Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 april 1980
KEMI
27
zinkpriset till 45 öre pr kg och antages
zinken i malmen kosta 60 % härav, har
man endast en marginal av 18 öre pr kg
för att täcka energiförbrukning, 4,5 kWh
pr kg, ränta och amortering samt övriga
kostnader.
Vätgasens stigande betydelse som
råmaterial vid ammoniaksyntesen har i hög
grad stimulerat arbetet på konstruktionen
av syrgas-vätgas-celler. En av de mest
använda konstruktionerna är Pechkranz’
cell (fig. 8.) Bland andra ha såväl
Fosfatbolaget som Norsk Hydro gått in för
densamma vid sina nyanläggningar. Cellen
har bipolära elektroder och är byggd som
en filterpress. I milda klimat kan den
uppställas utomhus. Synnerligen
intressant är utförandet av diafragmorna, som
ha till uppgift att hindra, att syrgasen
och vätgasen blandas. Dessa utgöras av
0,1 mm tunna nickelbleck, som
framställas på galvanisk väg. De äro försedda med ej
mindre än 900—1 200 små fyrkantiga hål pr cm2.
Hålens litenhet hindrar gasblåsorna att gå igenom
diafragmat. På grund av hålens fyrkantiga form
kunna å andra sidan de sfäriska gasblåsorna ej
fullständigt täppa hålen och hindra strömgenomgången.
En liknande cellkonstruktion, dvs. av
filterpress-typ och med bipolära elektroder, har under en
5-årig provtid utexperimenterats vid
kväveanläggningen i Piesteritz och föres i marknaden av Bamag.
Vid densamma har man enligt uppgift lyckats nå en
så låg energiförbrukning som 5 kWh pr m3 H„ av
20°, motsvarande en cellspänning av 2,2 voit, vid en
så hög strömtäthet som 25 amp/dm2, resp. 4,5 kWh
vid 20 amp,/dm2. Detta gynnsamma resultat har
uppnåtts genom nedpressning av elektrodavståndet till
ett minimum. Avståndet mellan katoden och diafrag-
Fig. 8. Pechkranz’ cell.
mat är sålunda endast några få millimeter, under det
att motsvarande avstånd i anodrummet, antagligen
på grund av syrgasblåsornas större volym, hålles
något större. Som elektrolyt användes vid denna som
vid de flesta nya celler kalilut, som har en högre
ledningsförmåga än den tidigare vanligen använda
natronluten. Bamag har vidare gått ifrån de tidigare
använda metallduksdiafragmorna av silver- eller
rostfri ståltråd, enligt uppgift emedan det nascerande
vätet skulle angripa metallen och göra den spröd,
en olägenhet som man emellertid icke, så vitt jag vet,
observerat vid Pechkranz-cellernas nickeldiafragmor.
Diafragmorna göras nu av asbestväv med en stomme
av rostfritt stål för att erhålla nödig mekanisk
hållfasthet..
Ett flertal uppfinnare ha konstruerat
syrgas-vätgas-céller, vid vilka gaserna erhållas i starkt
komprimerat tillstånd (Westphal D. R. P. 135615, Verme D. R. P.
351383, Lawaczeck D. R. P. 402150, Voigt D. R. P.
422530, Noeggerath Fr. P. 610073). Dr Lawaczeck
har nyligen i ett föredrag inför Teknologföreningen
och Ingeniörsvetenskapsakademien1 beskrivit en av
honom konstruerad högtryckselektrolysör och dess
användning för magasinering av överskottsenergi i
form av vätgas Jag skall här icke gå in på de
olika cellkonstruktionerna men i stället beröra en
intressant fråga, varpå dr Lawaczeck ej ingick, men
som efter föredraget diskuterats man och man emellan.
Dr Lawaczeck framställde det egendomliga
påståendet, "att man kan få gaserna komprimerade utan att
kosta på något arbete". Han visade även en kurva,
av vilken framgick, att cellspänningen, resp.
energiförbrukningen blev i det närmaste konstant vid
stigande tryck och vid mycket högt tryck t. o. m.
minskades något. Att så skulle vara förhållandet har
betvivlats såväl på teoretiska som experimentella
grunder,2 men kan numera anses vara med säkerhet
experimentellt fastställt.3 Hur kan nu detta förklaras
utan att tillgripa perpetuum mobile?
Fig. 7. Interiör av cellrummet vid en elektrolytzinkanläggning enligt
Tainton-förfarandet.
1 Tekn. tidskr. 1929, Allm. avd., sid. 395, 407.
2 Se t. e. Holmboe: Avh. utg. av Det Norske
Vldenskaps-Akademi i Oslo, Mat.-Naturv. Klasse, 1927, nr 10.
a Coehn: Ber. d. d. ch. Ges., 1927, sid. 1 078.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
