Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAFTE 209
TEKNISK TIDSKRIFT
APRIL 1930
ELEKTROTEKNIK
rcdaktqßijl/uus körner
UT6IVEN AV SVE.NSKA TE.KNOLOGF0RElNtNGE.rs .
INNEHÅLL: Skyddsarmaturer vid elektriska högspänningsledningar, av Theodor Björgerd. — Överhörning mellan
telefonledningar, av Mauritz Vos. — Enheter och definitioner antagna vid Internationella elektrotekniska
kommissionens (IEC) plenarmöte i Skandinavien är 1930, av Arthur E. Kennelly. — Fysikaliska storheter och enheter,
av Jolin Wennerberg. — Notiser. — Litteratur. — Föreningsmeddelanden.
OM SKYDDSARMATURER VID ELEKTRISKA
HÖGSPÄNNINGSLEDNINGAR.
Av Theodob Björgebd.
Den elektriska hållfastheten vid högspända
kraftledningar har under de senaste åren högst avsevärt
ökats. Detta beror främst på isolatorernas
förbättrade driftsäkerhet både i mekaniskt och elektriskt
avseende. De störningsorsaker, som man numera
har att räkna med, äro i första rummet de
atmosfäriska överspänningarna samt nedsättning av
isolatorernas isolationsförmåga genom beläggning med
salt eller smuts. Saltbeläggning eller nedsmutsning
av isolatorer förekommer ju i någon större
utsträckning endast i särskilda trakter, såsom längs vissa
kuststräckor, vid korsning av bangårdar o. d. och
även i dessa fall har man genom lämplig formgivning
av isolatorerna lyckats att öka deras
isolationsförmåga även under rätt svåra förhållanden. Såsom
kraftledningarnas farligaste fiende kvarstår alltjämt
överspänningarna från åskväder, men även på detta
område bedrives i flera länder ett
intensivt forskningsarbete, som väl
så småningom skall föra fram till
lämpliga metoder för att tekniken
skall kunna bemästra även detta
problem. Det effektivaste sättet
att bekämpa överspänningarna
inom högspänningsanläggningarna
har hittills visat sig bestå i att öka
isolationshållfastheten på alla
anläggningsdelar, såsom ledningar,
transformatorer och apparater
m. m. Erfarenheten synes
emellertid ge vid handen, att de inom en
kraftledning av atmosfäriska
orsaker uppträdande överspänningarna
i viss mån öka samtidigt som
ledningarnas isolationsstandard
höjes. Man måste alltjämt räkna med att höga
överspänningar kunna uppträda inom kraftledningarna
vid åskväder, och att ett överslag över en eller flera
isolatorer kan bliva följden. Huruvida
maskinljusbågen följer efter ett sådant överslag eller ej, beror
ju på flera omständigheter, men oftast är detta fallet,
och därvid är risken för skadade isolatorer och
därmed följande driftavbrott alltid överhängande. I
det följande skall omnämnas några fall, som äro
hämtade ur den praktiska erfarenheten, och som visa
på vad sätt dylika överslag kunna uppträda.
Beskrivning lämnas över sådana anordningar, som kunna
minska risken för isolatorskador vid dylika elektriska
överslag.
Vid hängisolatorer bildar linan en bågformig
slinga mellan de horisontala spännkedjorna. Yid en
kraftledning för 50 kV driftspänning har vid några
olika stolpar överslag inträffat mellan denna
spänningsförande slinga och det jordade stolpoket.. Av
fig. 1 framgår, vilket förlopp ljusbågen haft. Av
förefintliga brännskador kan man med säkerhet
antaga, att överslaget startat mellan isolatorns jordade
ände och den rakt under denna belägna punkten av
slingan (a) på ett avstånd av ca 600 à 700 mm.
Ljusbågen har emellertid icke blivit stående mellan
dessa punkter, utan tämligen hastigt vandrat längs
w w
WW
WW
Fig. 1. Schematisk bild av överslagets förlopp.
slingan (b) till dennas infästning i linhållaren samt
därefter slagit över längs isolatorn (c), för att
slutligen bilda en bågform uppåt och slockna (d).
Ljusbågen har i mellanstadiet bitit sig fast i isolatorernas
metallkåpor och skadat porslinet genom sin starka
värme verkan. En ljusbåge har, på grund av den
inneboende elektrodynamiska, kraften, alltid tendens
att. utvidga sig ringformigt,, i detta fall har
ljusbågen sträckt sig ovanför isolatorkedjan — i vindens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
