Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
TEKNISK TIDSKRIFT
15 FEBR. 1930
Det förefaller anmälaren som om arbetet borde finna
väg framför allt till fabriksingenjörernas
verkstadsbok-hyllor. De studerande, som ha råd och tid att läsa
arbetet jämsides med undervisningen i respektive läroverk
i biämnena, torde säkerligen i framtiden gärna
återkomma till detsamma.
Givet är att en anmälare ej räcker till för att
noggrant granska ett så omfattande arbete och att vår
tidskrift får nöja sig med en mycket ytlig anmälan, när
den ej lyckats finna specialgranskare för varje särskild
avdelning. Som huvudintryck av en genombläddring
kvarstår att illustrationsmaterialet är utmärkt väl utfört
och att boken verkar trevlig och tilltalande.
B. A. A.
Die Belastbarkeit der Wälzlager, av Helmut
Stell-reciit. 98 sid. med 23 fig. Berlin, Julius Springer, 1928.
Pris häft. M. 9: —.
Med relativt enkla matematiska hjälpmedel genomför
författaren sina beräkningar. Och resultaten föreligga
i en enkel och praktiskt användbar form.
Det är Hertz’ matematiska undersökningar över
trycket mellan två elastiska kroppar, som bilda
utgångspunkten för författarens arbete. Författaren gör på sid.
7 i sin bok följande påstående: De Hertzska
deduk-tionerna kräva betydande matematiska förkunskaper,
alldenstund de förutsätta kännedom om den treaxliga
ellipsoidens potentialteori. Åtminstone torde den senare
delen av detta påstående vara oriktig. H. Lorenz
har nämligen utan användande av potentialteori härlett
de Hertzska ekvationerna. Se exempelvis H. Lorenz:
Lehrbuch der technischen Physik, bd IV, Technische
Elastizitätslehre, § 65, München, 1913.
En anmärkning, ehuru mindre väsentlig, måste riktas
mot figurerna 10, 11, 13 och 19, som äro särdeles
olämpligt ritade och lätt kunna ge anledning till
missuppfattning. Det ser ut som spårradien vore mindre än
kulradien, vilket ju emellertid aldrig är fallet vid moderna
kullager.
Bokens största värde, åtminstone för den praktiske
teknikern, ligger utan tvivel i de nomogram, som finnas
i slutet. Med hjälp av dessa nomogram kan man
nämligen på ett sätt, som. i fråga om enkelhet knappast
torde kunna överträffas, bestämma det för olika
belastningsfall lämpliga lagret. Genom dessa nomogram
besparas konstruktören allt räknearbete, och han får
dessutom en god översikt över olika lagertypers användbar
het för olika belastning. Även en mindre förbrukare,
som vanligen icke är förtrogen med tekniska
beräkningar, blir genom dessa nomogram i stånd att själv
bestämma lämpligt lager. Det skulle därför vara av
stort värde, om kullagerfabrikerna försåge sina
kataloger med dylika nomografiska tabeller.
Vid uppställandet av sina tabeller har författaren
tyvärr ej utgått från livslängden mätt i timmar. Han har
i stället utgått från en löptid av åtta år med olika antal
löpdagar pr år och olika antal löptimmar pr dag. Detta
med motivering att garantien på ett lager gäller för år
oCh ej för ett visst antal löptimmar. Då emellertid
garantien aldrig torde gälla för mer än ett eller högst
två år, synes författarens motivering särdeles svag. Som
nomogrammen utan större svårighet kunna räknas om
för livslängden i timmar som utgångspunkt, utgör detta
dock ingen nämnvärd inskränkning i deras
användbarhet. Någon tabell för sammansatta lagerbelastningar
har författaren tyvärr icke utarbetat. En sådan skulle
i väsentlig grad ha bidragit att göra boken fullständig.
Författarens arbete bjuder mycket av intresse icke
endast för fackmannen. Det kan därför varmt
rekommenderas åt alla tekniskt intresserade.
B. Swedenborg.
Insänd litteratur.
Handbok i gas-svetsning, utgiven av Svenska a.-b.
Gasaccumulator, Stockholm. 111 sid. med 85
fig. Stockholm, 1929. Pris bunden kr. 2: 50.
Staus, A., Die Wärmebilanz des Dieselmotors,
Messtechnische Probleme. 44 sid. med 16 fig. Halle, Wilhelm
Knapp, 1929. Pris häft. M. 2: —.
Ahlburg, M., Die Steuerung der Materialbewegung in
Fabriken mit Einzel- und Massen-Fertigung. 110 sid.
med 7 fig. Berlin, Julius Springer, 1929. Pris häft.
M. 4: 50.
Schumacher, E., Auftriebsverhältnisse bei Feuerungen
unter besonderer Berücksichtigung der Gasfeuerstätten
(Ein Beitrag zur Lösung der Kaminfrage). 142 sid.
med 81 fig. och 1 plansch. München och Berlin, R.
Oldenbourg, 1929. Pris häft. M. 10:—.
Höhn, E., Die Sicherung geschweisster Nähte. 100 sid.
med 118 fig. Berlin, Julius Springer, 1929. Pris häft.
M. 3: —.
Die Festigkeit der Schraubenverbindung in Abhängigkeit
von der Gewindetoleranz, på uppdrag av B a u e r &
Schaurte bearb, av Kurt Mütze. 90 sid. med
tabeller och planscher. Berlin, Julius Springer, 1929.
Possner, Lothar, Die Gestaltung und Berechnung von
Rauchgasvorwärmern. 152 sid. med 117 fig. Berlin,
Julius Springer, 19’2’9. Pris bunden M. 16:—.
Münzinger, Friedrich, Berechnung und Verhalten von
’ Wasserrohrkesseln. 125 sid. med 127 fig. och 20
planscher. Berlin, Julius Springer, 1929. Pris häft.
M. 24: —.
Bosch, M. ten, Vorlesungen über Maschinenelemente.
Heft. IV, Reib- und Rädertriebe. 97 sid. med 196 fig.
Berlin, Julius Springer, 1929. Pris häft. M. 7: SO.
Sass, Friedrich, Kompressorlose Dieselmaschinen
(Druckeinspritzmaschinen) . 395 sid. med 328 fig. Berlin,
Julius Springer, 1929. Pris bund. M. 52: —.
Schack, Alfred, Der industrielle Wärmeübergang für
Praxis und Studium mit grundlegenden
Zahlenbeispielen. 411 sid. med 41 fig. Düsseldorf, Verlag
Stahleisen m. b. H., 1929.
Forstmann, Adolf och Laudien, Karl, Mechanishe
Technologie, Spanabhebende Formung. 409 sid. med 600
fig. Leipzig, Max Jänecke, 1929^ Pris häft. M. 8: 10.
Preger, Ernst, Spanlose Formung der Metalle in
Maschinenfabriken durch Glessen, Schmieden, Schweissen
und Härten. Dritter Band, Schweissen (bearb, av W.
Söchting och E. Saur). Nionde uppl. 140 sid. med
123 fig. Leipzig, Max Jänecke, 1930. Pris häft. M. 3: —.
MEDDELANDE
Manuskript och övriga meddelanden till Teknisk
tidskrift Mekanik torde sändas direkt till redaktören,
civilingenjör H. F. Nordström, Odengatan 23, Stockholm. För
att underlätta sättningsarbetet böra manuskripten vara
skrivna med tydlig stil (helst maskinskrivna) samt på
ena sidan av papperet.
Textfigurer. Figurerna böra ritas i tusch på papper
eller väv. Formatet å originalfiguren bör väljas med
tanke på att lämplig storlek erhålles å figuren i
tidskriften (spaltbredd = 80 mm, dubbel spaltbredd = 167
mm). En lämplig skala brukar vara 2: 1. Siffror och
bokstäver i tidskriften böra för tydlighetens skull om
möjligt ej vara mindre än 1 mm.
Särtryck. Om särtryck önskas, torde detta meddelas
(med uppgivandet av antalet önskade exemplar)
samtidigt med manuskriptets insändande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
