Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
TEKNISK TIDSKRIFT
12 april 1930
stant vid 65 % relativ luftfuktighet, i syfte att väven
skulle ernå normal fuktighetshalt. Det är nämligen
av stor vikt att vid undersökning av fibermaterial
alltid hålla en bestämd relativ luftfuktighet, enligt
överenskommelse 65 %, ty såväl vikten pr m2 som
hållfastheten äro hos fibermaterial starkt beroende
av luftfuktigheten.
Bestämningen av draghållfasthet hos väven före
och efter tvättserierna utfördes i en Schoppers
håll-fasthetsprövare, försedd med tvenne skalor, den ena
för 75 kg och den andra för 300 kg
maximalbelastning.
Genom undersökningar utröntes och fastställdes
lämpliga detaljbetingelser för dragprovets utförande.
För utväljande av standardvävar gjordes jämförande
provningar på olika slag av blekt och oblekt
bomulls- och linneväv. Därjämte gjordes bestämning
av hållfasthetsegenskapernas variation i olika delar
av större stycken av de bomulls- och linnevävar, som
utvalts till standardvävar. Undersökningar utfördes
i syfte att finna någon lämplig metod för att
på kemisk väg direkt kunna följa fibermaterials
kemiska förändring vid tvättning med olika
tvättmedel. Sålunda försöktes färgning med
metylen-blått samt bestämning av koppartalet. Emellertid
visade det sig, att ingen av dessa metoder var
tillförlitlig eller praktiskt användbar. Endast
draghåll-fasthetsbestämning före och efter tvättserierna visade
sig vara lämplig för detta ändamål.
Tvättningsförsök med enbart vatten, natriumhydrat,
soda, vattenglas och perborat.
Hållfasthetsförändringen genom tvättning angives
i den fortsatta redogörelsen såsom skillnaden mellan
medelvärden i varp- och inslagsriktningen före
tvättning och motsvarande medelvärde efter tvättning i
% av det förra. Som regel är värdet i vardera
riktningen ett medeltal av 5 enkla bestämningar
och således det angivna värdet på vävens
medelhållfasthet ett medeltal av 10 enkelvärden. Tabell 1 är
ett exempel på beräkning av hållfasthetsförändring,
och den innehåller hållfasthetsvärden, som erhållits
vid tvättning av blekt bomulls- och linneväv i en
lösning av 3 g lutpulver pr liter enligt förut
beskrivna normalmetod.
Tab. 1. Hållfastlietsändriny hos blekt bomulls- och
linneväv vid tvättning med 3 g lutpulver pr liter.
Hållfasthet
Antal Bomullsväv Linneväv
[-tvättningar-]
{+tvätt- ningar+} Varp kg Inslag
Medel-kg ’»I B ’ kg [-Minskning-] {+Minsk- ning+} % Varp kg Inslag kg [-Medeltal-] {+Medel- tal+} kg [-Minskning-] {+Minsk- ning+} %
0 50 i 57 54 — 99 83 91 —
25 44 50 47 —13 88 73 80 —12
50 40 I 45 43 [—20 80 64 | 72 —21
Av tabell 1 framgår, att linneväv är starkare än
bomullsväv av samma vikt pr m2. Som regel angripes
linneväv av tvättmedel starkare än bomullsväv, men
i tabell 1 är angreppet lika.
1 tabell 2 äro resultaten av tvättningsförsök i
enbart vatten (blindprov) och i de enkla tvättmedlen
eller tvättmedelsbeståndsdelarna natriumhydrat, soda,
vattenglas och perborat sammanställda.
Tab. 2 Hållfasthetsändring hos blekt
bomulls-och linneväv vid tvättning med viktigare
tvättmedelsbeståndsdelar utom tvål.
Tvättmedel [-Koncentration-] {+Kon- centra- tion+} g pr liter Antal
tvättningar Hållfasthetsändring i %
[-Bomullsväv Linneväv-]
{+Bom- ulls- väv Linne- väv+}
Enbart Stockholmsvatten _ 25 - 2 — 0
— 50 - 6 — 5
Natriumhydrat1 (lutpulver). 1 25 - 10 — 12
Blötlagd väv, nedlagd i 1 50 — 8 — 16
kokande lutpulverlösning. 3 25 - 13 — 12
3 50 -20 - 21
6 25 - 15 -13
6 50 — 22 — 21
Natriumhydrat. Blötlagd 3 25 — 9 — 10
väv, nedlagd i kall lut- 3 50 — 17 — 10
pulverlösning, sedan upp-
kokad.
Soda, vattenfri. 6 25 - 6 - 6
6 50 — 12 - 3
12 25 - 6 - 6
12 50 - 8 — 10
Vattenglas, beräknat vatten- 3 25 — 4 — 12
fritt som Na2Si409. 3 50 — 8 - 26
6 25 - 8 -20
6 50 — 12 — 27
Natriumperb. NaB03 • 4 H2O 0,25 25 — 13 - 9
i Stockholmsvatten. 0,25 50 - 17 — 20
0,50 25 — 15 - 12
0,50 50 — 22 — 29
1,00 25 - 15 — 14
1,00 50 -20 — 33
Natriumperborat i destil- 0,50 25 -20 — 20
lerat vatten. 0,50 50 — 30 — 36
i Vid de första tvättningarna med lutpulver lades den
blötlagda väven direkt i den kokande lösningen. Vid den
andra serien och de övriga tvättmedlen tillämpades
normalförfarandet, enligt vilket den blötlagda väven lägges i kall
tvättmedelslösning, som därefter uppkokas.
Av tabell 2 framgår först och främst, att
upprepade tvättningar i enbart vatten i längden
medföra en, om ock obetydlig, försvagning, vilken efter
50 tvättningar uppgår till c:a 5 %
hållfasthetsminskning.
Av de undersökta tvättmedlen har tydligen sodan
visat sig vara mildast, ty efter 25 tvättningar
uppgår hållfasthetsminskningen vid båda vävslagen till
6 % och efter 50 tvättningar till c:a 10 %.
Natriumhydrat visar ett större angrepp, sannolikt
beroende på dess större halt i lösning av
hydroxyl-joner, således dess större alkalitet.
Hållfasthets-nedsättningen är lägre vid lösning med 1 g lutpulver
pr liter än vid 3 g pr liter. Men vid
koncentrationens ökning till 6 g pr liter har någon ökning av
angreppet icke kunnat påvisas.
Den hållfasthetsnedsättning, som natriumhydrat
framkallat särskilt vid den svagaste lösningen, är i
jämförelse med vattenglasets och perboratets icke
hög. Emellertid har säkert luftens syre verkat
oxiderande vid luttvättningarna, ty, som noten under
tabellen anger, har väven vid första serien lagts
direkt i kokande lösning, varvid luft alltid kan följa
med. Om man däremot lägger väven i kall
lutlösning och sedan upphettar till kokning, hinner luften
att utdrivas ur väven, innan temperaturen blir så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
