- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Kemi /
11

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8 febr. 1930

K E M I

11

ej överstiger 77°. För att den ej skall kunna bli för
hög, ligger under golvet i kölnan en stålstång, vars
förlängning resp. sammandragning överföres till ett
spjäll för reglering av lufttillförseln.

Det torkade maltet lagras i bingar av trä. Från
dessa föres det till en sikt, där samtliga rottrådar
avskiljas, och sedan till en kvarn (fig. 6), som finmaler
varan. Maltmjölet transporteras därifrån till bingar
belägna ovanför förmäsken.

Vid mäskning nedsläppes maltet i en rörliknande
apparat, där det blandas med vatten av c:a 70°
temperatur, och den tjocka vällingen sprutas ut i
mäskkaret, vars rörverk hålles i rörelse. Förmäsken (fig.
7) är ett stort med silbotten försett gjutjärnskar.
Omröringen sker medels skövlar fästade på en
horisontal axel, som har dubbel rörelse. Utom att den
roterar, vrider den sig kring behållarens centrum, där
dess ena ände är lagrad.

Mäskningen sker vid maltdestillerierna från söndag
kväll till onsdag kväll, varefter man destillerar till
lördagen. Fem mäskningar företagas.

Det härvid använda vattnet fås från källor,
belägna på något avstånd från anläggningarna. Vid ett
distillery, som jag besökt, får vattnet från en på en
bergssluttning belägen källa rinna ned mot bränneriet
i trärännor. Endast sista biten sker transporten i
järnrör. Vattnet värmes ofta i stora kopparkittlar
med rymd upp till 6 000 gallons, som placerats över
eldstäder. När temperaturen stigit till 90°, pumpas
det över till cisterner för förvaring av hett vatten.
Ibland sker uppvärmningen med ångspiraler, rnen
denna metod anses ej så bra.

Sedan innehållet i förmäsken försockrats under
omröring två timmars tid, avtappas mäsken och varmt
vatten från föregående tvättning tillsättes under
omröring. Efter en stund avtappas även detta, som
förenas med mäsken. Efter ytterligare två tvättningar
— vattnet från dessa användes vid nästa mäskning —

Fig. 7. Förmäsk.

anses draven vara fri från socker. Den gräves ut
och transporteras till fickor, varifrån den kan
tömmas i vagnar.

Den varma mäsken kyles i kvlskepp till 22°,
varefter en jästmängd motsvarande 1 % av mäskens
volym tillsättes. Mäsken rinner sedan direkt till
jäsningskaren. Jästen köpes från bryggerier och
transporteras i fat om c:a 250 liter. Den har
gräddlik-nande konsistens. Vissa destillerier, särskilt de mera
avlägset liggande, använda även pressjäst.

Jäsningskaren (fig. 9) fyllas i allmänhet ej mera
än till två tredjedelar. Strax under locket — karen
äro täckta — finnes ett med pinnar försett plattjärn,

Fig. 8. Kylvattendamm.

Fig. 6. Maltkross.

Fig. 9. Jäsningssal (övre våningen).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:10:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930k/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free