Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
TEKNISK TIDSKRIFT
15 FEBR. 1930
Fig. 1.
rnisk drift, som fri inställning av tändningen medger,
skulle denna tillåtas. Att låta en pendel inställa
tändningen så, att den för varje varvtal ger förmånligaste
ekonomien, finner Lutz teoretiskt möjligt men prak
tiskt olämpligt, enär driftsäkerheten måste bli
obehagligt beroende av regulatorns funktion.
De resultat, till vilka Lutz kommit i de nämnda tvä
fallen — stationär motor och en sådan för
automobil-drift — bygga på följande två för försöksmotorn
(namn och fabrikat ej omnämnda i försöksprotokollet)
med förgasare ("Sthénos") gällande regler.
1. För visst varvtal varierar det mest ekonomiska
tändningsläget mycket obetydligt med ställningen hos
förgasarens slid.
2. För ett och samma läge hos förgasarens slid
varierar det mest ekonomiska tändningsläget obetydligt
med varvtalet.
Dessa lagar äro ingalunda allmängiltiga, ty dels
finnas motorer, vilka vid varvtalsändring för den
goda ekonomiens bibehållande fordra stor
tändnings-förställning, dels torde en förgasare i allmänhet ge
ett med varvtalet samt med trottelns eller slidens
läge variabelt blandningsförhållande mellan bensin
och luft. Härvid förutsättes dock, att variationerna
ej äro så stora, att man från kvantitetsreglering
övergått till kvalitetsreglering.
Neumanns1 undersökningar tyckas ge vid handen,
att svagare blandningar på grund av lägre
antänd-ningshastighet fordra tidigare tandning än starkare.
Ändringar i såväl varvtal som spjäll-läge kunna
således för bibehållande av god bränsleekonomi frarn-
1 "Untersuchung des Arbeitsprozesses im Fahrzeugmotor".
Forschungsarbeiten, Heft 79, 1909.
tvinga ändringar i tändningsläget. En förgasare
torde ej kunna förkastas enbart på den grund, att
den ger ett med varvtal och spjäll-läge variabelt
blandningsförhållande, försåvitt variationerna hålla
sig inom måttliga gränser, så att man ej för mycket
avviker från den förmånligaste blandningen.
Riktigare än Lutz’ förfarande torde det därför vara
att utföra proven med en motor, som är utrustad med
en förgasare, givande ett med varvtal och spjäll-läge
varierande blandningsförhållande, och undersöka
huru det mest ekonomiska tändningsläget förändras.
Vid de försök, som nedan skola avhandlas, användes
en förgasare med vilken mycket markerade
variationer i blandningsförhållandet kunde ernås.
Vid de följande försöken har i enlighet med Lutz
spjället uppfattats såsom organ för huvudregleringen,
medan variationer i tändningsläget endast använts
för ernående av bästa bränsleekonomi.
Försöksanordningarna.
För försöken användes en stående encylindrig
1-takt båtmotor på nominellt 2,5 hkr vid oo 1 000
v./min. ("Tellus", fabrikat Morgårdshammar).
Ventilerna å denna motor äro tvångsstyrda. Motorn har
vattenkylning, stänksmörj ning, elektrisk tändning.
Fotografien, fig. 1, visar motorn med anordning för
utbromsning av effekten och utförande av
bränsleförbrukningsproven.
Motorns karakteristikor bli naturligtvis i hög grad
beroende av den använda förgasaren, densammas
inställning samt spjäll och tändningsläge. Fig. 2
visar kurvor över nyttiga effekten N och
bränsleförbrukningen b såsom funktion av varvtalet n vid
viss inställning å förgasarens ventilkurvor (se nedan
vid beskrivning av förgasaren!). Tändningen är
Soo /ooo /soo £ooo
städse den, som ger bästa bränsleekonomien. Kurvan
för fullt öppet spjäll — S = 58° — ger vid n = 1 000
v./min.
N ^Q 3,8 hkr.
Enligt bränsleförbrukningskurvorna erhålles ej
bästa verkningsgrad vid fullt öppet spjäll, ett
förhållande som nedan skall diskuteras. Man finner i
stället, att man för ekonomisk drift ej bör gå över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
