Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 jan. 1930
MEKANIK
18
aluminiumflänsar. De uppmätta resultaten för de
runda flänsarna ha jämförts med uppställda formler
av prof. M. ten Bosch, prof. H. Grober, dr., civ.-ing.
Folke Odqvist och prof. E. Schmidt, varvid
ten Boschs approximativa och enkla formel visat
god överensstämmelse samt Odqvists formel visat
praktiskt taget fullständig överensstämmelse.
Kvadratiska flänsar synas kunna med tillräcklig
noggrannhet beräknas så, att man anser, att en
kvadratisk fläns kan avgiva lika stor värmemängd som
den runda fläns, vilken är lika stor som den
omskrivna cirkeln till den kvadratiska flänsen. Denna
runda fläns kan i sin tur beräknas exempelvis enligt
M. ten Boschs nyss nämnda formel.
ETT MODERNT VERKSTADS-MÄTLABORATORIUM.
Av ingenjör W. Engström.
I anslutning till referat i Teknisk tidskrift Mekanik,
april och maj 1929, över undertecknads föredrag:
"Användning av ljusvågorna vid kontrollering av finare
mätverktyg", torde det måhända vara av intresse att,
utöver de häri meddelade teoretiska förutsättningarna för
denna mätmetod, få en inblick i huru ett dylikt modernt
mätlaboratorium är utrustat.
Firman Ludwig Loewe A. G., Berlin, har
konsekvent genomfört den interferometriska metoden vid
kontrollmätning av sina passbitar, såväl för sådana, som
ligga såsom prototyper för deras egna kontrollmått, som
för sådana, vilka ingå i firmans tillverkningsprogram.
Bilderna härnedan torde giva en inblick i huru firmans
mätlaboratorium är utrustat. Fig. 1 och 2 giva en totalvy
över mätrummet med dess apparatur. I fig. 1 synes
till vänster en kontrollant arbetande vid en Kösters
interferenskomparator för absolutmätning och till höger
en annan kontrollant sysselsatt med jämförande
mätningar vid en Zeiss optimeter. Apparaten i förgrunden
till höger är, i förbigående sagt, en Zeiss
gängkompara-tor, för utförande av samtliga vid en gänga
förekommande mätningar på optisk väg. Fig. 2 visar en vy av
mätrummet från motsatta sidan. Till vänster på det
lilla väggbordet synes en Kösters
interferenskomparator för jämförande mätningar (se T. T. Mekanik, 20 april,
1929, sid. 53, fig. 9). Ovanför befinner sig en
transformator för leverans av växelström till heliumrören och
i den uppfällda lådan bakom komparatorn äro
fabriks-normalierna förvarade, vilka användas vid de jämförande
mätningarna. På de vita horisontala remsorna på lådans
lock äro korrektionerna för de olika måtten angivna.
Genom upprepad ansprängning av passbitarna
sinsemellan och på komparatorns mätbord samt genom den
minutiösa rengöringen, måste de tid efter annan
kon-trollmätas och nya korrektionsvärden fastläggas. Detta
sker på förut beskrivet sätt i Kösters interferenskom-
Fig. 2.
parator för absolutmätningar (se T. T. Mekanik, 18 maj,
1929, sid. 69, fig. 12). Den här visade komparatorn är
av en äldre typ, med vilken absolutmätningar kunna
utföras intill 25 mm längd. Helt nyligen har firman Zeiss
utsläppt i marknaden en ny förbättrad sådan, med
vilken det är möjligt att utföra mätningar intill 200 mm
längd. Denna komparator visas i fig. 3. Vid den äldre
komparatorn användes såsom ljuskälla ett heliumrör.
Gränsen för den största längd som kan mätas ligger
på det avstånd där de i apparaten uppkomna
interferens-linjerna börja visa otydliga begränsningar dvs. de olika
spektralinjerna övergå i varandra. Denna gräns ligger,
vid användandet av heliumgas, ungefär vid 25 mm. Det
var först sedan man lyckats framställa med ädelgasen
krypton fyllda rör som det möjliggjorts att utföra abso-
Fig. l.
Fig. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
