Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 sept. 1930 MEKANIK 91
1 G. Hallström : "Den gamla goda tiden",
Verkstädernas jubileumsnummer, juli 1926.
Fig. 1. Polhems maskin för skärning av kugghjul, år 1755.
gare" Christopher Polhem. Enligt en anteckning från
år 1755 av en besökare vid Stjärnsunds bruk i
Dalarna, där Polhem bl. a. tillverkade urverk, utskuros
kuggarna i kugghjulen för dessa medelst "filhjul" i
maskin och drivhjulens kuggar skuros i en annan
maskin medelst raka filar. "Att verktyget, filhjulet,
(i den förstnämnda maskinen) avser en verklig fräs
kan anses avgjort, då man vet att de första fräsarna
arbetade enligt samma princip som filar, dvs. hade
mycket små skärtänder".1
Fig. 1 visar den andra maskinen, vilken arbetade
med raka filar som skärverktyg, varå en
originalmodell av trä finnes förvarad å Tekniska museet,
Stockholm. Tre kugghjul av olika storlek och kuggantal
skuros samtidigt i denna maskin. De av plåt
utstansade ämnena fästes på de vertikala spindlarna av a.2
och a3, vilka genom matarverk medelst tandhjul och
spärr roterade en del av ett varv motsvarande
kugghjulets delning, för varje slag hos de upp och ned
rörliga filarna b. Olägenheten med filarnas nötning
fördelades härigenom lika på alla tänderna.
En annan fräsmaskin där principen för nuvarande
maskiners arbetssätt började framträda byggdes år
1818 av Eli Whitney, Whitneyville, New Haven,
Conn. U. S. A., för att användas vid vapentillverkning.
Denna maskin, som ännu finnes i behåll vid Yale
universitet, visas å fig. 2. Såväl arbetsbordet, som
drivremskivan äro dock borta, Spindeln hade endast
en hastighet, men både hand- och maskinmatning
kunde erhållas å bordet, den senare genom
upplyft-ning av evighetsskruven mot snäckhjulet.2 Inom
parentes torde ej vara ur vägen att påpeka att samma
Eli Whitney varit banbrytande på toleransområdet
1 G. Sellergren : Christopher Polhem, Minnesskrift,
Svenska teknologfö rening-en, 1911.
2 J. W. Roe : "History of the first milling machine",
American Machinist, 1912.
Fig. 3. Universalfräsmaskin från år 1867.
Fig. 2. Whitney’s fräsmaskin, år 1818.
i det han omkring år 1800 tillverkade skjutvapen med
sinsemellan utbytbara delar.
Fig. 3 visar den tredje universalfräsmaskinen, som
tillverkats hos den välkända firman Brown &
S h a r p e, Providence, R. J., U. S. A. Den inköptes
år 1867 av Gevärsfaktoriet, Eskilstuna, varest den
fortfarande finnes kvar och är i brukbart skick. Dock
är den avsedd att så småningom införlivas med
Tekniska museets samlingar i Stockholm. Tillverkning
av dylika maskiner upptogs strax efter ovannämnda
år vid Köpings mek. verkstad.1
Fig. 4 visar en modern fräsmaskin från sistnämnda
firma. Såsom synes skiljer sig densamma i princip ej
väsentligt från maskinerna enl. fig. 2 och 3; en
betydelsefull förändring är dock tillkomsten av stödbom
för frässpindeln, i avsikt att stabilisera densamma för
erhållande av vibrationsfri gång å fräsen. Under de
allra senaste åren, varunder fräsmaskinerna
konstruktivt sett genomgått många
betydelsefulla förändringar, har denna detalj, dvs.
stödbommen, ägnats mycken omtanke
från konstruktörers och tillverkares sida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
