Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
TEKNISK TIDSKRIFT
12 april 1930
Ma/gods
Fig. 5. Skillnaden mellan Oderberg-kvarnen till vänster och Kaisers
konstruktion till höger.
smörjningsanordningar. Den roterar med ett
varvtal av 3 000—4 000 varv/min. Periferihastigheten
på den roterande skivans yttersta stiftrad uppgår
ibland till 150 m/sek. Godset inmatas på en
roterande skiva, med vilken matningshastigheten kan
regleras mycket noga, och passerar sedan över en
magnet för borttagande av järn- och stålföremål. Det
färdigmalda godset rinner ut ur apparaten nedtill.
Malhuset är både avkylbart och uppvärmbart.
Kvarnen användes för att i teknisk drift till allra finaste
kornstorlek nedkrossa alla slags kemikalier,
inblandningsämnen för gummifabrikationen, krita, talk,
svavel osv. Den användes även för framställning av
homogena blandningar och emulsioner. Den är lätt
att taga isär och rengöra.
Utom dessa rena desintegratortyper började
omkring år 1923 en del andra krosskonstruktioner att
framkomma just för att krossa fast gods ned till
mycket fina kornstorlekar. Isynnerhet i Förenta
staterna ha en del rena friktionskvarnar konstruerats.
De bestå oftast av en svagt konisk vals, som roterar
i ett nära intill liggande koniskt hus. Ytorna hos
valsen och huset kunna antingen vara släta eller
rafflade. Fig. 7 visar en vanlig amerikansk
konstruktion. Yid A kommer det i vätska uppslammade
godset in i kvarnen. I zonen B passerar suspensionen
mellan den snabbt roterande valsen och den fasta
ihåliga könen och vid C är utloppet. Arbetssättet i
dessa apparater tillskrives en hydraulisk skärande
verkan. Vid den trånga passagen mellan valsen och
könen strävar det vätskeskikt som ligger närmast
valsen att följa dennas rörelse, under det att skiktet
som ligger närmast den fasta ytan strävar att följa
dess generatris och således kortaste vägen passera
krosszonen B. Härvid komma de olika vätskeskikten
således att röra sig med olika hastigheter och i olika
riktningar och verka härigenom skärande på de
uppslammade fasta partiklarna. Generellt torde man
nog kunna kalla företeelsen friktionskrossning. En
annan typ framgår av fig. 8. Där är valsen nästan
cylindrisk. Godset införes vid A och pressas genom
valsen ut till mitten av dess periferi. Godset utledes
vid C. Vid D inledes kylvatten, vilket utgår vid E.
Skillnaden i verkningssätt mellan maskinen enligt
fig. 7 och 8 är den, att i den förra verkar
centrifugalkraften, så att godset hastigare passerar krosszonen.
I den senare maskinen tar det mycket längre tid för
godset att passera denna zon, och därför giver den
mycket kraftigare reduktion i kornstorlek.
Fig. 9 visar en kolloidkvarn med räfflad vals av
amerikansk konstruktion. Här får även vätskan
tur-bulenta rörelser samt rena mekaniska slag, då
räfflorna passera varandra. Fig. 10 visar en sådan
konstruktion, tillverkad av Sudenburger
maskinfabrik i Magdeburg och benämnd
"Summa-miihle". Konen roterar med en hastighet av 3 000
varv/min., och därvid sönderdelas godset ned till
kolloidala kornstorlekar. Genom C går godset
tangentiellt in i malrummet. M och N äro
matar-skruvar, den förra för införandet av gods till valsen
och den senare för borttransport. Genom
munstycket K erhålles vakuum i röret O, genom vilket
godset bortföres till torkkammaren H, där det torkas
i dispergerat tillstånd.
Fördelen med de nu beskrivna kolloidkvarnarna är
att man kan inmata mycket mer koncentrerade
suspensioner, än i de tidigare beskrivna kvarnarna
av desintegratortyp. Härigenom höjes produktionen
väsentligt.
En annan typ av dessa rena friktionsmaskiner
är skivkrossarna. De bestå vanligen av två tätt
sittande skivor, som rotera åt motsatt håll. Godset
tillföres uppslammat i vätska genom axeltappen till den
Fig. 6. Kolloplexkvarnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
