Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 FEBR. 1930
MEKANIK
19
Engångskostnaden för rullagerinbyggnaden beräknas
uppgå till omkring 4 000 000 kronor. Denna
kostnad fördelar sig dels på anskaffning av
erforderliga rullagerboxar, dels på utförande av vissa
ändringsarbeten å malmvagnarna samt å en del
mötesspår. Ändringen av vagnarna består huvudsakligen
i omsvarvning av befintliga axlar, så att dessa
passa för rullagren, samt i tillverkning av nya
lagergafflar med för rullagerboxarna avpassad
lageröppning.
Som en avslutning på denna resumé över den nu
beslutade rullagerinbyggnaden må till sist citeras
"slutklämmen" i järnvägsstyrelsens ovannämnda
motivering:
"Till denna sålunda vid nämnda transportmängd
(8 000 000 ton) påräkningsbara mycket betydande
realvinst komma emellertid även andra fördelar,
vilkas uttryckande i siffror dock stöter på stora vansk-
ligheter. Styrelsen syftar därvid framför allt på den
härovan berörda ökningen i malmbanans
transportkapacitet, vilken ökning givetvis är av mycket stort
värde, enär densamma möjliggör ganska betydande
höjning av den årliga transportmängden och däremot
svarande ökning i tågrörelsen, utan att ytterligare
extraordinära åtgärder behöva vidtagas.
En övergång till rullagerdrift å malmbanan skulle
sålunda för S. J. — och även för L. K. A. B., vars
ledning under hand förklarat sig villig, att, för den
händelse S. J. inmontera rullager å sina malmvagnar,
samtidigt vidtaga liknande åtgärd beträffande L. K.
A. B.-vagnarna — midföra så betydande ekonomiska
och ändra fördelar, att järnvägsstyrelsen ej anser sig
böra tveka att––––-hemställa om
kungl. maj:ts bemyndigande att av tillgängliga medel
få verkställa inbyggnad av rullager å Statens
järnvägars malmvagnar."
UNDERSÖKNING FÖR UTRÖNANDE AV MÖJLIGHETEN
ATT REGLERA EN FÖRGASAREMOTOR MED ETT
ENDA ORGAN.
Det arbete som nedan publiceras
utfördes på sin tid såsom examensarbete av den
vid räddning av annans liv genom
drunkning bortgångne unge, lovande
civilingenjören G. Lönn. Det har varit mig
angeläget att företaga så få ingrepp som
möjligt i ingenjör Lönns framställning. Blott
några redaktionella ändringar och smärre
uteslutningar äro gjorda för minskande av
arbetets omfång. Då ingenjör Lönn, om han
fått leva, med säkerhet kommit att göra sig
bemärkt såsom ingenjör har det för mig
känts såsom en bjudande plikt och en gärd
av vänskap till min forne lärjunge att
bringa till publicering det examensarbete
han utfört till sin civilingenjörsexamen.
Detsamma torde bekräfta de möjligheter
vilka med hans frånfälle gingo förlorade för
vårt fosterland.
E. Hubendick.
Inledning.
För reglering av bensinmotorer, exempelvis sådana,
som finna användning för drift av automobiler och
båtar, eller stationära sådana för drift av elektriska
generatorer m. m., användas i de allra flesta fall
följande två metoder:
1. kvantitetsreglering.
2. reglering genom föränderlig tändning.
Kvantitetsregleringen innebär ett avpassande av
bensinluftblandningens mängd efter det momentana
arbetsbehovet, medan blandningsförhållandet mellan
bensin och luft är tillnärmelsevis konstant.
Praktiskt utföres denna reglering i allmänhet medelst
strypning, exempelvis med ett spjäll å förgasaren.
Reglering genom ändring av tidpunkten för
tandningens inträdande åstadkommes å de vanliga
magnetapparaterna genom vridande av en ställning.
Härigenom förskjutes den kam, som påverkar den med
ankaret roterande avbrytaremekanismen.
Enligt undersökningar av Lutz1 måste reglering
enligt 1. alltid utgöra huvudreglering. Som sådan
lämpar sig ej reglering enligt 2. på grund av den
dåliga bränsleekonomi, som användandet härav kan
medföra. Härtill kommer, att vid ekonomisk drift av
en motor, de variationer i effekt och varvtal man kan
åstadkomma med tändningsreglering oftast äro
mindre än de, kvantitetsregleringen medger.
Lutz utgår således från kvantitetsregleringen
såsom huvudreglering och undersöker, huruvida det
område, inom vilket en motor kan användas, låter
sig utvidgas genom begagnande av föränderlig
tändning. Härvid måste dock alltid de villkoren
uppställas, att bränsleekonomien ej i alltför hög grad
försämras, och att motorn ej utsättes för skadliga
påkänningar på grund av för tidig tändning.
Genom att tillämpa denna regel finner Lutz för en
motor, arbetande ungefär vid konstant varvtal
("ortfeste Automobilmaschine"), att tändningsläget
bör vara fast, och således regulatorn uteslutande
verka genom ändring av fyllningen. Endast vid
igångsättning skulle föränderlig tändning vara
behövlig.
För en motor, som måste kunna arbeta icke blott
vid olika belastningar utan även vid de mest skilda
varvtal, exempelvis en automobilmotor, finner Lutz
även fast tändning vara att rekommendera. Endast
om chauffören kan väntas med förstånd utnyttja de
ökade möjligheter till effektiv reglering och ekono-
1 "Zur Regelung- von Automobilmaschinen". Mitteilungen
über Forschungsarbeiten, Heft 69, 1909.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
