Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 april 1930
KEMI
47
Fig. 1.
Av destillationskurva!! framgår, att temperaturen
stigit från bensolens kokpunkt till 103°, då 10 gr
destillat gått över. Efter åter 10 gr hade temperaturen
stigit till 139° och efter ytterligare 10 gr hade den
stigit till 160°.
Med ledning härav kunde en rätt god uppskattning
ske vid destillation av blandningar av icke känd
sammansättning, förutsatt att alla på destillationen
inverkande faktorer hållas oförändrade. Den viktigaste
av dessa faktorer är destillationshastigheten.
Densamma hölls vid omkring 0,3 gr destillat per min.,
motsvarande 1 droppe var 6—8 sekund.
IQ gr kumol
gr destillat
!0 gr toluol
to ti
Fig. 2.
JOgrbtnzol
aiomatiska kolväten. Vid dessa undersökningar
användes apparaten med de i fig. 1 angivna små
förändringarna. Vid blandningar med högre halt av
lätt-flyktigt kunde större mängder destilleras genom
till-föring av nya portioner genom skiljetratten. I
kokkolven nedfördes även ett termoelement, vilket i vissa
fall underlättade ett riktigt bedrivande av
destillationen. För undvikande av stötkokning tarerades
samtidigt med kolven en liten rund glaspärla. Vid
inträdande kokning kommer denna i studsning mot
kolvens botten, varigenom en oavbruten kokning
åstadkommes.
Destillatet uppsamlades i en liten kolv, stående på
en Starhe-Kammerer-iörvèkg, vars
avläsningsnoggrann-het var 0,1 gr. På detta sätt erhölls destillatets mängd
direkt genom viktsangivelse, utan att dess spec. vikt
behövde vara känd, och vidare kunde lätt en
tillräckligt noggrann och kontinuerlig anteckning av
destillat-mängd och motsvarande temperatur äga rum.
Då vid denna destillationsserie icke någon
undersökning av de olika fraktionerna skulle äga rum utan
endast de ingående komponenternas mängd skulle
bestämmas, användes samma tarerade förlag för hela
destillationen och komponenternas mängd bestämdes
med hjälp av destillationkurvan.
De ifrågavarande kolväteblandningarna utgjordes
av växlande mängder bensol, toluol, kuniol och cymol.
För att kunna bestämma halterna av dessa ämnen i
blandningarna på basis av de erhållna diagrammen,
utfördes destillationer med blandningar av känd
sammansättning av dessa ämnen. I fig. 2 återgives ett
diagram från ett dylikt försök med 10 gr bensol, 10 gr
toluol, 10 gr kumol och 10 gr cymol. Den övre kurvan i
diagrammet representerar temperaturen i kokkolven.
De i diagrammen angivna temperaturerna äro de
på termometern avlästa. För föreliggande
undersökning var en korrektion för den utskjutande
kvicksilverpelaren och barometerståndet icke nödvändig, då
den förra korrektionen på grund av ett oförändrat
läge hos termometern skulle blivit densamma vid alla
försöken, och den senare korrektionen är utan
betydelse i förhållande till av apparaten betingade
försöksfel.
I fig. 3 äro destillationskurvor från några försök
sammanställda. Från de punkter, där kurvan skär
103°-, 139°- och 160°-horisontalerna, dragas
vertikaler. Avståndet mellan dessa angiver toluol-, resp.
kumolmängd. Bensol- och cymolmängden var vid
dessa försök icke av intresse. Skulle så varit fallet,
erhålles bensolmängden också lätt ur diagrammet,
och cymolmängden bestämmes såsom skillnaden
mellan invägd mängd vätskeblandning och den till
160° övergångna destillatmängden.
Av diagrammen synes, att temperaturen fluktuerat
något, vilket är beroende på små fluktuationer i
destillationshastigheten. Dessa åter föranledas dels
av luftdrag, dels, om uppvärmning sker med gas, av
variationer i gastrycket. Men även på grund av
minskningen av vätskemängden i kolven uppkomma
variationer i värmetillförseln. Då vätskemängden
minskar i kolven, minskar nämligen också den
värmeöverförande ytan hos kolven. För att hålla den
tillförda värmemängden konstant, vilket är
nödvändigt för bibehållande av destillationshastigheten,
måste således temperaturskillnaden mellan
värmekällan och den kokande vätskan ökas, dvs.
temperaturen hos värmekällan höjas. Detta sker vid
gasuppvärmning genom ökning av lågans höjd och vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
