Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 sept. 1930
MEKANIK
67
föregående) och öppet utförande med en
gångbana.
Antages 20° lutningsvinkel blir remtransportörens
längd c:a 3 ggr lyfthöjden. Anläggningskostnaden
blir intill en viss gräns praktiskt taget proportionell
mot lyfthöjden vid given kapacitet. Vid större
lyfthöjder och transportlängder erfordras emellertid
grövre och dyrbarareTem, och merkostnaden för denna
kan vara tämligen kännbar. Den har i varje fall
större betydelse än den ökade kostnaden för skivor,
axlar, motor och drivmaskineriet överhuvudtaget.
Däremot ökar kostnaden på ett mycket
gynnsammare sätt, då man vid given lyfthöjd uppfordrar
större kapaciteter. Kapaciteten ökar nämligen med
kvadraten på rembredden, och merkostnaden för en
större typ bärarrullar är icke så avsevärd. En
remtransportör för 200 ton i tim. kapacitet ställer sig
med avseende på ton i tim. fraktat material vida
billigare än en rem transportör för 50 ton i tim. vid
samma lyfthöjd. Detta är ett förhållande, som i hög
grad befrämjar användandet av remtransportör vid
större kapaciteter, under det att deras
konkurrensförmåga vid smärre kapaciteter är tämligen
obe-tydlig.
Fig. 6 visar schematiska diagram, som
approximativt återgiva förhållandet mellan
anläggningskostnaderna för de tre olika transportorganen vid olika
lyfthöjder och kapaciteter. Några absoluta värden ha
icke angivits beroende på svårigheten att beräkna
dessa med sådan noggrannhet, att de kunna vara av
praktiskt värde för ekonomiska undersökningar
beträffande de olika transportanordningarnas
räntabilitet.
Av diagrammen framgår, att skopelevatorer ställa
sig billigast vid små kapaciteter och lyfthöjder.
Skophissarna äro emellertid starka konkurrenter vid
lyfthöjder över 35 meter. Vid större kapaciteter
erhåller remtransportören ökad betydelse för att vid
mycket höga kapaciteter vara det billigaste lyftande
transportorganet.
Totala anläggningskostnaden sammansätter sig av
kostnaden för de i transportören ingående delarna,
inberäknat kostnad för frakt från verkstad till
användningsplats, och byggnads- eller
uppförandekostnaden. Vi hava i det föregående antagit, att
byggnadskostnaden utgjort en viss % (t. e. 30 %) av
inköpskostnaden gällande för samtliga behandlade
transportorgan, något som avsevärt förenklar
beräkningarna och kan motiveras därav, att de firmor
som kontraktera om utförda anläggningar vanligen
grunda sina kalkyler på ett dylikt antagande.
Byggnadskostnaden torde emellertid i verkligheten
variera i hög grad för de tre olika
uppfordringsanordningarna. Enligt undersökningar gjorda vid en
större firma i IJ. S. A. under en lång tidsperiod
utgjorde byggnadskostnaden i medeltal
för skopelevatorer, lätt typ ____56 %
„ „ , tung typ ... 38 %
„ skophissar ................ 16 %
„ remtransportörer .......... 28 %
Framhållas bör den stora skillnaden, som
förefinnes mellan skopelevatorer och skophissar. I en del
fall, där vederbörande själv installerar och
uppbygger transportören kan detta förhållande utgöra ett
ganska vägande skäl för val av skophiss.
(Forts.)
INSÄNT
av
[-inköpskostnaden-]
{+inköps-
kostnaden+}
Om regulatorer arbetande med ett
strömmande tryckfluidum.
I en uppsats med ovanstående rubrik med tillägget
"speciellt Armasregulatorn" har civilingenjör R.
Lundholm i Teknisk tidskrift Mekanik, juni 1927, sökt
härleda en teori för genomströmningsregulatorer av den
enkla typ, som kanske något tydligare än genom ing.
Lundholms avbildning schematiskt visas i fig. 1, tänkt
tillämpad å en reduktionsventil för ånga, med konstant
tryck å lågtryckssidan. Av de erhållna ekvationerna
drager ing. L. den slutsatsen, att det s. k. balanserade
reläet, där hävstången AA , genom annan utbildning av
stängningsanordningen vid A än den å figuren visade ej
åverkas av någon från strålen härrörande och av
avståndet y eller av vattentrycket p beroende kraft och sålunda
sådant det utföres vid Armasregulatorn skulle generellt
vara det obalanserade reläet exempelvis hos
Arcaregu-latorn väsentligt överlägset, i det att det skulle
garantera konstant ångtryck oberoende av de nyss omnämnda
faktorerna och till och med oberoende av storleken hos
ångventilens pådrag. Då detta påstående kan utnyttjas
i reklamsyfte, synes en närmare granskning av
resultaten och deras härledning vara motiverad.
Man finner då till en början, att med bibehållande 1
huvudsak av ing. Lundholms beteckningar hans ekv.
(5), (6) och (8) kunna accepteras, dvs. det förstrypta
trycket p i servomotorn måste vara en bestämd,
approximativt lineär funktion av ångventilens öppning eller av
ångmängden och detta tryck p störst vid största
ventilöppning eller ångmängd. Så länge primärtrycket pi hos
vattnet är konstant, måste sålunda den täckande
plattan A eller motsvarande balanserade organ intaga
bestämda tillsvarande lägen, som i varje fall medgiva
bort-rinning av den på grund av tryckskillnaden pi—p genom
strypventilen tillströmmande vattenmängden. Frånses
nu all kraftverkan av strålen å plattan A eller med
andra ord antages därvarande avstängningsorgan vara
fullt balanserat, så måste varje läge å hävarmen AB
motsvaras av en viss spänning i fjädern F och
följaktligen även av ett visst tryck å ångtrycksindikatorn B
samt därmed även å det reglerade ångtrycket P. En
viss olikformighetsgrad 8P med lägsta ångtryck vid
största genomströmmande ångmängd måste sålunda
uppstå. Regulatorn är sålunda att jämställa med en
direkt arbetande dylik och inställer även med
balanserad ventil vid A det reglerade trycket å olika värde allt
efter "pådraget". Storleken av olikformighetsgraden 8P
beror av längden å den nödiga förskjutningen av
ventilen A samt av fjäderns F och ångindikatorns B
egenskaper. Säkerligen kan apparaten utföras så, att öP
blir ganska liten, men den måste alltid förefinnas.
Söker man nu efter orsaken varför ing. Lundholm
Fig. l.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
