Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 dec. 1930 E L E K T H
men är en ren fiktion. Om man vid denna
geometriska addition använder sig av effektivvärdet
/off. eller det pä likriktareinstrumentet uppmätta
värdet j på tomgångsströmmen, är i själva verket
ganska likgiltigt. Man kan därför exempelvis mäta
omsättningsfelet i en strömtransformator lika bra
med likriktareinstrument som med vanliga
amp.-metrar. I de flesta praktiska fall har man ju för
övrigt att göra med tillnärmelsevis sinusformad ström,
och man avläser då effektivvärdet direkt.
Wepemetern utföres även som voltmeter med flera
mätområden och en strömförbrukning av 2 mA vid
fullt utslag. Det lägsta mätområdet voltmetern
utföres för är 0—5 voit.
Det nya växelströmsinstrumentet, speciellt om det
kombineras med ovan beskrivna
strömtransformator, öppnar givetvis nya möjligheter för den
elektriska mätningstekniken då det gäller så små
effekter, att den stora egenförbrukningen i hittills
brukliga instrument är besvärande eller rent av
omöjliggör en mätning. Jag skall i korthet omnämna några
sådana användningsområden — de äro för övrigt
helt säkert legio.
Vid mätningar på svagströmsledningar av vissa
störningar, förorsakade av starkströmsledningar,
kunna de nya instrumenten med fördel ersätta de
mindre känsliga och vid handhavandet rätt obekväma
termokorsen.
Då likriktareinstrumeten visa riktigt inom ett
ganska vidsträckt frekvensområde, kunna de med
fördel användas i telefon- och radiotekniken vid
mätningar inom tonfrekvensområdet, exempelvis för
mätning av effektiviteten hos högtalare, impedansen
i lågfrekvenstransformatorer o. d.
Även inom starkströmstekniken lämpa sig
instrumenten för mätning av impedansen i allehanda
mindre apparater såsom reläer, ström- och
spännings-transformatorer, spolar i vanliga instrument och i
mätare, vidare för undersökning av mycket små
motorer och en mångfald andra apparater.
Don närmaste anledningen till att strömtransfor-
TEKNIK 233
k
matorn konstruerades var att skaffa en lämplig
instrumentkombination för undersökning av vissa
förhållanden i reläkopplingar i vattenfallsstyrelsens
anläggningar, speciellt vid användandet av högkänsliga
reläer på genomföringsströmtransformatorer. Det
hade visat sig att ibland oangenäma felfunktioner
av reläerna förekommo. En ampermeter med mycket
liten impedans var nödvändig för dessa
undersökningar, för att ej inkopplingen av ampermetern
skulle helt och hållet ändra strömfördelningen i
reläkopplingen. Vattenfallsstyrelsen har inköpt ett
antal instrumentkombinationer enligt ovan för dessa
undersökningar, och trots att ännu endast ett fåtal
mätningar hunnit göras, hava värdefulla resultat
redan uppnåtts.
Instrumentkombinationen kan även användas som
on ganska känslig voltmeter för mycket låga
växelspänningar. om man i serie med strömtransformatorn
kopplar ett ohmskt motstånd, som lämpligen bör
väljas enligt nedanstående tabell. Anordningens
effektförbrukning blir då vid fullt utslag 0,1 VA, och
korrektionen över hela skalan tämligen obetydlig (högst
ca 1 skaldel eller 2 %).
Uttag på ström- Förkopplings- Fullt utslag er-
transf. för motstånd hålles vid
amp. ohm voit
0,1 9,30 1
0,25 1,47 0,4
0,5 0,368 0,2
En känslig voltmeter för så låga spänningar bör
vid vissa fall kunna vara till nytta exempelvis vid
undersökningar rörande kontaktmotståndet i
strömbrytare, linskarvar o. d. eller vid bestämning av
impedansen i kablar, när endast korta kabelstumpar
finnas disponibla för mätningen.
Som sammanfattning kan sägas, att genom de
nya högkänsliga likriktareinstrumenten möjliggöras
enkla och bekväma mätningar i många fall, där man
förut måste använda sig av mera laboratoriemässiga
metoder med jämförelsevis komplicerade, ömtåliga
och dyrbara apparater.
FYSIKALISKA STORHETER OCH ENHETER.
Av John Wennerberg.
(Forts. fr. sid. 220.)
Del II. Fysikalisk dimension.
10. Geometriska och mekaniska storheter.
Vår erfarenhet av fysikaliska företeelser i
allmänhet säger oss, att om en företeelse upprepas med en
viss storhet kvantitativt ändrad, så ändras
resultatet proportionellt med en viss bestämd potens av
denna. Undersöker man en kropps rörelse, när den
påverkas av en konstant kraft, finner man vid
frånvaro av störande biomständigheter att kroppens
acceleration a är proportiell med kraften F och
omvänt proportionell med kroppens massa ni. men
oberoende av dess volym och dess tillfälliga hastighet
osv. Detta kan skrivas
a = konst. F ■ m~
Mellan acceleration, hastighet, längd och tid råda
rena definitionssamband :
dl dv , dH
v — konst. – a = konst. , = konst. -,-„
dt dt dt2
Konstanterna i ekvationerna bero av de valda
enheterna. Bortse vi emellertid från storheternas
numeriska värden och dessutom endast betrakta
differentialer av längd och tid, kunna vi skriva
ekvationerna på följande förenklade sätt
a = F ■ m~1 v = l ■ t~x a — l ■ t~2
Detta proportionalitetssamband mellan storheterna
kallas dimensionssamband. Man kan säga att
acceleration till sin dimension är kraft genom massa, eller
längd genom andra potensen av tid. Det är
naturligtvis lika rätt att säga, att kraft till sin dimension
är massa gånger acceleration, eller att massa är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
