Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAFTE 75
TEKNISK TIDSKRIFT
FEBR. 1930
MEKANIK
Redaktör: hf. Nordström
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOG FÖR E N I INSEN
INNEHÅLL: Verkstadstekniken under år 1929, av ingenjör John Nordin. — Skopelevatorer, skophissar och
remtransportörer och deras användning som lyftande transportorgan inom industrien, av civilingenjör Elis Dahlin. —
Det Reynoldsska talet i förenklad form vid gaser, av professor B. A. Afzelius. — Beräkning av levande kraften
hos vattnet i spiralhuset till en turbin, av civilingenjör K. I. Karlsson. — Insänt. — Litteratur.
VERKSTADSTEKNIKEN UNDER ÅR 1929.
Av ingenjör John Nordin.
Utvecklingen på verkstadsteknikens område under
det gångna året kan ej sägas hava medfört några
principiella nyheter av större betydenhet.
Verktygsmaskinerna hava ej genomgått större
konstruktiva förändringar av genomgripande art, men
däremot kan sägas, att utformningen av maskinernas
enskilda, mer eller mindre vitala element har givit
resultat, som i allmänhet förbättrat maskinernas
egenskaper som produktionsmaskiner. Den
utveckling, som under senare år ägt rum på särskilt
vatten-och ångturbinernas område, har ställt motsvarande
större anspråk på verktygsmaskinerna. I fig. 1
visas sålunda en karusellsvarv av jättedimensioner,
som tagits i bruk i Tyskland under år 1929.
Svarven, som har tvenne koncentriska planskivor, är
byggd för en största svarvdiam. av 18 meter. Den
ena supporten är anordnad även för kilspårstickning.
På sista tiden ha även de stora kombinerade
portal-fräs- och hyvelmaskinerna undergått avsevärda
förbättringar. Fig. 2 visar manöverplattformen på en
sådan jättemaskin, som naturligtvis är helt
elektrifierad med särskilda motorer för varje
huvuduppgift.
Hydraulisk drift av bordet förekommer numera på
ett flertal typer av hyvelmaskiner. Huruvida detta
visar sig vara en konstruktion, som blir bestående,
må framtiden visa. Man föreställde sig för några år
sedan, att hyvelmaskinen spelat ut sin väsentliga
roll såsom effektiv produktionsmaskin, sedan
fräsmaskinen efter impulser från Amerika undergått en
storartad utveckling. Detta har dock ej visat sig
riktigt. Hyveln har på senare tid förbättrats i många
avseenden och har i sin moderna form återtagit sin
position som produktionsmaskin. I fig. 3 visas en
hyvel av modern konstruktion. Det framgår av
bilden, att man numera söker få fram en särskilt
kraftig konstruktion av ståndare och tvärbalk för att
därigenom höja maskinens kapacitet.
Fräsmaskinen, som redan tidigare genomgående
moderniserats, har under det senaste året givits en än
stabilare form. Den hydrauliska matningen kommer
allt mer till användning. Manövreringen försöker man
ytterligare underlätta genom förbättring av
anordningarna för intermittent matning och snabbförflyttning.
Dessa kunna dock ej sägas hava definitivt utformats,
och man väntar ännu på standardisering av denna
konstruktionsdetalj.
Beträffande slipmaskiner finner man att väsentliga
framsteg gjorts i konstruktionen av
planslipmaski-nerna. Det har tidigare omnämnts i dessa spalter,
att denna maskintyp numera utbildats till en verklig
produktionsmaskin. Hydraulisk matning införes nu i
allt större omfattning även på denna maskintyp, av
vilken ett flertal exemplar redan äro i arbete även vid
svenska verkstäder. Planslipmaskinen ställer stora
anspråk på slipskivematerialet, och den nya
arbetsmaskinens framgång torde i icke ringa grad kunna
tillskrivas de framsteg, som på senare år gjorts inom
slipskivetekniken.
Den trappskivedrivna svarven kan nu anses
försvunnen från marknaden. De flesta svarvtyper
byggas numera för direkt elektrisk motordrift eller
enkel-skivedrift. Svarvar avsedda att utnyttja de nya hårda
skärmetallerna, och som sålunda äro byggda för
mycket höga skärhastigheter, äro dock ofta byggda för
trappskivedrift för att förenkla
utväxlingsmekanis-men i spindeldockan. Den komplicerade
växelanordningen i den moderna snabbsvarven är ej att betrakta
som något framsteg i och för sig och försök göras
att komma ifrån densamma. En tysk firma inbygger
sålunda i en av sina svarvserier en hydraulisk
utväxling (Lauf-Thoma-Getriebe), varigenom en
kontinuerligt föränderlig utväxling inom mycket vida
gränser möjliggöres. Anordningen tillåter en
noggrann inställning av den för varje fall lämpligaste
hastigheten, och vid plansvarvning kan hastigheten på
enkelt sätt omställas i den mån svarvningsdiametern
förändras. Om denna konstruktion visar sig vara
driftsäker, torde den få vidsträckt användning, även
om dess verkningsgrad naturligtvis måste sättas låg
i jämförelse med kugghjulsutväxlingens. Förstärkt
prisma och kraftigare spindel äro f. ö. kännemärken
på under året nykonstruerade svarvar. Mekanisk
snabbförflyttning av släden förekommer numera även
på mindre svarvar. Den i Tyskland utarbetade
normalsvarven (Einheitsdrehbank) har under året börjat
byggas i serietillverkning. Såväl stångautomaten som
de små skruvautomaterna hava under året förbättrats
i en del detaljer, varigenom stabilitet och
driftsäkerhet ökats.
Borrmaskinen har undergått avsevärda
förbättringar, som öka kapacitet och manövreringsförmåga.
Den vertikala flänsmotorn kommer här till heders.
Redan på en medelstor radialborrmaskin finner man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
