Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 jan. 1930
MEKANIK
33
Redan vid första päseendet finner man, att kur-’
vorna ha rätt stor likhet med varandra. De ha, fig.
24, alla ett vågformigt förlopp på ömse sidor om en
medellinje, vars lutning mot S-axeln ökar med
minskande P. De fina streckade linjerna utgöra
locus-kurvor till max.- och min.-punkterna för tändningen.
Det bör dock påpekas, att de streckade partierna av
kurvorna
S = f (s)
(under n = 800 och ovan n = 1 450 v./min.) ej bygga
på några prov utan äro uppritade med ledning av de
heldragna delarnas förlopp. Som regel togos
nämligen inga prov under n ’Sà 800 v./min., enär motorn,
på grund av sin ringa svängmassa, vid mycket låga
varvtal fick en ojämn gång, vilket medförde
pendlingar i momentet och ytterst stor känslighet för
belastningsvariationer. Ej heller tillät förgasaren, att
man gick ned till alltför låga varvtal. Vid mycket
stora hastigheter åter inverkade motorns skakningar,
framkallade av stora fria krafter, störande på proven.
Vid 1 400 à 1 500 v./min. sattes därför övre gränsen
för varvtalet.
Den ökning i effekten, som erhålles, då spjället å
förgasaren öppnas över S = 25 à 30°, är enligt fig. 24
mycket obetydlig, vid vissa moment ej ens påvisbar.
Kurvorna för P = 15,4 kg och n = 800 v./min.
sammanfalla således fullständigt, kurvan för P = 15,0
kg löper nära parallellt med varvtalskurvorna, och
vid P = 14,5 kg ser det ut, som om vid en ökning av
spjäll-läget S över cnd30° varvtalet rent av skulle
sjunka. Orsaken till dessa förhållanden är dels, att
tillskottet i spjällarea för en och samma ökning i
spjäll-läget S blir mindre, ju mer man närmar sig fullt
öppet spjäll, se fig. 25, dels att förgasaren ej passar
riktigt till motorn utan är för stor för densamma.
Intill vilket spjäll-läge förgasaren bör användas kan
man endast avgöra efter bearbetning av
bränsleförbrukningsproven. För olika värden å S erhålles
förloppet hos kurvorna
/ P = / (»)
I b = † (n)
ur tabell III på grafisk väg. Fig. 26 är ett exempel
härpå.
Man erhåller sedan lätt fig. 27 med kurvorna
\P = f{S)
\ b — f (S)
SOO 900
/ooo
//oo /Zoo
Fig. 26.
/Ööo /^üO /5ÖO
för varvtalen 800, 1000, 1200 och 1400 pr min.
Bromsvikten P når sitt max. värde redan för
spjäll-läget S — 25 à 30°, alltefter varvtalet. I stort sett
har b min. värde mellan S = 15 och 25° samt stegras
avsevärt vid strypning av spjället men föga vid
öppnande av detsamma. Vid 1 400 v./min. tyckes en
ökning av spjäll-läget S medföra lägre
bränsleförbrukning. Bränsleförbrukningen varierar således vid fullt
Fig. 27.
öppet spjäll och angränsande spjäll-lägen enligt
kurvan fig. 28. När varvtalet ökas från ett lågt
begynnelsevärde öka de mekaniska förlusterna, försämras
fyllnadsgraden, och ökas sugmotstånden med
motsvarande arbetsförlust. Å andra sidan kan förgasaren
vara inställd så, att den vid stora spjäll-lägen S ger
fördelaktigaste blandningsförhållande vid ett högt
varvtal. De nämnda faktorerna kunna nu tänkas
samverka Såj cltt bränsleförbrukningen b först stiger och
därpå faller. Denna förklaring synes även vara
tillfredsställande, när det gäller förloppet vid strypt
spjäll. Den ständiga ökningen i b med varvtalet torde
bero på den ständiga sänkning i r/u, som
arbetsförlusten tillfölje ökade sugmotstånd medför. Att
förbrukningen b stiger vid mycket små spjäll-lägen torde
möjligen bero på, att bensin avskildes ur blandningen.
Det mesta av detta bränsle avsatte sig emellertid å
den tratt av silduk, genom vilken förgasaren fick suga
luften, och upptogs således åter av förgasaren.
Genom att använda förgasaren över hela gebitet
mellan S = 0 och 58°. kan man således vid alla
förekommande varvtal och belastningar få minsta möjliga
bränsleförbrukning. Med hänsyn till det slöseri med
bränsle, som användandet av stora, spjäll-lägen
medför vid varvtal under n SS 1 300 v./min., är det dock
rättare att sätta övre gränsen för förgasarens
användningsområde vid späll-läget S öi 25 à 30°.
Prov vid ändrad inställning av förgasaren.
Som vid beskrivning av försöksanordningarna
nämnt– är det vid Hecla-förgasaren möjligt att på ett
enkelt sätt ändra tillförseln
av bränsle och tillsatsluft.
Det är att vänta, att prov
vid ändrad inställning å
ventilskruvarna skola ge som
resultat ett annat utseende
och läge hos kurvorna
z = f (S),
om fordran på bästa
bränsleekonomi bibehålles. Fig. 29 visar dessa kurvor,
dels vid konstant varvtal n, dels vid konstant
bromsvikt P vid ändrad inställning å förgasarens
skruvar. Detta diagram motsvarar således de delar
av fig. 23 och 24 som ligga mellan S = 10 och
30°. Såväl form som läge hos kurvorna ha i hög grad
ändrats. Fortfarande gäller dock, att tändläget z
ökas med varvtalet n och avtar med späll-läget S.
n
Fig. 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
