Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-74
TEKNISK TIDSKRIFT
1 febr. 1930
"masskilogram" gädda. Måttenheten "masskilogram"
är ju gemensam, sålunda får man 9 masskilogram av
"någonting", om man adderar. Men vad är detta
"någonting"? Wennerberg påpekar skillnaden
mellan "kgm vridmoment" och "kgm energi". Han
säger, att dessa konkreta måttenheter äro skilda
genom "storheten vinkel". Han medgiver, att
storheterna 1 och E (maximivärdena) kunna anses skilda
genom en vinkel, som i detta fall representerar
er-tidsskillnad (tiden mätes nämligen här i vinkelmått),
men vill, så vitt jag kunnat se, icke tillskriva denna
tidsskillnad reell betydelse för storheterna Pp och Pq.
Dock är det påtagligt, att Ps uträknas ur Pp och Pq
precis på samma sätt, som om Pp och Pq vore
skilda genom en "rumsvinkel".
Storheterna Pp och Pq kunna emellertid, som ovan
är påvisat, logiskt uppfattas såsom skilda genom
ett tidsintervall mellan / och E. Yi äro därjämte
ense om, att storheter av slaget Pp kunna
algebraiskt adderas (om de äro samtidiga) och giva ett
bestämt och entydigt resultat 2Pp. Vidare kunna
storheter av slaget Pq adderas (om de äro
samtidiga) och giva ävenledes ett bestämt och entydigt
resultat 2Pq. Samtidiga storheter av slaget Ps
kunna däremot icke algebraiskt adderas, resultatet
blir nämligen meningslöst, såvida man icke på något
nätt upplöser Ps i dess komponenter, dvs. verkställer
"geometrisk addition". Storheterna Pp och Pq kunna
även produceras och konsumeras tämligen oberoende
av varandra," medan däremot Ps, dvs. den skenbara
effekten, blir en resultant, som kan fullt tydas,
endast om dess komponenter angivas.
Man bör i detta sammanhang erinra sig följande:
I. Vid likriktad ström mäter man de verkliga
storheterna E och 1 sådana ’ de äro ’ definierade och Î
detta fall är E • I — den verkliga effekten uttryckt i
watt enligt den ursprungliga definitionen på
måttenheten watt, som förutsätter att samtidiga värden
på E och 1 multipliceras.
II. Den strömstyrka I och den spänning E man
mäter vid växelström äro icke de verkliga
storheterna utan symboler för de verkliga storheterna.
Man kan matematiskt behandla
växelströmssymbolerna E och /, exempelvis multiplicera dem, men
får då en ny, till utseendet enkel, symbol för en mer
komplicerad realitet. Denna realitet kan emellertid
icke fysikaliskt tydas enbart ur produkten El utan
särskilda upplysningar erfordras därjämte.
Resultatet av denna granskning blir sålunda, att
aktiv effekt och reaktiv effekt kunna logiskt
uppfattas såsom storheter av olika slag, varav följer, att
aktiv energi och reaktiv energi kunna uppfattas som
storheter av olika slag.
Det medgives, att många andra tydningar av här
föreliggande problem äro möjliga. De kunna alla
leda till riktiga resultat, om de logiskt fullföljas.
Ingenjörer inom olika specialområden finna det
kanske lämpligt att var och en för sitt område
använda de föreställningsserier de funnit det vara
lättast att behärska och tillämpa. Det är sålunda
förklarligt, att kraftverksingenjörer, som hava hand om
produktion och försäljning av storheter av de slag,
som här ovan behandlats, önska ordning och reda
inom sitt specialområde. Denna ordning och reda är
enligt erfarenheten svår att åstadkomma, om man
icke har tillgång till bestämda definitioner för de
storheter, som förekomma och konkreta måttenheter
för dessa storheter.
Även om man sålunda måste stiga "en tra-ppa ned
på «tt helt annat plan" är själva saken det oaktat
minst lika viktig. Juridiskt bindande handlingar
skola uppsättas och dessa måste vara tydliga och
begripliga.
Enligt min mening fordras i första hand en
definition på reaktiv effekt. Jag framställer därvid
följande förslag.
För periodisk växelström med godtycklig kurvform
och godtycklig fasförskjutning representerad av:
e = f (æt) och i = ^ (mt + <p)
T
är aktiva effekten P„ = — j~f (a) t) ■ yj (a) t — <p) dt
o
T
reaktiva effekten Pr = ^ |/ [cat — ■ ip(a>t — cp)dt.
o
T = en hel period.
Med dessa definitioner får den reaktiva effekten
förnuftig mening även om "växelströmmen" icke är
sinusformad.
I övrigt’torde definitionerna väl motsvara de
betydelser man inlägger i benämningarna. Jag har med
avsikt här valt andra beteckningar för aktiv och
reaktiv effekt än de föregående. Pa och Pr motsvara
vid sinusformad ström exakt Pp och Pq. Vid
godtycklig form på växelströmskurvan kunna
betydelserna bliva skiljaktiga.
Tyvärr kan jag av flera skäl icke ingå på
närmare analys av de resultat man kommer till, om man
utgår från nämnda definitioner, utan inskränker mig
till en liten illustration, som visar de ingående
storheternas variationer vid rektangulär form på
spänningskurvan och en "på fri hand" uppritad
strömkurva. Se fig. 1.
Det vore emellertid för sakens bedömande
värdefullt att få flera detaljfrågor närmare utredda.
Exempelvis:
Hur skiljer sig \JPa2 -f- Pr2 från El vid typiska
kurv-former?
Är El reellt utslagsgivande vid dimensionering av
maskiner, apparater, linjer m. m.?
Är icke \JPa2 -)- P,? lika utslagsgivande i nämnda
avseende?
Vad mäter en kilowattimmemätare vid dessa
kurv-former?
Vad mäter en kilosintimmemätare vid dessa
kurv-former?
Formellt erhålles genom de angivna definitionerna,
så vitt jag hittills kunnat finna, större klarhet än
hittills utan att direkta motsägelser uppstå. / varje
fall äro vid växelström definitioner på aktiv och
reaktiv effekt önskvärda. Dessa definitioner böra
utgöra motsvarigheter till definitionerna på
strömstyrkans och spänningens effektivvärden (och sålunda
utgå från sistnämnda storheters löpande värden?).
Med antagandet av dylika definitioner vore redan
mycket vunnet.
Jag återkommer emellertid till det, som anförts i
uppsatsens början. Om man skall göra sig förstådd
för icke fackmän, måste man "materialisera" de
abstrakta begreppen, göra dem synbara i skrift och hör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
