Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
TEKNISK TIDSKRIFT
12 april 1930
ett visst lager, då dels sjöbefraktningar i allmänhet
ske i relativt stora partier, och dels man vid sådana
alltid måste räkna med möjlighet till förseningar. Allt
detta betyder ränteförluster. Använder sig fabriken
istället av flytande klor erhålles densamma som regel
per järnväg och i den mån den förbrukas. Den
behöver således ej hava något kapital bundet i lager,
och betalar sin vara endast i mån den förbrukas, ej i
förskott, som vid klorkalk.
Klorkalk är kemiskt sett ej stabil, utan sönderfaller
sakta under förlust av blekande klor. Storleken av
denna sönderdelning uppgår under vintermånaderna
till ungefär 1 % per månad. Under sommaren kan
densamma däremot stiga till det 4 à 5-dubbla.
Lagring av klorkalk betyder således ej endast
ränteförlust, utan även en reeell förlust. — Flytande klor
sönderdelas ej vid lagring, och några förluster på grund
härav kunna således ej uppstå.
Lagring av klorkalk erfordrar stora utrymmen.
Läggas faten i dubbla lager åtgår för varje ton 1,5
m2 golvyta. En sulfitfabrik, som årligen bleker t. e.
20 000 tons massa och således per månad förbrukar
ungefär 200 ton klorkalk, måste därför, om den skall
lagra 4 månaders behov, ha en upplagsplats om
minst 1 200 m2. Då faten ej få utsättas för väta,
måste densamma dessutom vara täckt, vilket gör att
den blir relativt dyrbar. Den upptar dessutom ett
utrymme, som i de flesta fall skulle kunna användas
på ett bättre sätt. — Använder sig nämnda fabrik i
stället av flytande klor, erfordras härför tvenne
lager-cisterner om c:a 18 m3 vardera. Golvutrymmet för
desamma utgör högst 80 m2.
Klorkalksfaten skola vid sin ankomst rullas in i
lagerlokalen samt tillbaka därifrån vid användandet.
Då lagerlokalerna kunna få stora dimensioner, som
nyss angivits, blir tydligen dessa båda
arbetsoperationer relativt kostbara. — En cisternvagn flytande
klor behöver endast kopplas ihop med ledningarna
till lagerbehållarna, varefter ventilerna öppnas och
vagnen tömmer sig själv.
Tömningen av klorkalksfat motsvaras vid
användande av flytande klor av lossning av kalk från
vagn och densammas nedtippande i en
kalksläck-ningscistern. Detta arbete är ej på långt när så
obehagligt som arbetet med torr klorkalk, och den
kvantitet, som skall behandlas, uppgår också endast
till c:a 40 % av klorkalksvikten.
De tömda klorkalksfaten måste på ett eller annat
sätt tagas tillvara. Något motsvarande arbete vid
användande av flytande klor finnes ej.
För att som kalciumhypoklorit binda den kvantitet
blekande klor, som ingår i 1 ton klorkalk, dvs. 350 kg,
erfordras teoretiskt 275 kg CaO. I praktiken blir
emellertid åtgången betydligt högre. Detta beror på
att man alltid måste hava ett visst överskott av fri
kalk för att förhindra kloratbildning, liksom också på
att man ur vanlig bränd kalk ej brukar kunna utvinna
mer än 85—90 % vattenlösligt CaO. 400 kg är alltså
en praktisk siffra, vilket innebär att efter
färdigklo-rering per 350 kg blekande klor erhålles en
bottensats av c:a 125 kg. — I torr klorkalk ingår per 350
kg blekande klor minst 480 kg CaO. Vid dess
upplösning i vatten blir alltså bottensatsen c:a 205 kg
eller 60 % större än vid direkt klorering.
För tillvaratagande av kloren i bottensatserna
måste dessa urtvättas. För att härvid erhålla samma
urtvättningsgrad vid arbete med klorkalk som med
flytande klor, måste man tydligen använda 60 %
mera tvättvatten. Det åtgår också betydligt mera
såväl tid som arbete för tvättningens uförande. Det
är därför möjligt att enbart genom övergång från
klorkalk till flytande klor öka kapaciteten hos en
redan befintlig upplösningsanordning med upp till
60 %, ett förhållande som i många fall kan vara av
stor ekonomisk betydelse.
Beträffande de genom bottensatserna förorsakade
klorförlusterna är det ju teoretiskt möjligt att
nedbringa dessa i samma grad oberoende av
bottensatsernas relativa storlek. I praktiken blir det nog
emellertid i de flesta fall så, att en relativt större
bottensats kommer att medföra en relativt högre
klorförlust. Även i detta hänseende har alltså
flytande klor fördelar framför torr klorkalk.
Alla klorkalklösningar innehålla upplöst fri kalk,
och äro således alkaliska. I fullt mättade lösningar,
dvs. sådana ur vilka genom avsättning en
kalkhaltig bottensats bildats, stiger kalkhalten med stigande
klorhalt, dock ej i proportion härtill. Enligt utförda
undersökningar innehålla alltså klorkalklösningar per
liter räknat, vid 10 g blekande klor c:a 0,95 g CaO,
vid 28 g bl. klor c:a 1,0 g CaO, vid 50 g bl. klor
1,2 g CaO och vid 80 g bl. klor c:a 1,45 g CaO.
Vid arbete med torr klorkalk kan man som regel
ej erhålla en större koncentration å den färdiga
lösningen, än som erfordras för blekningens
genomförande, beroende på de förut påpekade stora
mängderna tvättvatten, som erfordras för effektiv
urtvätt-ning. Blekvätskan blir i detta fall alltså fullt mättad
med kalk. Arbetar man åter med flytande klor kan
man, på grund av de mindre kvantiteter tvättvatten,
som härvid åtgå, erhålla en slutlösning, som är c:a
50 % starkare än vid arbete med klorkalk. Genom
spädning av denna lösning med rent vatten till
önskad styrka kan därför vid detta arbetssätt
erhållas en klorkalklösning, som endast innehåller c:a
2/3 av den möjliga mängden CaO, dvs. som är mindre
alkalisk än en vanlig klorkalklösning.
Alkaliteten hos den använda blekvätskan spelar vid
blekning av cellulosa en större roll än man i
allmänhet tror. Ju mindre alkalisk klorkalklösningen alltså
är, ju fortare och mera fullständigt sker blekningen
av massan, dvs. avlägsnas ur densamma lignin och
färgämnen. Samtidigt angripes emellertid de
cellu-losaartade beståndsdelarna mindre, vilket resulterar
i ett högre utbyte av färdigblekt massa. En låg
alkalihalt är således i dubbel måtto förmånlig.
Enbart genom övergång till en sådan kan kapaciteten
hos en redan befintlig blekerianläggning höjas i ej
obetydlig grad.
Om en fabrik alltså genom övergång till annan
arbetsmetod kan tillverka en blekvätska med lägre
alkalitet än som förut varit fallet, så måste denna
arbetsmetod anses som för fabriken fördelaktigare
än den förutvarande. Jag har nyss påpekat, att vid
användande av flytande klor möjlighet till arbete vid
lägre alkalitet finnes, varför följaktligen flytande
klor i detta hänseende ställer sig förmånligare än
torr klorkalk.
Vid arbete med flytande klor är man emellertid ej
bunden enbart till den alkalitetsgrad, som förut
angivits. Man kan nämligen genom klorering av den
färdiga klorkalklösningen, med vilken blekhollän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
