- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Elektroteknik /
47

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1 febr. 1930

ELEKTROTEKNIK

47

illustration placeholder
Fig. 1. Anordning av neonrör med dämpningsmotstånd.


tråd, endast belöper sig till */»—
av dessas, ja vid användning av vissa
neonrör endast ca 1/i0. En
neonanläggning gör sig, trots att
anskaffningskostnaderna naturligtvis äro
högre, snart betald och amorteras
enbart genom strömbesparingen även
inom en så kort tid som 1V2 à 2
år-Innan jag övergår till att närmare
beskriva en neoninstallation, kan
det vara på sin plats att även få en
liten inblick i tillverkningen av
ljusrör. Råglasrören undersökas
först noggrant, tvättas sedan i ett
syrebad, sköljas och torkas,
varefter kontrolleras ånyo, att deras
inre är fritt från alla främmande
partiklar. Därefter böjas rören i
den föreskrivna formen, varefter
gasfyllning och påsvetsning av
elektroderna återstår.
Elektroderna tarva mycken omsorg och
förvaras evakuerade för att skydda dem
för varje förorening. Elektroderna
påsvetsas, förses med pumpspets,
varefter följer evakuering resp.
gasfyllning, vilket sker steg för steg,
medan röret under hela tiden noggrant observeras.
Från och med gasfyllningen ligger röret under ström
och kontrolleras tid efter annan, tills den rätta nyansen
konstateras, som dock ej är densamma, som vi känna
till från de färdiga neonrören. När röret kan anses vara
färdigfyllt, utsättes det för ett synnerligen påfrestande
prov, nämligen för en spänning, som ligger 100 %
över den egentliga driftspänningen och en strömstyrka
av så mycket som en ampère. Detta prov varar
visserligen endast några få sekunder, men är dock
tillräckligt att blåsa ut livslågan, och det händer ej
sällan, att ett rör, som har gått genom alla stadier
till och med pumpningen, måste kasseras. När detta
prov är överståndet, följer ännu ett prov, som är
lika krävande som det första, dock betydligt
långvarigare. Nu utsättes nämligen röret 3 dygn i sträck för
100 % överspänning, dock med den normala
strömstyrkan. Under detta prov antaga rören så småningom
de av oss kända färgerna, vilkas varaktighet definitivt
bestämmer rörens framtida öde, dvs. leverans såsom
fullgod kvalitet eller, om så måste vara, kassation.

Är det sistnämnda provet överståndet, återstår
generalmönstring och justering av de till rören
bestämda motstånden, de s. k. dämpningsmotstånden,
som ha till uppgift att få rören att lysa konstant,
dvs. så att genomslaget ej mera är synligt. När
motstånden äro justerade, komma samtliga rör, som
tillhöra en skylt, till packrummet, emballeras och
expedieras. Även emballeringen måste ske med stor
omsorg. Bräckagerisken är mycket liten, vilket
delvis även har sin förklaring däri, att rören på grund
av sin cirkelformiga genomskärning ha en
förhållandevis stor motståndskraft, som även kommer
neon-ljusrören till godo vid uppsättning i det fria, där de
kunna utsättas för hagel och annan åverkan.

Neoninstallationer.


Nu återstår endast installationen, som naturligtvis
måste ske omsorgsfullt med tanke på den höga spän-

ningen. Det viktigaste vid installationen av en
neonskylt är isolationen, vartill noga måste tagas
hänsyn vid tillverkningen av bakgrundsbokstäverna, som
skola innesluta elektroder och bära upp själva rören.
Bokstäverna, i de flesta fall av metall (trä är
synnerligen olämpligt), äro naturligtvis ofarliga att beröra
även under driften, då de såväl som alla till
anläggningen hörande järnställningar etc. måste vara
jordade. — Elektroderna kunna naturligtvis vid själva
röret anbringas precis efter behag och finnes det
därför även lika många variationer som önskemål. I
allmänhet måste man dock ha klart för sig, att runtom
elektroden, som i sig själv i de flesta fall har en
diameter av 2,5 à 3 cm, måste finnas fritt spelrum
av 4 à 5 cm åt alla håll för att förhindra överslag
till närmaste jord, vilket under vissa betingelser
skulle kunna ha rätt oangenäma följder för själva
rören. Vidare måste dessa elektroder, eller rättare
sagt anslutningarna till dem, vara placerade så, att
de äro skyddade mot beröring av obehöriga. Denna
omständighet lägga de inspekterande myndigheterna
särskilt stor vikt vid, och det lönar sig icke att just
slarva i denna punkt. Mellan
högspänningstransfor-matorn och röret inkopplas i de flesta fall
högspän-ningsmotstånd, s. k. dämpningsmotstånd, som måste
anbringas antingen samlade på ett ställe eller också
bakom varje grupp. Endast den ena elektroden
anslutes till fasen, medan den andra anslutes direkt till
närmaste jord. Undantagen härvidlag äro få och gälla
då speciella neonanläggningar. Här bör kanske
nämnas, att man naturligtvis utan vidare kan använda
sig av enfas eller trefas växelström. Vid trefas
växelström fördelas faserna inom anläggningen så mycket
jämnt som möjligt, dock tillåter exempelvis
Stockholms elektricitetsverk upp till en effekt av 3 kVA,
att endast en fas av verkets växelströmsnät
användes. På sådana ställen, där det endast finnes
likström, måste naturligtvis omformare anskaffas. Växel-

illustration placeholder
Fig. 2. Principschema för neonljusanläggning.


strömmen måste dock ha en frekvens av minst 40
perioder. Till ledningarna mellan transformatorn och
motstånden och till elektroden användes speciell
bly-armerad kabel med en enkel kopparledare av 2,5 mm2;
anslutning från högspänningskabeln till elektroden
sker genom böjlig tråd av något mindre diameter.
Kabeländarna måste naturligtvis i varje fall isoleras
mycket omsorgsfullt, så att överslag från
kopparledaren till blymanteln ej kan uppstå. Motstånden, som
kunna bli rätt varma, måste anbringas så, att
ventilation är möjlig. Vid installationen av ledningarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:10:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930e/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free