Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAFTE 7
TEKNISK TIDSKRIFT
*
MEKANIK
.JULI 1930
Redaktör: Hf. Nordström
UTGIVEN AV SVENSKA TEftNOLOSFÖR £ N INGEN
INNEHÅLL: Värme-, ventilations- och sanitetsteknik 1929, av civilingenjör H. Gille. — Ombyggnad av
Ostkust-banans lokomotiv litt. A, av maskiningenjör Elis B. Höjer. — Horisontala fräsmaskiner, av ingenjör Einar
Kullberg. — Föreningsmeddelanden.
VÄRME-, VENTILATIONS- OCH SANITETSTEKNIK 1929.1
Av civilingenjör H. Gille.
Då man skall referera vad som hänt under de
senaste åren inom värme- eller rättare
värmeledningstekniken samt ventilations- och
sanitetstek-nikens områden, konstaterar man här liksom vid
nästan alla dylika referat först och främst att några
större språng har utvecklingen ej gjort. Dock synes
inom vissa områden ingenjörernas
uppfinningsförmåga ha varit särskilt verksam.
Jag tänker då närmast på olje- och gaseldningen
för värmeledningspannor. Det har sedan länge varit
ett önskemål att komma ifrån den sotande och ofta
arbetssamma koks- eller koleldningen av våra
värmeledningspannor. En lösning av detta problem är
distribution av värme från en stor värmecentral,
vilket dock är ekonomiskt möjligt endast, där
bebyggelsen är mycket koncentrerad och har därför inom vårt
land hittills ej vunnit någon större tillämpning. Där
bebyggelsen är glesare, får man söka sig fram annan
väg, nämligen genom att automatisera eldningen vid
de lokala värmepannorna. Detta har nu lyckats
både vid gas- och oljeeldning. Utom automatisering
vinner man med dessa även frihet från sot och damm.
I fråga om ekonomien äro bränslekostnaderna här
ännu väl höga, varför endast i de fall där man kan
räkna med besparing av arbetskraft, det är
ekonomiskt lönande att installera gas- eller oljeeldning.
Emellertid betalar man ju ofta en hel del även för
bekvämligheten. För privatvillor äro därför dessa
eldningssystem särskilt lämpade, då de erbjuda en
hög grad av komfort.
Särskilt gäller detta gaseldning, varvid man inte
ens behöver styra om att någon kommer och skaffar
hem bränsle. Där har man endast att betala
gasräkningen, och det övriga går av sig själv.
Under 1929 ha också en hel del gaseldade pannor
installerats och gaseldning inmonterats i redan
befintliga byggnader, trots det att bränslekostnaden här i
Stockholm blir omkring 80 % högre med gas än me 1
koks. Stockholms gasverk har nedlagt mycket arbete
för gaseldningens införande. En svensk panna,
specialbyggd för gaseldning, den s. k. "Sigma"-pannan,
har utkommit i marknaden. Den har relativt trånga
gaskanaler för att gashastigheten i densamma skall
bliva relativt hög och därigenom ökat värmeutbyte
i Referat av föredrag- hållet viel Svenska
teknologföreningens avdelnings för Mekanik sammanträde den 18
februari 1930.
ernås. Pannornas eldstadsrum fylles delvis mei
eldfast tegel för att även här få hög gashastighet och
bättre verkningsgrad, vilken håller sig omkring 80 à
85 %. Regleringen av dessa pannor sker ej
kontinuerligt utan genom periodvis tändning och
släckning, vilket ombesörjes av tvenne termostater, den
ena placerad t. e. i ett bostadsrum, reglerande efter
rumstemperaturen och den andra å pannan,
utgörande säkerhet mot för hög panntemperatur. Som
tändare användes evighetslåga, I Amerika
förekommer även elektrisk tändning. För erhållande av
bättre förbränning använda de där även fläkt, vilket
dock ej är lämpligt ur tysthetssynpunkt, enär det är
mycket svårt att få en fläkt att gå utan störande
buller. En stor förtjänst hos våra gaseldade pannor
för naturligt drag är att de gå praktiskt taget alldeles
ljudlöst.
I Tyskland har framkommit en intressant
konstruktion för gaspannor, i det att dessa utföras som
tub-pannor med en brännare för varje tub, vilka äro
fyllda ined eldfasta skärvor, som komma i glödning
och stråla värmet mot tubväggarna. God effekt, 30
à 45 tusen ve/m2, ernås vid ända till 88 %
verkningsgrad. Gaserna måste dock sugas genom pannan
medelst fläkt.
Beträffande oljeeldningsapparater ha två
huvudtyper i fråga om regleringssätt utvecklats. Den ena
arbetande med konstant effekt, men avbruten drift,
den andra med kontinuerlig reglering. Det första
systemet, vilket i princip är detsamma, som användes
vid gaspannor, användes huvudsakligen av
amerikanska firmor, vilka kommit synnerligen långt med
sina helautomatiska eldningsapparater i fråga om
tillförlitlighet och tystgång. Av dessa ha flera typer
kommit ut här i marknaden, vilka i princip äro
mycket lika varandra. De använda sig av elektrisk
tändning och regleras genom startning från
termostat antingen reglerande efter rums- eller
panntemperatur. Säkerhet mot misslyckad tändning
finnes, som stoppar oljetillförseln om tändningen.
klickar.
Be svenska systemen äro ej helautomatiska utan
fordra manuell tändning och inreglering. De hava
fläkten skild från brännaren och kan ha en fläkt och
pump gemensam för flera pannor. Härigenom bliva
de mera prisbilliga vid större anläggningar än de
förutnämnda. Och vid stora anläggningar måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:10:50 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930m/0087.html
