Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 april 1930
KEMI
5
tiske garvaren spelar dock dessa föreningar mycket
liten roll, enär man helst undviker uppkomsten av
dessa kromlösningar av låg aciditet. De s. k.
"oxidfläckarna" på kromläder, vilka uppstå vid garvning
med "överbasiska" lösningar, äro möjligen att
förklara som följder av garvning medelst kolloidala
kromsaltkomplex.
Tvenne i intimt samband med kromgarvningen
stående processer äro den så kallade neutraliseringen
av kromläder samt eftergarvningen med vegetabila
garvämnen.
Det färdiggarvade kromlädret skall efter
garv-ningen behandlas med fettemulsioner, vilka vanligen
innehålla tvål eller neutraliserade sulfonerade fett.
Dessa emulsioners stabilitet påverkas menligt, om
mineralsyror förekomma i "fettlösningen". Som
tidigare omnämnts är den vid kollagenets positiva
grupper bundna syran lätt hydrolyserbar och bör därför
avlägsnas innan fettningen. Detta sker i praktiken
genom behandling av kromlädret med utspädda
lösningar av svaga alkalier, vanligen borax eller
bikarbonat. Om denna neutralisering föres för långt,
dvs. om S04-grupper från kromkomplexen bortföras,
förändras lädrets struktur och egenskaper i avsevärd
grad. Utformningen av denna process har förr varit
lämnad åt erfarenheten eller vanligen slumpen.
Gustavssons pyridinmetod har därför just vid denna
behandling vunnit stor betydelse, enär man medelst
denna har möjligheten att lätt bestämma mängden
syra som bör avlägsnas och därefter beräkna
alkali-mängden.
I vanligt kromläder, framställt enligt
enbadsförfa-randet, befinner sig huvudmängden krom bunden vid
kollagenets negativa grupper. Under
färgningspro-cessen användes dels sura färgämnen, vilka bindas
lätt av denna lädersort, enär de positiva grupperna
äro obesatta. För erhållande av en fylligare färg
kan dock ej enbart dessa färgämnen användas, utan
även de s. k. basiska färgämnena måste tagas i bruk.
Dessa färgämnens färgade radikaler skulle bindas vid
kollagenets negativa grupper, vilka redan genom
garvningen blivit upptagna, För att erhålla
färgning måste därför kromlädret betas, vilket sker
medelst behandling med vegetabila garvämnen, vilka
sedan genom sina hydroxylgrupper binda de basiska
färgämnena. De mängder vegetabila garvämnen som
åtgå för denna behandling äro relativt små, men
mången gång förekommer vid s. k.
kombinations-garvning att större mängder vegetabila garvämnen
användas för att giva lädret vissa speciella
egenskaper. Det är därför av betydelse att närmare
känna denna process förlopp. Behandlas ett
kromläder, som blivit garvat med katodiska kromkomplex,
med vegetabila garvämnen, finner man att detta
kromläder har förmåga att upptaga långt större
mängd vegetabila garvämnen än det rena kollagenet.
Detta beror dels därpå, att liksom vid vanlig
vege-tabil garvning de positiva grupperna i kollagenet
binda garvämnen, men dessutom intränga de
vegetabila garvämnena i kromkomplexen under förträngning
av de där befintliga S04-radikalerna, Detta märker
man lätt genom analys av kromlädrets aciditet,
vilken sjunker genom dylik behandling. Vidare torde
fenomenet även kunna hänföras till att kollagenet
aktiverats genom kromgarvningen. under vilken en
uppbrytning av polypep tidringarna skett. Behandlas
kromläder med tillräckliga mängder vegetabilt
garvämne, sker även en direkt utbrytning av hela
kromkomplex, och kromlädret kan på detta sätt överföras
i rent vegetabilt läder. Förklaringen härtill ligger i
(de vegetabila) garvämnenas egenskap av oxidsyror.
Behandlas kromläder t. e. med vanligt segnettsalt,
kan all kromen utdragas ur lädret, och kollagenet
åter erhållas i ogarvat tillstånd. Det är således
teoretiskt möjligt att överföra kromgarvat läder till
vegetabilt garvat, ett förfarande, varigenom säkert
rendementet skulle betydligt ökas. Ännu har
emellertid denna metod ej fått någon praktisk betydelse.
BESTÄMMANDE AV SMÅ MÄNGDER KOLOXID MED
JODPENTOXIDMETODEN.
Av byråingenjör Axel Danielson.
Koloxid bildas vid förbränning av kolhaltiga
bränslen, om förbränningsluften är otillräcklig, eller
om den ej kommer i kontakt med bränslegaserna i
själva lågan, utan först sedan dessa nedkylts under
antändningstemperaturen. Då praktiskt taget alla
bränslen innehålla kol, är det förklarligt, att koloxid
är en mycket vanlig gas, som nutidens människor ej
undgå att komma i beröring med.
Redan små mängder koloxid i luften gör densamma
farlig att inandas, och risken förhöjes ytterligare
därigenom, att den är luktlös. Den fysiologiska verkan
vid inandning av koloxidhaltig luft framgår av
nedanstående av amerikanaren dr Yandell Henderson
uppställda tabell.
Dessa resultat äro även bestyrkta av andra
forskare.
Koncentration i % Effekt efter
1 tim. 2 tim. 3 tim.
0 01 Ingen Ingen Ingen
0,02 Ingen Ingen Obetydlig
0,03 Ingen Knappt Huvudv ärk
märkbar o. illamående
0.04 Ingen Huvudvärk Huvudvärk
o. illamående o. illamående
0,05 Obetydlig Huvudvärk Livsfarlig
o. illamående
0,06 Knappt Huvudvärk Livsfarlig
märkbar o. illamående
Huruvida även mindre koncentrationer av CO under
längre tid inandade kunna vara farliga, torde vara
en olöst fråga. Även i normala fall innehåller stor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
