Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-48
TEKNISK TIDSKRIFT
1 febr. 1930
TEKNISKA SYNPUNKTER PÅ FASADBELYSNING.1
Av E. Oldner.
sedan en mycket vacker bild av municipalbyggnaden
i Singapore i fasadbelysning.
Främst är det de stora nöjes-, affärs- och
industriföretagen, som tagit fasadbelysningen i sin tjänst
som ett verksamt, värdigt och elegant
propagandamedel. Vidare ha särskilt i Tyskland och England
märkligare historiska byggnader och kulturhistoriska
minnesmärken lagts i belysning som ett led i den
därstädes välorganiserade turistpropagandan.
Kyrkor belysas ofta. Dylika belysningsanläggningar få
väl främst antagas tjäna rent ideella syften och äro,
rätt anordnade, av stor skönhetsverkan. Vidare
belysas i stor utsträckning offentliga
monumentalbyggnader såsom stadshus, rådhus, slott, museer och även
härför lämpade monument, fontäner etc. Här kan
man tala om fasadbelysningen som ren
prydnadsbelysning, vilken åt stadsbilden ger festivitas och
trivsel, faktorer, som vi här hemma med vår långa mörka
vinter böra anamma såsom särskilt beaktansvärda.
Fasadbelysning anordnas med härför särskilt
konstruerade strålkastare med i allmänhet relativt vid
spridningsvinkel. Man använder sig av tvenne olika
huvudtyper av armaturer:
1) Spegelstrålkastare, vilkas reflektorer bestå av hela
paraboliska speglar eller inlagda plana
spegelfacetter, som tillsammans bilda en parabolreflektor.
Dylika strålkastare ha en spridningsvinkel, som ligger
mellan ca 20 och 50° och tjäna till belysning över
större avstånd upp till 80 à 100 m. Ju större
avstånd desto snävare spridningsvinkel. Dock bör man
vid fasadbelysningar om möjligt undvika för snäv
spridningsvinkel, enär man härvid ej kan
borteliminera ljuskäglan i luften, särskilt om denna är disig;
en nackdel ur skönhetssynpunkt, som ofta vidlåder
amerikanska anläggningar, där de lokala
förhållandena äro sådana, att man måste
kasta ljuset över stora avstånd. Vid
anläggningar »om utföras av A. V. Holm
aktiebolag, användas spegelstrålkastare
av General Electrics samt Pittsburgh
Reflector Co:s fabrikat.
2) S. k. diffusa reflektorer, vilka sakna
speglar och i stället hava den inre
paraboliska ytan eldfast vitemaljcrad.
Be-segstrålkastarna, som vi i dylika fall
använda oss av, äro överdragna med en
patenterad emalj, okänslig för värme och
med en utomordentligt låg
ljusabsorp-tion. Dylika diffusa reflektorer hava en
spridningsvinkel, som uppgår till 110 à
115°; de kunna och böra således
monteras närmare objektet, helst ej över 20 m,
men gärna betydligt närmare. Som ett
exempel på just Beseg-strålka starnas
utomordentligt goda ljusfördelning kan
jag nämna, att vi på ett ställe absolut
jämnt belyst en 52 m lång och 9 m hög
fasad med endast 5 st. enheter på 4 m
avstånd från fasaden. Ett annat
exempel är Chinateatern, där
strâ’kastar-Fig. 1. China-teatern i Stockholm i fasadbelysning (total effekt 6 kW). na ligga endast 1,8 111 från fasaden. De
Den moderna belysningstekniken är, så
egendomligt det kan synas, tämligen ung. Det är
egentligen först efter kriget som mail, åtminstone här
i Europa, i vidsträcktare omfattning fått ögonen
öppnade för den elektriska belysningens stora
möjligheter och omfattande tillämpningsområden, och
först de allra sista åren ha sett slagordet "rationell
belysning" födas.
Belysningstekniken av i dag är i hastig utveckling.
Denna utveckling rör sig inom så pass vida gränser,
att det till och med vållar en fackman svårigheter
att. något så när följa alla dess olika faser. Tre olika
huvudområden kan man särskilja: nyttobelysning,
propagandabelysning och så den rena
prydnadsbelysningen eller som vi kunna benämna den: eklärering.
Dessa tre huvudområden kunna sedan uppdelas i en
mängd specialgrupper och gripa delvis i varandra.
Det är om ett dylikt specialgebit jag här skulle
säga några ord, nämligen om fasadbelysningen, som
egentligen hemfaller under ovannämnda
huvudavdelning propagandabelysning, men även i viss
omfattning får anses tillhöra prydnadsbelysningens område.
Vissa tillämpningar av fasadbelysningen falla även
inom den rena nytto belysningens sfär.
Fasadbelysning, vilket begrepp jag icke här
behöver närmare definiera, började först tillämpas i
Amerika, och den har egentligen först efter 1920
kommit till användning i Europa. I England och
kontinentalländerna är den för närvarande synnerligen
populär och har härifrån vandrat vidare till Orienten
och Australien. Jag såg exempelvis för några dagar
i Föredrag vid sammanträde i Svenska teknologföreningens
avdelning för elektroteknik den 15 nov. 1929.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
