- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Mekanik /
86

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

86

TEKNISK TIDSKRIFT

20 SePt. 1930

ändå en man se till den övriga apparaturen, varför
den manuella regleringen där ej vållar något besvär.
Dock har automatisk kontinuerlig reglering utförts
å ett par anläggningar, av vilka t. e. Röda korsets
sjukhem härför använder Area regulatorer.

Beträffande bränslekostnaden ställer sig denna vid
oljeeldning nästan lika med den vid koks, men
kommer härtill ökad anläggningskostnad för apparaturen
samt strömkostnad för pump och fläkt.

I vår bekväma tid ha dock säkerligen både
gas-och oljeeldningen framtiden för sig.

Inom själva värmeledningstekniken ha en del nya
anordningar tillkommit. Så har vid
pumpvarmvatten-värmeledningar med smidda varmvattenpannor ett
slutet expansionskärl eller luftklocka börjat
användas i stället för öppet expansionskärl. Första
anläggningen enligt dylikt system här i landet torde vara
Serafimerlasarettet, Genom användande av ett
sådant kärl får man större frihet att välja lämpligt
tryck i. systemet, vilket är särskilt fördelaktigt då
man vill arbeta med högre temperatur än 100° på
värmeledningsvattnet för att spara i
anläggningskostnad genom minskade rördimensioner. Detta har
fått stor användning vid värmeledningar för
industrier.

Så t. e. kommer man vid A. S. E. A:s fabriker i
Jaroslavl och Västerås att köra med ända till 150°
temperatur.

Pump vatten värmeledning börjar allt mer att
användas för fabriksuppvärmning, varvid vinnes att
ledningsdragningen blir mycket enklare än vid
ång-uppvärmning.

Som varmare i industri- och liknande lokaler komma
de s. k. aerotempers allt mer till användning. Med
dessa aerotempers, som bestå av varmluftbatteri och
fläkt hopbyggda till ett aggregat, har man erhållit
apparater, vilka både värma och ventilera lokalerna.
Med en förståndig placering av desamma kan en
mycket jämn värmning erhållas.

Värmeytan i varmluftsbatterierna blir genom den
stora lufthastigheten i desamma mycket effektiv,
var-für värmeledning med dylika aerotempers som
vär-mare i stället för radiatorer blir förhållandevis billig.
De svenska apparaterna hava alltid kåpfläktar,
medan det exempelvis i Amerika är mycket vanligt med
propellerfläktar för luftens sugning genom batteriet,
vilket också ofta borde vara fullt lika bra, men
säkert billigare.

Beträffande radiatorerna är här i Europa tendens
att öka deras strålningsverkan genom utbredning av
värmeytan. En starkt veckad radiator strålar
nämligen som bekant endast med sin omskrivna yta. De
inre ytorna verka endast genom konvektion. Med
anledning härav har bl. a. framkommit plåtradiatorer,
bestående av två svagt veckade plåtar lagda mot
varandra, Dessa radiatorer äro särskilt lämpade för de
moderna husen med breda fönsterbord. Ännu längre
i denna utveckling har det förslag kommit,
ursprungligen från England, som vill basera värmningen
uteslutande på strålning genom att infälla
värme-ytor i väggar och tak, som skola stråla ned i rummet
och värma föremålen där. Det sägs att lufttempera-

turen i rummen då kan hållas lägre, varigenom värme
skulle kunna sparas. Tiden får väl visa hur därmed
förhåller sig.

I Amerika har utvecklingen delvis gått i motsatt
riktning, i det man där söker lancera varmare gömda
i väggarna med endast cirkulationsöppningar upptill
och nedtill för luften, varigenom de sålunda endast
kunna verka genom konvektion. Ett mellanting är
Fantom-radiatorn med ytterytan fri och strålande
mot rummet, men innerdelen tjänstgörande som
kon-vektionsvärmare för den genomströmmande luften.

Vid användning av smidda pannor för direkt
varmvatten värmning, har man på sina håll förmärkt
kondensering i tuberna höst och vår, då
vattentemperaturen i värmeledningen skall hållas relativt låg. Till
förhindrande av detta har exempelvis vid
Serafimerlasarettet ordnats så, att panntemperaturen alltid
hålles över 80°, varvid endast en del
värmelednings-vatten får passera pannan, och sedan blandas med
det övriga svalare vattnet till en för värmeledningen
lagom temperatur. För erhållande av jämn
temperatur i pannan genom god cirkulation i densamma har
vid Serafimerlasarettet i pannan satts ett ejektorrör
kring intaget för återgångsvatten. Detta vatten får
sålunda rycka med sig och välva om det övriga
pannvattnet, varigenom en förbättring av cirkulationen
inom pannan erhålles.

Inom ventilationstekniken må först nämnas en ny
typ propellerfläktar, konstruerade efter samma
principer som Lawaczeckturbinen med få breda skövlar
och stort, strömlinjeformat centrum. De kunna ge
förvånansvärt högt tryck med god verkningsgrad.

Inströmningsöppningarna för tempererad friskluft
i lokaler göres numera oftast springformiga för
luftstrålens bättre blandning med rumsluften.
Inström-ningsöppningarna göras ofta även som en rad små
hål med samma effekt som springorna.

Ventilationen av bostadshus har man på senaste
tiden varit mycket ivrig att modernisera,
huvudsakligen för undvikande av den mängd kanaler, som
skulle bliva följden om för byggnad med bara
smålägenheter, en kanal för varje rum skulle dragas upp
på vind. Man söker nu i stället reducera antalet pipor
till en för varje lägenhet, separat dragen upp över
yttertak. Anläggningar utförda enligt denna metod
finnas redan färdiga och synas arbeta med gott
resultat. Även utföres evakueringen genom till
sugfläktar kopplade stora centrala pipor, vilka upptaga
alla kanaler från kringliggande rum.

Vad slutligen de sanitära inredningarna angå har
förkromningen av armatur till stor del utträngt
för-nicklingen. Krom ger en mera slitstark yta och är
lättare att hålla ren. Av denna senare orsak går
man numera också allt mer in för det rostfria stålets
användning till diskbänkar, bordsbeslag o. d. Av
diskbänkar ha på senaste tiden helpressade sådana
framkommit, vilka innehålla både slasktratt, disklåda
och avrinningsbord i ett stycke. Genom en dylik
kombination utfört i ett material undvikas ju alla
smutssamlande skarvar mellan exempelvis porslin
och bänk, vilket givetvis utgör ett stort framsteg till
hygienens fromma.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:04 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1930m/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free