Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 APRIL 1930
MEKANIK
49
K. T. H. för olika provade vakuumkompressorer nere i
1,28, 1,21 och 1,18 för en kapacitet av resp. 1,5 in3,
0,21 m3 och 0,145 m3 per min.
Detta visar att vakuumkompressorn i berörda
hänseende är överlägsen icke blott den fram- och
återgående kolvmaskinen utan jämväl andra roterande
kolvmaskiner. Härigenom vinnes även att
kompressionen kan mer närma sig det isotermiska förloppet
än vad som hittills varit möjligt, vilket i sin ordning
givetvis medgiver effektbesparing. En annan följd
härav är ock, att vakuumkompressorn har möjlighet
för ekonomisk drift vid kompression i ett steg till
betydligt högre tryck än vad som med andra maskiner
kan åstadkommas.
Fig. 19 visar ett diagram från en serie av de
provningar, som utförts vid K. T. H. med en kompressor
å 2 m3 per min. och 600 varv.
De utförda provningarna hava emellertid givit
anledning till ytterligare jämförelser mellan
vakuum-kompressorn och den vanliga enkeltverkande
kolvkompressorn.
Denna giver som känt en impuls per varv, dvs. hela
kompressionsarbetet utföres på halva varvet medan
under det andra halva varvet insugningen sker,
varför belastningen på axel och vevtapp blir ej blott
hög utan även koncentrerad på en relativt liten del
av varvet såsom framgår av diagrammet i fig. 20.
(Totalbelastning och omkrets.)
Vakuumkompressorn är däremot dubbeltverkande i
det att städse insugning och komprimering sker
samtidigt och detta därtill på sådant sätt, att samtidigt
med komprimering på en del av kolvens yttersida
insugning sker på den övriga delen av samma
yttersida, medan på samma gång liknande process även
äger rum på kolvens innersida.
Härtill kommer som en ytterligare fördel, att dessa
processer ske växelvis under varvet, varigenom
belastning på axel och vevtapp ej blott blir lägre utan
jämväl fördelas över hela varvet, vilket tydligt
framgår av diagrammet i fig. 20. Det är att bemärka,
att diagrammet hänför sig till maskiner med samma
kapacitet och samma kompressionstryck.
Tryckytan hos en kolvmaskin, dvs. kolvens area,
är konstant, medan tryckytan hos en
vakuumkompressor varierar under varvet från begynnelsevärdet
0 till max. vid 180° vridningsvinkel och åter till 0
vid 360° såsom diagrammet i’fig. 21 visar, gällande
kolvens yttersida. För kolvens innersida är
samtidigt förhållandet motsatt, som framgår av
diagrammet i fig. 22. Om dessa diagram summeras, erhålles
Verkningsgrad
6> 7
Ag/cn’övcrtrycH.
en resulterande tryckyta, som visar huru utjämnad
densamma blir; se diagrammet i fig. 23.
Studera vi även resp. volymers variation under
varvet, visar diagrammet i fig. 24 resp. yttre volym
(a) och inre volym (b) under varvet. Motsvarande
tryck per cm2 framgår av samma diagram, där
kurvan (c) angiver yttervolymens tryck och kurvan (d)
angiver innervolymens tryck.
Fig. 20.
3 O’ 6,0’ 90’ 120’ /SO’ /SO- 2/0- 2*/o 210 300’ 33(r 36o’
Fig. 21.
c/w’
Fig. 19. Kompressorprov.
O- JO’ CO• lo- /ZO• /60• /BO" 2/0’ ZW 2TO- 300- 330" Sto’
Fig. 23.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
