Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAFTE 2
TEKNISK TIDSKRIFT
FEBR. 1930
*
REMI
Redaktör: Evert Norlin
UTGIVEN AV SVENSKA TE K NO IQ6FSRE NI NGE.N.
INNEHÅLL: Undersökning av vattnet i betong. I, av Stig Giertz-Hedström.
UNDERSÖKNING AV VATTNET I BETONG. I.
Av Stig Giertz-Hedström.
Vid de cement- och betongundersökningar, som
utföras med understöd från
Ingeniörsvetenskaps-akademien och Slite cement och kalk a.-b. vid
akademiens laboratorium, har det ansetts önskvärt att
vinna ökad kännedom om det sätt, varpå vatten
förekommer i betong. Närmaste anledningen härtill har
varit en strävan att medelst användandet av
fysikaliskt-kemiska mätningar och betraktelsesätt söka
erhålla en mera generell bild av betingelserna för
egenskaperna hos cement och betong än som för
närvarande synes vara att vänta från övriga forskningar på
samma område, vilka så gott som undantagslöst
arbeta med speciella kemiska betraktelsesätt som
utgångspunkter. En utredning av
vattenbindningsför-hållandena har då givit sig själv som det första ledet
i detta arbete, enär tillsättningen av vatten är en
gemensam nödvändighet för alla i betong brukliga
cement, och vattenbindningen, som sker samtidigt med
betongens övergång från halvfast och flytande till fast
form, med skäl kan misstänkas vara en avgörande
faktor vid utbildningen av betongens tekniska
egenskaper. Utredningen har av naturliga skäl i första hand
behandlat förhållandena hos hårdnat cement, dvs.
"betong" utan sand och sten, för att, sedan dessa
blivit undersökta, lämpligen kunna inriktas på den mera
komplicerade betongen. Här nedan äro
sammanställda några av de metoder, som hittills
framkommit vid undersökningen.1 Dessförinnan
meddelas några allmänna synpunkter om vattnets roll i
betongen och en översikt över tidigare utförda
vat-tenbindningsundersökningar. I föreliggande arbete
behandlas endast själva vattenbindningen. De
tekniska egenskapernas samband med denna komma att
bli föremål för en särskild sammanställning.
Allmänna synpunkter.
Vid betongberedningen tillsättes vatten till de
övriga materialen, cement, sand och sten, dels för att
möjliggöra cementets och därmed betongens bindning
och hårdnande, dels även för att underlätta
blandningen och erhålla en gjutbar massa. En del av
vattnet bindes under hårdnandet så fast, att det endast
kan avlägsnas genom glödgning, andra delar åter äro
lösare bundna. Till följd härav finnes i betong alltid,
vatten, ehuru i växlande mängder beroende på
beredningsproportionerna, cementets
vattenbindningsför-måga, betongens ålder och uttorkningsgrad m.’m.
Med ledning av kända förhållanden kan man bilda
i Ett preliminärt meddelande har lämnats i IVA, organ
för Ingeniörsvetenskapsakademien och dess laboratorier.
19S0.-2, s. 42—43.
sig ungefär följande uppfattning om vattnets
verksamhet som betongmaterial. Då vatten sättes till den
torra blandningen av cement, sand och sten, bindes
omedelbart en del av vattnet vid ytan av de övriga
materialen på grund av från dessa utgående
molekylära attraktionskrafter. Det sålunda ytadsorberade
vattnet har förändrade fysikaliska egenskaper, vilket
torde vara orsaken till att vattentillsatsen minskar
friktionen mellan de fasta partiklarna och att vattnet
jämte de starkast ytutvecklade, dvs. de finkornigaste,
delarna, speciellt ceinentet, förmår bilda en halvfast
till flytande massa, som genom sin smidighet och sitt
hydrostatiska upptryck på de större materialstyckena
underlättar betongmaterialens blandning och gör
massan gjutbar. Den gjutna betongblandningen är en
inhomogen och mycket olikkornig suspension i ett
grovkornigt sediment, där materialkornen delvis vila
mot varandra och bilda stommen för den blivande
betongen. Inom denna ram fortsätta mellan cementet
och vattnet de kemiska omsättningar, vilka togo sin
början omedelbart vid den första sammanblandningen.
Härvid gå joner, atomgrupper eller molekyler i
lösning från cementet och binda genom solvatation
vatten omkring sig. Vid denna process torde man få
antaga, att cementets lättlösligare delar genom att
snabbt gå i lösning frigöra de svårlösligare delarna,
som kunna vara av kristalloid, kolloid eller suspensoid
storleksordning. (De kunna även tänkas bibehålla en
viss t. e. gelartad struktur.) Under denna process
sker, måhända delvis vid ytan av cementmaterialet,
men i övrigt i lösningen, kemiska omsättningar av
typerna omlagring, hydrolys ocli hydratation, varav de
två sistnämnda medföra kemisk vattenbindning. Enär
upplösningen med följdreaktioner innebär övergång
till ett stabilare tillstånd, fortskrider den alltjämt och,
emedan vattentillgången är begränsad, får detta till
följd, att övermättning uppstår för en del av de
upplösta resp. nybildade ämnena. För de svårlösligare
av dessa inträffar detta praktiskt taget omedelbart
efter det att reaktionerna begynt. Vid tillräcklig
övermättning börja dessa ämnen att avskiljas ur
lösningen och erhållas då, beroende på löslighetsgrad,
avskiljningshastighet m. m. som större eller mindre
kristaller resp. i kolloid form. I en del av de
avskilda ämnena ingår komplexkemiskt bundet vatten
och deras utbildning innebär därför en ökning av
mängden kemiskt bundet vatten. Emedan vattnet
mycket snart får en relativt hög halt av elektrolyter,
är det föga sannolikt, att större mängder material
förefinnes i kolloid lösning någon längre tid, utan
koagulation med övergång till gelform torde ske myc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:10:45 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930k/0091.html
