Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
TEKNISK TIDSKRIFT
12 april 1930
Fig. 6. Fotografi av kylskåp, anordnat för utfrysningsmätningar.
schematiskt tvärsnitt genom två av kylskåpets celler,
och fig. 6 är en bild av det yttre montaget.
Temperaturen i baden hålles konstant medelst utfrysning av
kryohydrat, varvid en alltför stark sådan utfrysning
motväges medelst tidvis inkopplade
uppvärmningsanordningar (ej intecknade i fig. 5). I kalorimeterbadet,
som utgöres av rent vatten, hålles temperaturen vid
0 i de övriga baden, som utgöras av resp. rent vatten,
magnesiumsulfatlösning och kaliumkloridlösning,
hålles temperaturen vid 0°, —4° och —11°. I fig. 5
visar Bj det bad, vari kalorimetern finnes, Bn ett
nedkylningsbad. Kalorimetern består av ett
kopparblock (K) omgivet av ett Dewar’s kärl (J). I blocket
är monterat en Beckmann’s termometer (M) samt ett
rör (L) för införandet av provbehållaren. I
nedkyl-ningsbaden äro nedsänkta kopparrör (H och I) så
anordnade, att samtidig nedkylning av behållare och
transportör kan ske i dem, under det att transportören
fortfarande omgiver behållaren. Omrörningen i baden
sker medelst propellrar (E) arbetande i öppna
cylindrar (D), som äro fästade vid insidan av badkärlen.
Mätningarna utföras så, att sedan
en behållare med prov under
några timmar nedkylts i ett av baden, avläsas
under cirka 20 minuter temperaturförändringarna
hos kalorimetern, som förut uppvärmts till cirka
—{— 4°, samt hos kalorimeterbadet och
utfrysningsba-det, varefter behållaren överflyttas i kalorimetern och
avläsningarna fortsättas. Härvid erhållas för
kalorimetern temperatur-tidkurvor sådana som i fig. 8, där
temperaturen återgivits i form av logaritmen för
skillnaden mellan kalorimeterns och kalorimeterbadets
temperatur. De tre olika kurvorna utvisa
kalorimeterns temperatursänkning för ett visst prov, som
nedkylts till resp. — 11°, — 4° och 0°. (För att undvika
underkylning utfrysas de prover, som skola nedkylas
till —4° först i —ll°-badet, innan de överflyttas i
— 4°-badet). Då försöken utföras för att erhålla ett
exakt värde på temperatursänkningen i kalorimetern,
men de erhållna kurvorna icke omedelbart giva ett
sådant, måste värdet beräknas. En sådan beräkning
är omständlig och i föreliggande fall har förfarandet
inskränkts till en interpolation i logaritmiska diagram
sådana som i fig. 8, där interpolationen återgives med
tunna linjer. Temperatursänkningen förorsakad av att
provet nedkylts till 0°, giver provets spec. värme över
smältpunkten, och kombinationen härav med
sänkningarna, då provet nedkylts till —-4° och -—11°,
giver spec. värmet under den kända smältpunkten,
varefter slutligen med kännedom om smältpunkten och
spec. värmet över och under denna provets
smält-värme och därmed dess halt av fritt vatten kan
beräknas ur någon av nedkylningarna till —4° och —11°.
Vid samtliga här återgivna bestämningar har med
ledning av en del andra utfrysningsförsök —0,50°
räknats som fryspunkt vid samtliga undersökta
cementslag. Samtidigt med undersökning av provets halt av
fritt vatten bestämmes dess totala vattenhalt, och
skillnaden mellan dessa värden angiver halten av
bundet vatten. Enär mätningarna utföras på krossade
prover, som äro mer eller mindre lufttorkade, och
någon exakt vattenmättning av proverna icke kan
utföras efter krossningen, giva de erhållna mätsiffrorna
upplysning endast om halten av fritt vatten vid viss
godtycklig uttorkningsgrad. Om man emellertid
begagnar sig av bestämningen av fritt vatten för att
enligt ovan bestämma den totala halten av bundet vatten,
kan man med kännedom om provets porositet beräkna
mängden fritt vatten i det vattenmättade provet.1
i I januarihäftet 1931 kommer en andra artikel att
införas med redogörelse för enligt den nu beskrivna
försöksmetodiken utförda undersökningar.
R
B.
Fig. 7. Tvärsnitt av tillbehör till
utfrysningsmätningar. A.lamellförsedd provbehållare av
koppar. B. transportör av värmeisolerande material.
10 20 30 *i0
-Tid / mmuier-
Fig. 8- Temperatur tid-diagram erhållna vid kalorimeterförsök med ett och samma prov,
nedkylt till tre olika temperaturer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
