Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 TEKNISK TIDSKRIFT
20 SePt. 1930
Fig. 5. Skophissanläggning Jör grusuppfordring. Q = 450 tonjtim.
fl = 50 m.
sevärt uppdrivas; 1,5 m/sek. är icke ovanligt. I sin
enklaste och ursprungligaste form voro dock
skop-hissarna beroende av personal för pålastningen;
därtill kom att man byggde enkla och billiga spel, som
voro föga lämpliga för kontinuerlig drift. Under
sådana förhållanden var skophissarnas användning
ganska begränsad, och det var huvudsakligen för
asktransport, som hisstypen erbjöd märkbara
fördelar. På sista tiden har man emellertid börjat
utrusta skophissarna med kontroll för automatisk drift,
något som väsentligt ökat kapaciteten och minskat
driftkostnaderna. I dylika fall fordras emellertid
särskilt konstruerade pålastningsanordningar.
Skophissarna ha utvecklats till sin nuvarande höga
ståndpunkt huvudsakligen i Förenta staterna, där
man använder dem för snart sagt all slags material,
speciellt storstyckigt sådant, som icke med fördel
kan uppfordras på annat sätt. I sitt nuvarande
utförande likna skophissarna mycket gruvspelen, ehuru
uppfordringsbanan är belägen ovan jord. Även i
Tyskland har man insett skophissarnas förtjänster,
och ett flertal s. k. "Kübelaufzug" ha på senaste
tiden utförts, bl. a. för ångkraftanläggningar.
Fördelarna äro:
Större lyfthöjder än vid någon av de anordningar,
som i det föregående omnämnts.
Stora kapaciteter vid måttliga lyfthöjder.
Få delar utsatta för slitage och härav följande
låga underhållskostnader.
Stor driftsäkerhet.
Lämplig för storstyckigt, frätande och starkt
nötande material.
Att skophissarna på senaste tiden kunnat göra sig
så gällande i konkurrensen med andra
lyftanordningar, torde bero på den alltmera fulländade och
tillförlitliga mekaniska utrustningen, framför allt
på-lastningsanordningen och spelet, men även på
automatiseringen av driften.
Fig. 5 visar en skophiss för transport av grus vid
en modern amerikansk anläggning i Ohio.
Kapaciteten är 450 ton/tim., lyfthöjden omkring 50 meter,
transportbanans lutning 45°, hisshastigheten 2,4
m/sek. Ifråga om storleken torde det vara en av de
största skophissanläggningar som utförts.
Av de i det föregående nämnda transportörerna
för lyftning av material är det huvudsakligen mellan
skopelevator, skophiss och remtransportör, som valet
står. På grund av vad som redan framhållits, kan
man ställa upp följande allmänna regel för de tre
transportörernas användning:
Skopelevatorer för mindre lyfthöjder och
kapaciteter.
Skophissar för större lyfthöjder och medelstora
kapaciteter.
Remtransportörer för stora kapaciteter.
Att exakt bestämma var gränserna gå, m. a. o.
vid vilken kapacitet och lyfthöjd en skophiss t. e. är
att föredraga framför en skopelevator är mycket
svårt. Varje fall har sina individuella särdrag, som
tala för den ena eller andra typen, och såsom förut
framhållits spela ofta det fraktade materialets
egenskaper en avgörande roll. Aska t. e. fraktas med
avgjord fördel medelst skophiss. Storstyckigt kol,
grov-bruten kalksten och okrossad malm äro andra material
vid vilka skophissarna äro lämpliga. Sand,
spannmål och finkornigt material överhuvudtaget
uppfrak-tas med större fördel medelst skopelevatorer eller
remtransportörer. Vid många material äro emellertid
de tre transportanordningarna ganska likvärdiga,
vad deras förhållande till materialet angår. Dylika
material äro krossad kol och malm, grus, etc.
Lokalförhållandena spela ofta synnerligen stor roll
och förbjuda i många fall användningen av en
remtransportör, vars horisontala längd vid 20° lutning
uppgår till ungefär 3 gånger höjden. I enstaka fall
kan dock detta förhållande innebära en fördel, t. e.
då man avser att magasinera material i högar på
marken.
Vissa jämförelser kunna dock göras med avseende
på anläggningskostnad, livslängd, driftsekonomi,
underhållskostnader, driftsäkerhet osv., om man
baserar dessa jämförelser på vissa antaganden. De
slutsatser, som man därvid kan draga till förmån för
den ena eller andra transportören, må dock vara
mer eller mindre otillförlitliga, beroende på
omöjligheten att taga hänsyn till varje speciellt fall. Vi
komma att i det följande antaga, att uppfordringen
gäller kol à 0,8 ton/m3. Skopelevatorer och
skophissar antagas transportera materialet i vertikal
riktning, under det att remtransportörer förutsättas
arbeta i 20° lutning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
