Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 nov. 1*930
elektroteknik
221
Varje manöverserie skall omfatta ett bestämt antal
frånslagningar och (eller) tillslagningar i bestämd
ordning och med bestämda mellantider.
Standard manöverserie för brytprov (lämplig särskilt
för verkstadsprov) är en manöverserie enligt formeln
O — 3 — 00 — 3 — CO,
vari O betecknar frånslagning, C tillslagning samt 3 en
mellantid av 3 minuter.
Frånslagning skall följa omedelbart på tillslagning
utan avsiktlig fördröjning.
Standard manöverserie för tillslagningsprov (då
sådant erfordras) är en manöverserie enligt formeln
C —t —C,
vari C betecknar tillslagning och t en mellantid av
minst 3 minuter. Det är tillåtet att omedelbart efter
tillslagning bryta strömkretsen med en särskild brytare.
Brytspänning eller den spänning, som skall
bestämmas vid brytprov, är "återtändningsspänningen", dvs.
spänningens effektivvärde omedelbart efter fullt avbrott
i alla faser.
Brytström eller den frånslagningsström, som skall
bestämmas vid brytprov, är effektivvärdet av strömmens
växelströmskomponent i varje pol i det ögonblick
brytarens kontakter åtskiljas.
Härvid skall strömmens likströmskomponent icke
överstiga växelströmskomponentens effektivvärde med
mera än 30 %. (Häri inbegripes således icke de fall,
då likströmskomponenten är större.)
Tillslagningsström vid både brytprov och
tillslag-ningsprov är strömmens största osymmetriska
ampli-tudvärde.
Tillåten korttidsström är det effektiva medelvärdet
av den högsta ström, som under 5 sekunder fàr passera
genom brytaren i fullt tillslaget läge.
Effektfaktor. Brytare skola vara så utförda att de
arbeta tillfredsställande vid vilken effektfaktor som
helst.
Vid brytprov, utfört som verkstadsprov, skall (i det
ögonblick kontakterna åtskiljas) effektfaktorn icke
överstiga 0,15.
Brytförmåga. Det rekommenderas att uttrycka en
brytares brytförmåga genom angivande av ström och
spänning, icke genom angivande av bryteffekt" (i kVA
eller annan enhet).
Ljusbågsöverslag å linjeisolatorer vid stor effekt. I
"Rosenthal-Mitteilungen" nr 16 behandlar dr-ing. K.
Draeqer med ledning av utförda försök rubr. ämne.
Inledningsvis klarläggas ljusbågens fysikaliska
förhållanden så långt de hittills äro utforskade.
Huvudfordringarna på ljusbågsskydd angivas, nämligen 1)
ljusbågen bör efter 10—20 perioder avlägsna sig från
isolatorkedjan eller isolatorn, 2) överslagsspänningen bör i
så ringa grad som möjligt nedsättas genom
skyddsanordningen, 3) skyddsarmatur bör ej endast skydda
isolatorerna utan även ledarna.
De utförda undersökningarna hava lett till följande
konstruktiva riktlinjer:
1) Isolatorerna böra hava låg höjd och armaturen
små dimensioner.
2) De enskilda isolatorernas armaturer såväl som
skyddsanordningarna böra utbildas efter ljusbågshornets
princip.
3) Skyddshorn böra avrundas vid ändarna och
användas blott till ca 100 kV driftspänning.
4) Skyddshorn böra utbildas med tillplattad sektion
och fästas omedelbart under den nedersta isolatorpinnen.
5) Skyddsringar (vid motorisolatorer över 150 kV,
vid mantelisolatorer över 220 kV) böra utföras av
profiljärn med stora utåt avsneddade ytor.
6) Strävorna mellan ring och isolator böra vara så
platta som möjligt.
7) För hängkedjor böra användas ovala
skyddsarma-turer, varvid den längre axeln bör falla i linjens
riktning.
8) Ljusbågens uppdelning vid långa hängkedjor
genom anbringande av mellanringar är icke
ändamålsenlig.
Underjordssystem i Rom. En plan för ett
underjordssystem har på regeringens föranstaltande
utarbetats av en för ändamålet tillsatt teknisk kommitté. Pä
grund av stadens säregna karaktär har ej kunnat i
nämnvärd omfattning räknas med möjligheten att skapa
nya trafikleder i gatuplanet.
Det föreliggande förslaget omfattar trenne linjer med
en sammanlagd längd av ca 25 km. Avståndet mellan
hållplatserna är i genomsnitt 550 m., största stigning
30 °/oo. högsta hastighet 60 km pr timme.
Motorvagnarna hava en inre bredd av 2,45 m., en längd över
buffertarna av 15,2 m. och rymma 32 sittande oeh 121
stående passagerare, släpvagnarna 36 sittande och 119
stående. Ett normalt tåg av 3 vagnar (3 motor- + 2
släpvagnar) får sålunda en kapacitet av 771 personer, av
vilka 168 sittande. Vagnvikten uppgår till 34 ton för
motor- och 20 ton för släpvagnar, i genomsnitt 184 kg
pr passagerare. Medelacceleration upp till full
motorspänning har beräknats till 0,8 m pr sek.2, maximalt 1,15
m per sek-, retardationen till 0,85 m pr sek.s. Varje vagn
skall förses med 4 st. 170 hkrs motorer (timeffekt),
elektropneumatisk kontroll med multiple-unit.
Energitillförseln ombesörjes genom 5 understationer med en
sammanlagd kapacitet av 30 000 kW, varav 10 000 kW
normalt i reserv. Huruvida likriktare eller
enankaromformare skola komma till användning synes ännu ej
avgjort. Ett reservbatteri på 1 000 amp.-timmar skall
uppsättas. Blocksystemet skall ordnas för 40 tåg pr
timme.
LITTERATUR
Tidskrifter.
Elektrotechnische Zeitschrift. Aug. 7. Einrichtung
zum Prüfen und Messen von Hochspannungsanlagen
(Täuber). Beitrag zur Temperaturmessung von
Kommutatoren im Betrieb (Schliephake). Die
Gestehungskosten des Stromes in grossen Steinkohlenkraftwerken
auf Grund von Erfahrungswerten (Schraeder). Die
Elektrisierung der britisch-indischen Bahnen (v. Stritzl).
Ein Vorschlag zur Ausgestaltung der
Transformator-enöl-Prüfung (Heyden & Typke). über die Stirnform
und Absenkung der Stirnsteilheit durch Kondensatoren
bei durch Funken in Luft ausgelösten Wanderwellen
(Schilling & Lenz). Zur Grossfernversorgung (Rehmer
& Rühle). Ergebnisse der im April 1929 bei den
Berliner Rundfunkteilnehmern gehaltenen Umfrage über
die Empfangsverhältnisse (Kielitz). Amerikanische
Stel-lungsnahme zur Blitzschutzfrage (Mathias). —- Aug.
H-Belastungsgebirge eines Zechenkraftwerkes (Körfer).
über die Tränkung von Isolierstoffen (Michailow).
Durchschlag der Luft in unhomogenen el. Felde bei
versch. Spannungsarten (Marx). Temperaturanstieg in
elektr. Masch. (Jehle). Das Wünschelrutenproblem —
ein elektrisch-physiologischer Vorgang (Buth). — Aug. 21.
Wetterberatung bei der Betriebsführung grosser
Hochspannungsnetze (Kretzold). über den massgebenden
Leistungsfaktor eines Gleichrichters (Müller—Lübeck).
Stromverdrängung in ’Statorwicklungen als Wirkung des
Stirnstreufeldes (Pohl). Bericht über die internationale
Tagung des Studienkomitees für
Flugverkehrsbeleuchtung in Berlin (Born). Die neuere Entwicklung der
Schnurverstärkertechnik. Die Elektrizitätsgesetzgebung
der Kulturländer der Erde (Block). — Aug. 28. Was
ist Streuung und wie berechnet man sie? (Weber). Die
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
