- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Mekanik /
92

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

94 TEKNISKTIDSKRIFT 21 juni 1930

Vid denna stabilisering av frässpindeln har man
måst uppmärksamma att icke samtidigt utbyte av
fräs och frässpindel försvårats. Vid dubbla bommar
uppsvänges frässpindelstödet enligt fig. 7 och vid
prismatisk överarm borttages detta under
fräsom-bytet. I senare fallet tillverkas stödet ofta av någon
lättmetallegering vilket givetvis underlättar av- och
påmonteringen.

För ytterligare stabilisering av frässpindeln vid
grövre arbften påsättes hängslen fig. 4 och fig. 13,

Fig. 4. Modern universalfräsmaskin. Fig. 6. Prismatisk överarm.

På grund av att konstruktionsmaterialen blivit
mera svårbearbetbara genom införande av
legeringsämnen och till följd av de nyare utföringsformer
fräsarna erhållit för att ge största möjliga produktion,
visade sig nämligen snart att fräsen lätt kom i
vibration trots den enkla, cylindriska stödbommen.

Man har försökt lösa problemet genom påsättande
av två st. bommar, fig. 5, eller utföra densamma
med prismatisk sektion, fig. 6, vilka båda
utförings-former väl fylla sitt ändamål. De dubbla bommarna
bilda tillsammans med frässpindeln en triangel, som
i den fria ändan sammanhålles av frässpindelstöden,
varigenom ett effektivt motstånd erhålles mot de
påkänningar, vilka uppstå under fräsningen. Den
prismatiska överarmen gives vanligtvis sådan form att
den erhåller avsevärd styvhet, varigenom den
formförändring, vartill frästrycket ger upphov, i
möjligaste mån motverkas. Att döma av utseendet är dubbla
bommar det smidigare och prismatisk överarm det
robustare av de två utförandena.

vilka sammanbinda frässpindelns stödbom med knäet.
Ett annat sätt att nå detta mål visas å maskinen i
fig. 8, varest hängslena ersatts genom förlängning av
den å fig. 4 synliga stödkolonnen för knäet, vilken
dragits upp mot frässpindelns stödbom, varigenom
stabilisering av denna erhålles även vid höjdmätning
av bordet. Detta har vissa fördelar vid en del
arbeten såsom exempelvis vid fräsning av spår i ett
arbetsstycke enl. fig. 9, varvid i samma uppsättning
först höjdmätning och därefter längdmatning å
bordet kommer till användning i omedelbar följd. Andra
tillverkare ha ersatt den runda, vertikala
stödbommen med två st. gej der, mellan vilka knäet kan glida
upp och ned. Permanenta stöd framför arbetsbordet
åstadkommer dock att detta blir mera svåråtkomligt
vid byte av arbete o. d., men samtidigt erhåller
knäet, åtminstone i viss mån, "Lincoln"-maskinens
stadighet.

Beträffande drivsättet har utvecklingen gått från
trappskiva enligt fig. 3 över enkel skive drivning
enligt fig. 8 till direktdrivning enligt fig. 4 och fig. 13.
Trappskivedrivningen är den billigaste att tillverka
men har icke samma drivstyrka, som de båda övriga.
Den har dock den fördelen att fräsen därigenom får
en jämn gång, ty så snart kugghjul finnas emellan

Fig. 5. Dubbla stödbommar.

Fig. 7. Byte av fräs vid dubbla bommar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:04 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1930m/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free