Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-156
teknisk tidskrift
1 febr. 1930
Fig. 14. Trefastransformator 18 000 kVA — 120 kV — upplyftad
ur lådan.
sålunda växer betydligt fortare än provspänningen,
medför detta att man vid höga spänningar erhåller
större värden på m än vad som med hänsyn till
transformatorns kortslutningsspänning vore önskligt,
men denna svårighet kan delvis kringgås genom att
anordna lindningen avtrappad vid ändarna. Det är
nämligen tydligt, att om avståndet rrii i figuren
utföres z= m, kommer påkänningen i punkt B att ligga
betydligt under påkänningen i punkt A, och det är
likaså tydligt, att om mi minskas, så att den
avtrappade formen på lindningen erhålles, kommer
påkänningen i punkt B att öka, och det finnes givetvis ett
visst värde av mv för vilket påkänningen i B är lika
med påkänningen i A, varför man sålunda ej på något
sätt försämrat isolationen, om m1 gives detta värde.
Samma princip kan givetvis även tillämpas i
fortsättningen, varigenom sålunda den återstående delen
av kanalen successivt minskas. Samtidigt avlägsnar
man sig allt mer från lindningens ändar, där
påkänningen är störst, och närmar sig de områden, varest
fältet är mera homogent, och avtrappningarna kunna
fortsättas så långt, att m2 erhåller sådant värde, som
med hänsyn till den normala påkänningen till följd
av detta homogena fält kan anses tillrådligt. Yid
mycket höga spänningar är denna metod ej praktiskt
användbar, på grund av att avtrappningarna skulle
bliva för stora. Den ovan angivna
dimensioneringsregeln gäller som nämnt för elektroder med skarpa
hörn, och man anordnar därför vid höga spänningar
en glimring, bestående av ett metallrör med största
möjliga diameter, omgiven av en isolation med största
möjliga tjocklek, som inlägges så, att densamma
avskärmar det farliga hörnet A. Påkänningen i oljan
reduceras härigenom väsentligt, och isolationen blir
tillräcklig för högsta förekommande driftspänningar.
I anslutning till frågan om isolationsprinciperna kan
det vara motiverat att i förbigående nämna några
ord om konstruktionen av
högspänningsgenomföring-arna. Dessa utgöras som bekant av två huvudslag,
nämligen dels oljefyllda genomföringar, eventuellt
uppbyggda efter kondensatorprincipen, dels
massiva kondensatorgenomföringar.
Oljegenomföring-arna användas ganska allmänt utomlands, under det
att vi här i Sverige infört massiva
kondensatorgenomföringar som standard. Anledningen härtill är delvis
befarade svårigheter med avseende på oljeläckaget
vid användandet av oljefyllda genomföringar, och
man finner fortfarande då och då i litteraturen
uppgifter om att firmorna ej lyckats fullt
invändnings-fritt lösa detta problem.
Kondensatorgenomföring-arna förefalla därjämte mekaniskt sett mera
tilltalande, då de utgöra en massiv enhet, medförande att
genomföringen i stort sett bibehåller de egenskaper
den har då den lämnar verkstaden, under det att man
vid utförandet av oljegenomföringar blir beroende av
den använda oljans kvalitet. Den svenska
tillverkningen har även sedan lång tid varit standardiserad på
detta utförande, och då vi för länge sedan övervunnit
de med tillverkningen förknippade svårigheterna,
finnes ingen anledning att avvika från den inslagna
vägen. Den standard, som numera uppnåtts, är emellertid
resultatet av ett under åratal fortsatt intensivt
arbete på detta område, och vi finna det med
nuvarande erfarenheter vara helt förklarligt, att man
någon gång misslyckats med denna tillverkning, vilket
tyvärr medfört att man på en del håll ställt sig något
tvivlande till denna konstruktion. De svårigheter,
som förefinnas, kunna samtliga tillskrivas de
förluster, som alstras i papperskroppen på grund av
inverkan av det elektriska fältet samt framför allt att
dessa förluster ofta stiga snabbt med temperaturen
inne i papperskroppen. En åskådlig bild av huru
förhållandena ställa sig erhålles i fig. 15. Den räta
linjen i denna avser att illustrera den värmemängd,
som vid fortfarighetstillstånd kan bortföras från
genomföringen som funktion av temperaturstegringen
på denna. I samma figur äro kurvor inlagda, visande
huru de i genomföringen alstrade förlusterna variera
med temperaturen, och de tre kurvorna avse förhål-
Fig. 15. Förluster ooh temperaturförhållanden i massiva
kondensatorgenomföringar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
