- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Elektroteknik /
105

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7 juni 1980

ELEKTROTEKNIK

105

För lösning av ifrågavarande problem
omtransforme-rades ekv. (17) först till:

t t

0 = „-— f ( (pL — 1,182 d§-~11 sin øj dt dt (22)

Fig. 8. Mekanisk integrationsanordning (baksida).

flyttas proportionellt mot hastigheten av den
horisontella skivan.

Följaktligen kommer detta stift att grafiskt visa
lösningen av t. e. en integral:

\ydt = Hftih + h) dt dt......... (19)

Fig. 8 visar den mekaniska
integrationsanord-ningens baksida.

Vidare är anordnat med trenne längsefter hela
bordet gående drivaxlar.

En av dessa axlar kan över olika utväxling kopplas
till en liten synkronmotor,
och det kurvbräde (på
vilket resultatet vanligen
registreras), som förflyttas
med tillhjälp av denna
axel, kommer sålunda att
röra sig med konstant
hastighet.

De båda andra
drivaxlarna driva vardera ett
av de andra kurvbrädena,
och emedan axlarna
manövreras fi ån
Wh-mätar-rotorn och den lilla
horisontella skivan resp.,
komma de båda brädena att
röra sig med hastigheter
proportionella mot första
resp. andra integralen.

Således kan man även
t. e. integrera:

Det anordnades så, att spänningarna från termerna
innanför parantesen algebraiskt adderades, och den
resulterande strömmen leddes genom Wh-mätarens
ankare. Spänningen motsvarande den konstanta
termen framför integraltecknen påtrycktes
fältlindningen. De båda termerna PL och 1,182^.^ adderades

Q/O

på samma bräde (nr 3) på så sätt (se fig. 3), att
effekteftersläpningslinjen förflyttades parallellt med
sig själv, så att den skar effektaxeln i en punkt
svarande mot luftgapsbelastningen å axeln i fråga.

Den punkt, där den på så sätt förskjutna linjen

skär axeln, motsvarar tydligen ett tillstånd, där

dämpningsmomentet balanseras av lastmomentet,
dvs. ögonblicket just före omkoppling från asynkron
till synkron gång, och följaktligen kunde denna
punkt användas för en viss belastning, då
synkroniseringsförloppet vid olika omkopplingsvinkel löstes
med integrafen.

På bräde nr 1 placerades effektvinkel-kurvan
11 sin 0 och på bräde nr 2 placerades stiftet i en
sådan punkt, att registreringsstiftet på resultatbrädet
(nr 4) beskrev en sinuskurva, som i den valda skalan

höjas och sänkas separat med tillhjälp av en
växelanordning, och på så sätt kan man lösa en integral
av formeln:

y = S5 fi fa + ft)dt dt + Jft dt......(21)

0 0 o

Z = $${ky + †1)dt dt.. (20)

o o

Fig, 9 visar detaljerna
av integraf-mekanismen.

Den vertikala skivan i
den mekaniska
integreringsanordningen kan även

Fig. 9. Detaljer av integrates mekanism.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:10:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930e/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free