- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Mekanik /
5

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18 jan. 1930

MEKANIK

5

Sammanfattning.

En 610 nr B & W panna (typ C. T. M., fig. 1),
utrustad med överhettare, kedjerost och ekonomiser,
vid Åbo stads elektricitetsverk provades och
framgick härvid följande:

1) Verkningsgraden var synnerligen hög och jämn.
Vid belastningar från 7 till 27 ton ånga per tim. låg
verkningsgraden mellan 85 och 88 %. Vid 3 ton ånga
per timme (ca 1/10 belastning) var verkningsgraden
ca 75 % (fig. 2 och 3).

2) Tomgångsförbrukningen utgjorde endast 73 kg

kol/tim., motsvarande ca 2 % av
fullastförbruk-ningen.

3) Stilleståndsförlusterna vid ett 15 timmars
stillestånd, som följde efter en belastning i
fortfarighetstillstånd av 27 ton ånga/tim., utgjorde ca 11 mill. kcal
eller ca 740 000 kcal per stilleståndstimme. Detta
motsvarar ca 3,5 % av kolförbrukningen vid en
belastning av 27 tori ånga per tim. (fig. 4).

4) Från det att pannan hölls under tryck med en
liten fyr under tändvalvet och huvudturbinen (6 000
kW) och hjälpturbinerna stodo kalla, kunde
belastningen på 16 minuter bringas upp till 6 000 kW.

UNDERSÖKNING AV KYLFLÄNSAR.

Av civilingenjör Mårten Blomqvist.

Inledning.

Föreliggande undersökning gjordes våren år 1928 i
avsikt att söka bestämma värmetekniskt fördelaktiga
dimensioner för kylflänsar till kamflänsrör med
hänsyn tagen till ett enkelt utföringssätt, varför utgicks
ifrån att flänsarna skulle utföras av jämntjock plåt
och åtminstone försöksflänsarna pressade med kragar
passande till att med god "dragning" tryckas på
röret.

I marknaden förekomma kamflänsrör av olika
utföranden och med en mångfald variationer i flänsyta
Geh flänsavstånd, såsom exempelvis Hirsch1
uppgiver. Utföringssätten äro antingen helt gjutna eller
på rören upplindade, kantställda band eller ock,
såsom här valts, pressade flänsar, som sedan i kallt
eller varmt tillstånd tryckas på rören.

För dimensioneringen utgicks ifrån följande
reflek-tioner: En uti luftströmningens riktning lägre fläns
är gynnsammare än en högre, följaktligen en mindre
hög, men vinkelrätt mot luftströmmen långsträckt
fläns bör vara gynnsammare än en rund. Likaså
skulle röret "bortskugga" en större del av den
ovanför röret liggande ytan hos en rund fläns än hos en
långsträckt, då den underifrån kommande
luftströmmen hindras av röret och bildar ett så att säga "dött
rum" för strömningen ovanför detta, och därmed för
värmeövergången i likhet med vad som iakttagits av
exempelvis H. Reiher2 vid undersökning av
luftströmmar mot rör (fig. 1 och 2).

För att få en beräkningsmetod för detta slags
flänsar, utgicks ifrån att, då flänshöjden ej är
mycket större än rördiametern, samma ekvation för
temperaturfallskurvan i flänsen kunde approximativt
användas som den, vilken angives av H. Grober3,
nämligen (se fig. 3)

Øh 1

Se

coshyp\h

v"

där h = flänslängd och b = flänstjocklek.

h räknades nu från rörets centrum, såsom varande
ett medelvärde för värmetillförseln vid flänsens rot.

1 Hirsch : Die Kältemaschine, 1924.

2 Forschungsarbeiten, Heft 269, 1925.

3 H. Gröber: Värmeübertragung, 1926.

Vidare antogs att man med hänsyn till flänslängd
och ekonomi ej borde använda högre temperaturfall

i flänsen än = O.51. då (jh = temperaturskillnaden
<"A

mellan flänsens spets och luften; ©c =
temperaturskillnaden mellan flänsens rot och luften. Påpekas bör.

huru svårt detta ekonomiska förhållande ~ är att

\JC

i verkligheten bestämma, då variationen i a och
temperaturströmningen i flänsen inverka så, att de emot

detta ekonomiska svarande flänsdimensionerna

&C

synas helt avvika ifrån de värden, som kunna rent
matematiskt beräknas, då man anser a konstant.

Flänstjockleken antogs av praktiska och
utförings-skäl böra vara omkring 1 à 2 mm; tunnare flänsar

1 Schmidt har beräknat gynnsammaste
temperaturfördelningen för jämntjocka längs en vägg löpande flänsar till
O/i : @c=0,46. V. D. i. 1926, sid. 885.

Fig. 1.

Fig. 16.

Fig. 19.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:04 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1930m/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free