- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Elektroteknik /
150

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-150

teknisk tidskrift

1 febr. 1930

I
i

^UJJ^pitl’i.-.JiiU^pJilt–-

MlicXuuiXAJMXjJUU– ^ 3

jande LS 5 B-rör utfiltreras så 3:dje övertonen, varpå
den erhållna 15:de övertonen till grundfrekvensen
förstärkes i ett LS 5-rör, innan den tillföres
styrfre-kvenseffektförstärkaren.

I övre hälften av schemat finnes övertongeneratorn.
I första rörets anodkrets filtreras ll:te tonen ut,
förstärkes därefter i följande två steg; i tredje steget
ut-filtreras andra övertonen och i sista steget,
effektsteget, fördubblas frekvensen ytterligare. I
övertongeneratorn erhålles således 44:de övertonen till styrfre-

kvensen och i hela
anordningen 660:de övertonen
till stämgaffelfrekvensen.

Längst ned i schemat är
inritad en förstärkare för
stämgaffeltonen, som
användes, då den låga
styrfrekvensen kommer till
användning.

Att vi utfört
styrfre-kvensgeneratorn för två
frekvensförvandlingar i
st. f. att direkt utfiltrera
den 15:de övertonen till
gaffelfrekvensen beror på det
förhållandet, att
apparaterna bli känsliga för
anodspännings variationer,
då övertonens
ordningsnummer är högt, men dels
också på svårigheten att
filtrera bort
grundfrekvensen. Man kan ju inte
förhindra, att en del av de
intilliggande övertonerna
passera bandfiltret. Om vi
således filtrera ut den
15: de övertonen, komma
de 14:de och 16:de
övertonerna även ’ att passera
filtret om också ofantligt
försvagade. Om vi för att
få jämna tal att räkna med
antagandet, att
stämgaffelns frekvens är 2 000 p/s,
så kommer styrfrekvensen
att förutom 30 000 p/s
innehålla frekvenserna 28 000
och 32 000 p/s. Nu kan det
tyckas, att det inte spelar
så stor roll, om en del av
de intilliggande
övertonerna passera filtret, och
detta av följande skäl. I
första steget i
överton-generatorn komma de tre
övertonernas frekvenser
att mångfaldigas. De giva
var och en upphov till en
serie övertoner. Sätter
man upp en tabell över de
tre frekvensernas
övertoner, får den det utseende
tabell 1 visar. Den
frekvens vi önska erhålla
är ll:e övertonen till
frekvensen 30 000 p/s. Skillnaden mellan den frekvens
vi ämna utfiltrera, nämligen 330 000 p/s, och den
närmast liggande är enligt tabellen 6 000 p/s. Det bör
således enligt detta resonemang icke erbjuda några
svårigheter att erhålla rena övertoner, även om man
direkt utfiltrerar 15:de övertonen till gaffelfrekvensen.

Emellertid är detta resonemang vilseledande, vilket
erfarenheten också visar. Frekvenserna 28 000 och
32 000 p/s kunna anses vara sidoband till
bärvågsfrekvensen 30 000 p/s. På gallret till första röret i över-

Fig. 9. Kopplingsschema för synkroniseringsanordningarna i Malmö. Överst övertongenerator, nedtill styrfrekvensgenerator. Längst till vänster i den sistnämnda stämgaffeln
med temperaturregleringsanordning och återkopplingsrör (A 425). Under styrfrekvensgeneratorn en förstärkare (A 415) för stämgaffeltonen, då låg styrfrekvens användes.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:10:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930e/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free