- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Mekanik /
53

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

19 APRIL 1930

MEKANIK

53

ställandet av den utblåsta mängden bör, vid en
total-alkalitet av 5 cm3 HCl i pannvattnet och en
natrium-silikatalkalitet av 2 cnt3 1/10 n HCl, enligt samma
formel, 5,16 % av matarvattenmängden utblåsas.

Vid avföring av 5,69 % motsvarar detta en =

u O

= 13,05-faldig koncentration av alla i det renade
vattnet ingående ämnen.

Enligt vattenanalysen är salthalten i det renade
vattnet 13,79° Na2S04, 6.7° NaCl och 0.8° Na,SiO., eller
uttryckt i Bé-grader:

MA «n 13,79X25,3 • 0
NA2S04- -ggöö— = 0>rø970o Be

NaCl - = 0,01390° Bé

NaoSiO,

10 000

0,8X21,7
4 545

= 0,00382° Bé

eller en totalkoiicentration av 0.05742 Bé utan hänsyn
till alkaliteten. En 13,05-faldig koncentration av
pannvattnet giver en salthalt av 0,05742 X 13,05 =
= 0,75° Bé. Är totalalkaliteten hos pannvattnet
7,5 cm3 1/io n HC1/50 cm3 vatten och faller därvid
4 cm3 på soda och 3,5 cm3 på etsnatron, så stiger

4X106

pannvattentätheten för soda med —= 0.0606°

3 r V 80

Bé och för etsnatron med g q^q- = 0,0467° Bé till

en totalkoncentration av 0,75 + 0.0606 + 0,0467 =
= 0,8573° Bé.

Kiselsyrekoncentrationen blir i detta fall under den
tillåtna gränsen; den är uttryckt som alkalitet

13,05X0,8X21,7

122

= 1,85 cm3 Vi» n HCl.

Avhårdningen kan bekvämt drivas till 0.5° d. H.
(tyska hårdheter). Antager man, att resthårdheten
till hälften består av kalk resp. magnesiahårdhet, så
alstrar 1 m3 renat vatten ännu 0,25 X 17.9 + 0,25 X
X 10 = 7 gr siam. Yid 13,05-faldig koncentration
innehåller pannvattnet 13.05 X 7 = 91,35 gr siam per
m3. Om slamkoncentrationen av en eller annan orsak
måste hållas ännu lägre, så måste den utblåsta
pann-vattenmängden ökas utöver tidigare beräknade
5.69 %. Förlusten i soda är i detta fall (vid 5,69 %

utblåsning)

7,5 X 106 X 5,69

100

= 45,3 gr per m3 ma-

tarvatten. Denna alkalimängd måste som överskott
tillföras vattenrenare!!.

Ur det utblåsta pannvattnet tillvaratages, såsom
förut nämnts, icke allenast så gott som allt värme,
utan återvinnes även en del av vattnet som
destillat. Värmeåtervinmngen stiger till c:a 90 % och
destillatåtervinningen ända till 35 %, beroende på
panntrycket. Vid 40 atö återvinnes vid enzonig
tryckreduktion 29,70 % av den utblåsta
vattenmängden som destillat tillbaka.

För avgasningen av matarvattnet tjänar det
utblåsta slamvattiiet självt eller den genom
tryckreduktionen frigjorda ångan. Genom att använda ångan
(c:a 4—5 atö) erhåller man under alla omständigheter
ott mycket högt vakutim i avgasningsapparaten och
en fullständig avgasning även vid mycket låga tem-

peraturer på matarvattnet. Vakuet rättar sig även
automatiskt efter temperaturen hos vattnet i
avgasningsapparaten.

Avgasningsapparatens konstruktiva utbildning är
ett resultat av en mångårig teoretisk och praktisk
forskning.

"Neckar"-systemet har, tack vare en långtgående
individualisering av den konstruktiva utbildningen
och genomförandet av noggranna förundersökningar
av icke allenast pannkonstruktionen,
pannbelastningen och arbetstrycket utan även av
driftsförhållandena i övrigt vid varje enskild panncentral, även
under synnerligen vidriga förhållanden, alltid sett de
givna garantierna — pannstens-, siam- och
korro-sionsfria pannor — utan svårigheter uppfyllas. Det
är ingen ovanlighet mera att pannor varit i
oavbruten drift i mer än två år och vid öppnandet visat sig
fullständigt rena och korrosionsfria. Det finnes
Ncckar-anläggningar, som arbeta med sjövatten med
en hårdhet av 270—350° d. H. med samma utmärkta
resultat.

Kostnaderna för matarvattenberedningen.

Det kan först som sist fastställas som ett
oomkull-runkeligt faktum att någon räntabilitetsberäkning för
en matarvattenberedningsanläggning icke kan
genomföras. För en ekonomiser, där räntabiliteten kan
beräknas ur den ernådda förbättringen av den termiska
verkningsgraden, ligga de nödvändiga siffrorna lätt
tillgängliga, men ingalunda vid en
matarvattenbered-ningsanläggning. Vattnets beskaffenhet och
omfattning av åtgärderna för dess beredning eller
behandling betingas uteslutande av de lokala förhållandena.
Det ernådda resultatet låter sig överhuvudtaget icke
uttryckas i gripbara siffror; det representerar
visserligen en betydande besparing i rengöringskostnader
för pannorna, i bränsle och vatten på grund av
värme- och kondensatåtervinningsförfarandet och i
bränsle på grund av rena pannor, samt dessutom en
besparing i reparations- och underhållskostnader,
förorsakade av det använda matarvattnet o. s. v., men
sist och slutligen är det ernådda resultatet, betraktat
såsom odelbart och omfattande panndriften i sin
helhet, ett uttryck för det skydd pannorna erhållit och
för i vilken mån värdet hos pannanläggningen ökats
på grund av den ökade livslängden. Detta låter sig
icke klädas i siffror.

Även en prisjämförelse mellan tvenne till synes
likvärda matarvattenberedningsanläggningar är
omöjlig att genomföra, då ju ingen möjlighet finnes,
att så att säga reducera dem till samma enhet, dvs.
till samma odelade och likaomfattande
maximiresul-tat. Då dessutom driftsförhållandena vid en
panncentral aldrig äro stabila, allraminst med hänsyn till
matarvattnets sammansättning, förhållandet mellan
kondensat- och tillskottsvattenmängd,
pannbelastningen eller förhållandet mellan ånga för kraftalstring
och ånga för fabrikations- och värmeändamål, är den
matarvattenberedningsanläggning, som projekterats
med beaktande av alla dessa driftevariationer
ovillkorligen rustad för ett säkrare, bättre och
jämnare resultat.

Det är det praktiska resultatet och dess omfattning
samt jämnhet vid alla antagliga driftsförhållanden
vid panncentralen, som måste bli utslagsgivande vid
valet av matarvattenberedningssystem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:04 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1930m/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free