- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Mekanik /
63

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20 sept. 1930

MEKANIK

63

läggning av anläggningar alldeles bortser från
installerandet av en remtransportör. Fördelarna äro
många och vägande:

Enkelhet i konstruktionen.

Låg kraftförbrukning.

Ringa vikt.

Lång livslängd.

Tillförlitlighet.

Medgiver stora kapaciteter.
Nackdelarna äro högst få, och de viktigaste äro:

Materialet kan icke fraktas i starkare lutning än
20°.

Remmens ömtålighet och höga pris och därav
följande höga fordringar på korrekt konstruktion
och skötsel.

God avlastning på godtycklig plats i vanliga fall
endast möjlig genom användande av
avlastningsvagn.

Ingen transportör medgiver så höga kapaciteter
som en remtransportör med bibehållande av
enkelhet i konstruktionen. En 1 500 mm rem, löpande
med en hastighet av 3,2 m/sek. fraktande kol, har en
kapacitet av c:a 1800 ton/tim. Nämnda hastighet
kan ju synas relativt hög men är fullt användbar
vid moderna bärarrullar och vid gynnsamma på- och
avlastningsförhållanden. Kunde man blott tillföra
materialet utan stötverkan och så att ingen
acceleration av detsamma vore nödvändig och kunde man
därjämte behärska avlastningsförhållandena, så att
ingen kvalitetförsämring av materialet behövde äga
rum, skulle det vara möjligt att ytterligare öka
hastigheten — kanske upp till den gräns, som
betingas av luftmotståndet.

Tack vare de moderna, med kul- eller rullager
försedda bärarrullarna kan därjämte transporten ske
med förhållandevis små effektbelopp. Som lyftande
transportorgan har remtransportören fått en alltjämt
ökad användning och utgör en stark konkurrent till
skopelevatorerna vid medelstora och större
kapaciteter. Fig. 3 visar en remtransportör för
uppfordring av grus vid en av de i Förenta staterna så
vanliga "gravel plants".

Skraptransportören finner man understundom
arbetande i lutning (fig. 4), uppfordrande kol eller
annat material. I jämförelse med remtransportören
erbjuder den fördelen, att den arbetar tillfredsstäl-

Fig. 3. Remtransportör för uppfordring av grus. Q — 300 ton/tim.
fl = 27 m.

Fig. 4. Skraptransportör arbetande i iutning.

lande i relativt stark lutning — upp till 40°; dock
blir man då nödsakad att välja större skrapor än
annars vore nödvändigt för samma kapacitet.
Skrap-transportören är därjämte billig i anskaffning, och
det är lätt att åstadkomma avlastning vid önskade
ställen. På grund av sin natur är den dock en stor
kraftförbrukare. En remtransportör för kol — 50
ton/tim. — arbetande vid en uppfordringshöjd av
15 meter, förbrukar knappt 4 hkr, en skopelevator
under samma förhållanden tager omkring 5 hkr,
under det att en skraptransportör förbrukar ca. 10 hkr.
Skraptransportören blir med nödvändighet
begränsad till små kapaciteter, och även där är dess
konkurrensförmåga ringa.

En transportanordning, som är av odisputabel
betydelse som lyftorgan, är gripshopan. Dess
användningsområde är emellertid icke alldeles detsamma
som de förut behandlade typernas. Gripskopan har
ju den synnerligen stora fördelen, att den icke
erfordrar någon som helst påmatningsanordning utan
arbetar direkt från material, lagrat i större eller
mindre kvantiteter på marken, i fartyg, i
järnvägsvagnar etc. Från slutna behållare kunna de icke
gärna taga material.

Gripskoporna äro givetvis icke ekonomiska i drift,
om man jämför dem med kontinuerligt arbetande
lyftanordningar. Själva skopan väger ju 2 à 2,5
ggr mera än materialet, som den varje gång lyfter,
om detta är kol. Det är således en avsevärd
dödvikt, som varje gång skall lyftas. Utbalansering
kan ju i allmänhet här icke ifrågakomma. Man kan
visserligen nå ganska stora kapaciteter med en
gripskopa, om lyfthöjden och förflyttningen i
horisontell led äro måttliga, men spelstorleken blir
betydande och kraftförbrukningen omåttligt stor. En
nackdel är också svårigheten att göra driften
automatisk. Man är nödsakad att använda personal för
spelets skötande, något som väsentligt ökar
kostnaden av uppfordrat ton material.

Ehuru anläggningar finnas utförda, vid vilka man
använt sig av gripskopor på löpvagn eller telfer för
att uppfordra material till höjder överstigande 15
meter, är dock gripskopans användning för
kontinuerlig uppfordring vid dylika höjder ganska ringa.
Dess speciella, fördelaktiga egenskaper komma här
alls icke till sin rätt. Bättre utnyttjas de vid olika
slags kranar, derricks, grävningsmaskiner etc.

Skophissar kunna väl i arbetssättet påminna om
gripskoporna, men de medgiva större kapaciteter
vid stora lyfthöjder. Hisshastigheten kan här av-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:04 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1930m/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free