Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-30
TEKNISK TIDSKRIFT
1 febr. 1930
mellan de olika städerna. De i anläggningen
ingående apparaterna och instrumenten äro utförda
med hänsyn tagen till de svåra klimatiska
förhållanden, som råda på Java. Särskilt i kuststaden
Weltevreden är klimatet ytterst påfrestande för såväl
människor som apparater. Fuktighetshalten är
sällan under 95 % och temperaturen håller sig i
allmänhet mellan 25 och 30° C. Alla vitala delar i
anläggningen hava utförts helt kapslade och ingjutna i
bivax eller paraffin.
Frekvensfördelning Jör H. F.-telegrafianläggningen.
Liksom vad fallet var för Mexicoanläggningen, äro
samtliga bärfrekvenser i Javaanläggningen
synkroniserade, dvs. de styras av en viss styrfrekvens.
Denna frekvens är för Javaanläggningen 350 p/s och
den alstras av tvenne olika stämgaffelgeneratorer, av
vilka den ena uppställts i Weltevreden och den
andra i Bandoeng. Synkronisering av de båda
styrfrekvenserna är ej lika nödvändig för telegrafi- som
telefonianläggningar, då det här ej gäller att i
mottagaren få tillbaka exakt samma ton som den, vilken
modulerade sändaren. Vid en telefonianläggning
uppstår distorsion i talet, om detta förflyttas i
frekvensspektrum. En förflyttning med 10 perioder är den
högsta tillåtna, om ej talet skall bliva alldeles
förvanskat. För en H. F.-telegrafiförbindelse med
tonmottagning är det däremot ej nödvändigt, att tecknen
skola kunna höras på mottagaresidan med exakt
samma tonhöjd som tonen i radiomottagaren. På grund
härav har man för Javaanläggningen kunnat avstå
från fordran på exakt synkronism mellan de bägge
styrfrekvenserna och således även mellan
bärfrekvenserna för sändarna och mottagarna i de bägge
städerna.
Å andra sidan måste man emellertid fordra, att de
olika bärfrekvenserna hava rätt frekvens, så att
samtliga falla mitt i de olika filterbanden. Detta uppnås,
som nämnts, genom styrning av samtliga
bärfrekvenser från stämgaffelgeneratorer, vilka giva en
frekvens, som ej avviker från det rätta värdet med mer
än 1 %0. Fig. 2 visar fördelningen av de olika
bärfrekvenserna och sidobanden för Javaanläggningen.
Förbindelser i riktning Weltevreden—Bandoeng.
Avståndet mellan tvenne bärfrekvenser måste
bestämmas med hänsyn tagen till att filterdämpningen
för frekvenser, som icke tillhöra det betraktade
telegrafibandet, blir tillräckligt stor för att förhindra
överhörning mellan tvenne telegrafikanaler. Ju när-
1–-
mare bärfrekvenserna komma varandra, desto
svårare är det att konstruera filter, som klippa bort icke
önskade frekvenser tillräckligt väl. Man bör därför
se till, att bärfrekvenserna komma så långt ifrån
varandra, som tillgängligt frekvensutrymme medgiver.
Dessutom bestämmes avståndet mellan tvenne
bärfrekvenser av den bandbredd, som erfordras för god
överföring av telegraftecknen med den föreskrivna
hastigheten av 200 ord per minut. I
Javaanläggningen användes för sändning i riktning Weltevreden
—Bandoeng bägge de sidoband, som uppstå vid
telegrafering med bärfrekvens. Bredden av dessa
sidoband är beroende av telegraferingshastigheten. Då
man skall beräkna den frekvens i p/s, som motsvarar
en viss telegraferingshastighet, utgår man från att
normalordet "Paris" innehåller 48 st. ström- eller
strömlösa impulser, varvid ett långt
telegraferings-tecken motsvarar tre impulser, ett kort en impuls,
mellanrummen mellan tvenne impulser en impuls och
mellanrummen mellan tvenne bokstäver tre impulser
samt mellanrummen mellan tvenne ord fem impulser.
Tvenne impulser motsvara en hel period.
Telegraferingshastigheten 200 ord per minut motsvarar
sålunda 20(!Xf eller 80 p/s.
2 X 60 1 ’
Om vid telegrafering bärfrekvensen avbrytes med en
hastighet, som svarar mot 200 ord per minut, uppstår
en frekvenssvajning i bärfrekvensen inom
frekvensområdet ± 80 p/s på ömse sidor om bärfrekvensens
vilovärde. Detta betyder med andra ord, att banden,
som skola genomsläppa de olika bärfrekvenserna,
måste vara minst 160 p/s breda. Då det gällde att
bestämma dels avståndet mellan de olika
bärfrekvenserna för riktningen Weltevreden—Bandoeng, dels
hur breda bandfiltren skulle göras, byggde vi på vår
föregående erfarenhet beträffande konstruktionen av
dylika bandfilter och bestämde oss för bandbredden
200 p/s och avståndet 350 p/s. Detta
bärfrekvensavstånd bestämmer styrfrekvensen till 350 p/s. Man
kan då utnyttja samtliga konsekutiva övertoner
mellan den 15:de och den 19:de eller frekvenserna
5 250, 5 600, 5 950, 6 300 och 6 650 p/s för
förbindelserna i riktningen Weltevreden—Bandoeng.
Förbindelser i riktning Bandoeng—Weltevreden.
För förbindelserna i riktning
Bandoeng—Weltevreden hava delvis andra än ovan nämnda synpunkter
varit bestämmande för valet av bärfrekvenser. Som
redan nämnts skulle dessa förbindelser möjliggöra mot-
-—- Förbindelse med ton -
bandoe.nc, -»Weltevreden
Fig. 2. Frekvensfördelning för Svenska radioaktiebolagets H. F. telegrafianläggning, Java. Grundfrekvens = 350 p/s. Tonfrekvens frän
radiomottagare = 1050 p/s. Absolut bandbredd A = 200 resp. 410 p/s. Avstånd mellan bärfrekvenser a = 350 resp. 700 p/s. Avstånd mellan
sidoband och bärfrekvens ß = 1 050 p/s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
