiljer sig
emellertid i ett avseende från de
diagram, som erhållas vid linor av
homogent material. Vid en påkänning av 4
à 7 kg/mm2 ha nämligen diagrammen
efter avlastning ett knä. Förklaringen härtill lämnas
i det följande.

På grundval av prov 1, 2 och 3 har uppgjorts ett
schematiskt spännings-töj ningsdiagram, se fig. 9.
Den översta heldragna kurvan gäller hela
stålaluminiumlinan och har erhållits från prov nr 2 och 3.

Fig. 6. Spännings-töjningsdiagram för 29,2 mm2 stållina. Prov nr 1

samma tvper som för kopparlinor.
Stålaluminium-linorna måste emellertid vid hänglinhållare förses
med ett skyddslager av ahiminiumband, lämpligen ca
7,7 X 1,3 mm, som lindas i spiral runt linan.
Lin-hållarna måste således vara försedda med ganska
brett spår.

3. Ben mekaniska spänningsfördelningen i
stål-aluminiumlinor.

På grund av att linan består av två olika
metaller kompliceras i viss mån beräkningarna. I
första hand måste man klargöra, hur den
mekaniska spänningen fördelar sig på stål och
aluminium. För att kontrollera beräkningarna i
detta hänseende har vattenfallsstyrelsen utfört
en del provningar vid Statens provningsanstalt
med den stålaluminiumlina, som använts på
linjen Alingsås—Göteborg och sedermera på
den under byggnad varande linjen mellan
Porjus och Boden.

Den vid provet använda linans exakta area
var 29,2 mm2 stål och 119,1 mm2 aluminium.

Prov nr 1 (fig. 6) visar sambandet mellan
spänning och töjning hos stållinan ensam. Vid
cirka 58 kg/mm2, vilket ungefär svarar mot den
största påkänning, som beräknas komma på
stållinan vid exceptionell islast, bibehölls
belastningen 1 timme. Efter avlastning av linan

Fig. 7. Spännings-töjningsdiagram tör 29,2 + 119,1 mm2 stålaluminiumlina.

Prov nr 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:10:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930e/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free