Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 febr. 1930
MEKANIK
25
6 å /o /S
Fig. 10.
ti
Fig. 11.
hg-, vilket gjorde, att varvtalet ej kunde hållas exakt
konstant.
Om proven i stället utföras vid konstant
bromskraft P, möter man ej dessa olägenheter. Man måste
dock tid efter annan kontrollera bromslastens storlek
och eventuellt företaga på- eller avlastning.
Naturligtvis inverkar fjädervågens okänslighet fortfarande
menligt å noggrannheten. En diff. i belastningen P
på 0,1 kg betyder, som vi sett, aldrig mer än 2,5 %
fel hos P, men kan motsvara ända till 10 % fel hos
varvantalet n.
Även om försökeiyitföras vid konstant vikt P i st. f.
konstant varvtal n, måste lagen rörande a-värdenas för
tändläget överensstämmelse för JVmiT och bmin gälla.
Detta framgår’ av följande resonemang. Antag,
att man, enligt fig. 11, tagit 5 st. provserier vid konst,
varvtal —ns). Varje sådan kurva har i allmänhet
2 st. punkter, motsvarande samma effekt N, alltså, enär
n är konst., samma bromskraft P. Dessa båda punkter
antas erhållna genom skärning av effektkurvan
för varvtalet n1 med räta linjen 1—1, för varvtalet n2
med linjen 2—2 osv. De två skärningspunkterna
närma sig varandra och sammanfalla slutligen, i det
antagna fallet, då linjen 5—5 tangerar kurvan rø5.
Om nu läget hos de räta linjerna 1—1 osv. är
riktigt valt, så ge skärningspunkterna en kurva för
konst. P. Maximipunkten å denna sammanfaller
således alltid med maximipunkten å en kurva för konst,
varvtal n. Samma sak måste gälla minimipunkten å
bränsleförbrukningskurvan.
Denna sats riktighet påvisa även de flesta av de
direkta förförsöken B: 1—11, tabell II, varav fig. 12
och 13 utgöra exempel.
Försöken B 10 och 11, äro utförda vid ändrad
inställning å förgasarens ventilkurvor.
De erhållna diagrammen äro av rätt olika karaktär,
men man torde kunna uppdela dem i 2 grupper,
nämligen
1. sådana, där 7Vmax och ömin motsvara nära samma
värde å z. Till denna grupp höra serierna B 1, 3—6.
8 och 10, varå fig. 12 utgör ett exempel.
2. sådana, där b är konst, eller t. o. m. faller vid
ökning av z över det mot Nm.l% svarande värdet. Hit
höra serierna B 2, 7, 9 och 11, varå fig. 13 utgör ett
exempel.
Provserierna, tillhörande den senare gruppen,
tyckas således ej visa, att det skulle vara
förmånligast, att använda det mot effekten iVmai svarande
g-värdet för tändläget. Bränsleförbrukningen har
dock ej ensam inflytande på totala driftkostna-
derna. En viktig faktor att taga hänsyn till är
motorns värdeminskning genom förslitning. Det är ej
underkastat några som helst tvivel, att de skadliga
påkänningar, för vilka motorn utsättes vid för tidig
tändning, och om vilka de typiska knackningarna
lämna upplysning, verka i hög grad skadligt på
motorn och därför måste undvikas, även om
bränsleekonomien något försämras.
När tändningen höjes över det värde, som ger
effektkurvan dess maximum, är till en början
inverkan av den för tidigt inledda förbränningen ej
tillräckligt stor för att åstadkomma knackning. Vid
fortsatt höjning av tändningen höras slutligen sådan och
med tilltagande skärpa. Effekten sjunker helt
naturligt, men som vi sett kan bränsleekonomien
förbättras. Följande utgör ett försök till förklaring av
detta förhållande.
Mellan effektiva och indikerade termiska
verkningsgraderna Yjte och t]H samt mekaniska
verkningsgraden rjm har man relationen
l]te = Vm • Vt’’
En ökning av tändningen över det mot NmSkX
svarande värdet minskar varvtalet och därmed troligen
fiiktionsförlusterna, men stötarna måste ge ökade
mekaniska förluster. Anta vi för enkelhetens skull rjm
konst, intill en viss gräns, så kan ökat rjte endast ha
sin orsak i ökat Tjti’ Den tidigare tändningen ger
naturligtvis en fullständigare förbränning, varjämte
minskningen i varvtalet ger högre fyllnadsgrad. Vid
låga varvtal äro dock värmeförlusterna till
kylvattnet större, men inverkan härav torde dock vid de
höga varvtal, det här gäller, vara högst oväsentligt.
Förgasaren spelar i stället en stor roll, såtillvida som
den ger fördelaktigaste blandning vid låga varvtal, ett
förhållande som vid redogörelse för huvudförsöken
skäll diskuteras. De nu nämnda faktorerna kunna
mycket väl tänkas samverka så, att indikerade
termiska verkningsgraden rjH stiger, då effekten N
Fig. 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
