Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 jan. 1930
MEKANIK
9
sen nära 30 % bättre än den runda med
samma yta och dimensioner i övrigt.
Diskussion av resultaten.
Fig. 24.
Fig. 25.
än den 107 mm höga järnflänsen. I fig. 26 har den
runda och den kvadratiska järnflänsen uppritats för
sig, då dessa ej tillverkades samtidigt med de övriga
och av en något annan plåtsort. Här synes av den
mittersta kurvan huru den kvadratiska flänsens
effektivitet minskas, då den ställes med en spets nedåt,
med andra ord då ytfördelningen i
strömningsriktningen närmar sig den runda.
En absolut jämförelse mellan flänsformerna giva
fig. 27, 28 och 29, vilka angiva antalet
bortförda kal/tim. och helt provflänsrör med 16 st.
flänsar. Av fig. 28 framgår, att den långsmala
järnflänsen med 0,54 m2 yta bortför lika mycket som den
107 mm höga flänsen med 0,74 m2 yta eller 37 %
större yta. Fig. 27 visar liknande tendenser. Den
kvadratiska ligger här bättre än den långsmala, dock
torde skillnaden mellan dessa båda former ej vara
nämnvärt stor, då den kvadratiska flänsen har
tillverkats för sig med olika pressverktyg och tyckes ha
bättre anliggning mot röret än de övriga. Fig. 29
angiver skillnaden mellan den runda och
kvadratiska järnflänsen på motsvarande sätt som nyss. "Vid 40°
maximitemperaturskillnad är den kvadratiska flän-
Att utföra kamflänsrör av aluminium,
åtminstone på sätt som här gjorts, är ej
praktiskt möjligt, då materialets mjukhet
ej tillåter någon ordentlig anliggning,
ävensom de olika
temperaturutvidningskoeffi-cienterna göra att flänsarna lossna efter
några uppvärmningar. Även kunna de
ej av ekonomiska skäl rekommenderas, då
aluminiums lätthet och bättre
värmeledningsförmåga ej uppväger dess högre
pris. Om en jämförelse göres mellan de
här uppnådda resultaten synes av fig.
27 och 28 att 1,5 mm järnfläns
bortför nästan lika mycket värme som 1 mm
aluminiumfläns. Järnflänsen är här 4,3ß
ggr så tung som aluminiumflänsen.
Kilopriset ligger dock omkring 7 à 8 ggr
järnets.
Den sneda inströmningskanten synes ej
heller ha någon nämnvärd inverkan.
Däremot synes flänsens anliggning emot röret
inverka ganska mycket. Mellan röret och
flänsnavet (vilket således kan anses
motsvara den springa som uppstår emellan
dem) har uppmätts ett temperaturfall av
= 0,90; detta är lika mycket som
temperaturfallet i en järnfläns av den här
ifrågakommande tjockleken 1,5 mm och
en flänsbredd från röret och utåt av 4 cm
(h = 4 cm enligt fig. 3), och storleken av
en dylik 4 cm bred fläns är ej mindre än
omkring 30 % av den undersökta
flänsens, varför man kan säga, att det
temperaturfall, som den dock här goda
anliggningen förorsakar, är lika stort som
temperaturfallet uti en fläns av nyss
nämnda bredd och tjocklek.
Undersökningen har tydligen ådagalagt de lång-
Fig. 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
