Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 sept. 1930
MEKANIK
95
sig; ogrundade och allt flera fräsmaskintillverkare
börja använda koniska rullager såväl å frässpindeln,
fig. 15, som å axlar. Rullagren utföras
efterställbara, så att ansättning och justering kan ske vid
uppkommande glappning.
Då, såsom förut nämnts, å fräsmaskiner, där
kugghjul förekomma mellan drivkällan och frässpindeln,
dessa inverka ofördelaktigt på fräsens gång, ägnas
numera stor omtanke åt framställning av kugghjul
för detta ändamål i avsikt att erhålla så jämn och
lugn gång som möjligt. Kugghjulen tillverkas av
specialstål och härdas för att de skola bliva så
slitstarka som möjligt, och i många fall slipas de å
kuggarna efter härdning i därför speciellt byggda
slipmaskiner, för att de skola bliva så exakta som
möjligt.
För alla växlingar skjutas kugghjulen i varandra
i axiell led i stället för den tidigare vanligen
förekommande konstruktionen med insvängning i radiell
led, den s. k. lyran. Genom att använda
axialförskjutning vid växling kunna centrumavstånden hållas
tämligen exakta, varav följer jämn gång å
kugghjulen i olika växlingslägen. De i axiell led
förskjutbara kugghjulen medfölja i axlarnas rotation på grund
av i dessa urfrästa medbringande bommar, varvid
motsvarande spår finnas upptagna i kugghjulens
centrumhål, fig. 16. Denna konstruktion, som först
kom till användning inom automobilindustrien, har
visat sig mycket effektiv och noggrann. Då man så
vitt möjligt låter kugghjulen löpa helt i olja eller
under kontinuerlig oljespolning, blir förslitningen
minimal. Härigenom bibehållas de exakta
dimensioner, som kugghjulen ha, då de lämna tillverkaren, så
länge som möjligt, varav följer, att de olägenheter
som skulle uppkomma med kugghjulsdrivning
numera äro så små, att man kan bortse från dem i
praktiken.
En för många arbeten tidsbesparande konstruktion
är snabbmatning å bordet. Genom denna anordning
kan detta snabbt förflytta den ena arbetsytan efter
den andra till fräsen ("intermittent" matning), snabbt
återföra bordet till utgångsläget efter fräsningens
fullbordande etc. Då exempelvis det i fig. 9 visade
spåret är färdigfräst, sänkes och återföres bordet
hastigt i höjd- och längdled med tillhjälp av
snabbmatningen. Större fräsmaskiner ha av en del
tillverkare utrustats med hydraulisk matning, varmed
vissa fördelar äro avsedda att vinnas. Dessa äro
dels att erhålla jämn matningsrörelse å bordet men
huvudsakligast att genom dennas automatiska
reglering erhålla konstant spånavverkning även om den
godsmängd, som skall bortarbetas är varierande på
olika delar av arbetsstycket.1
För vissa ändamål utrustas fräsmaskinerna med
andra automatiska anordningar, såsom automatiska
stoppanordningar så anordnade att, då
arbetstempot är färdigt, frässpindeln stannar och bordet
återgår automatiskt till utgångsläget. En enkel
utföringsform för åstadkommande av dessa rörelser
erhålles med hjälp av kurvor.
För erhållande av bekväm manövrering har man
även vidtagit åtgärder. Alla spakar för
igångsättning och förändring av spindelhastigheter och mat-
1 Axel W. Werner : "Hydraulisk matning ökar
fräsmaski-nernas prestationsförmåga", Verkstäderna, dec. 1929.
liingar, skalor etc. äro sålunda koncentrerade till ett
ställe, så att arbetaren kan nå alla
manövrerings-organ utan att flytta sig från sin plats. För samma
ändamål utrustas direktdrivna maskiner med
tryckknappsmanövrering för de elektriska organen. I
vissa fall äro manövreringsorganen dubblerade och
placerade både på maskinens fram- och baksida. För
erhållande av lugn och stötfri start användes av
Fig. 16. I axiell led förskjutbart kugghjul.
många tillverkare friktionskoppling för
igångsättningen.
Beträffande ovannämnda manövrering av de
elektriska organen medelst tryckknappar anse många, att
det ur andra synpunkter än ovan berörda ej är så
fördelaktigt. Man gör gällande att huruvida man
vill starta eller stoppa en fräsmaskin genom
tryckning på en knapp eller vridning på ett handtag kan
vara en smaksak, men att handtaget har den
fördelen, att man alltid på handtagsläget kan se om
motorn är i gång eller ej. I händelse av olycka kan
sålunda vem som helst ögonblickligen vrida
handtaget tillbaka och därmed stanna motorn, under det
att han vid tryckknappsmanövrering kan vara i
tveksamhet om, på vilken knapp han skall trycka för att
motorn skall stanna.
Tillförsel av smörjolja till lager och glidytor,
kugghjul etc. sker i största möjliga utsträckning
automatiskt med centraliserad påfyllning. Detta
underlättar givetvis maskinens skötsel, samtidigt som
smörjoljetillförseln blir jämnare och säkrare, än då
man måste lita på arbetarens påpasslighet.
Vanligtvis utrustas fräsmaskinerna med individuellt
pump-och rörledningssystem för kylvätskan. För detta
ändamål brukar foten till fräsmaskinens stativ vara
utbildat till behållare för densamma.
Som material i stativ och övriga gjutna delar
användes åtminstone av de mera betydande tillverkarna
"semi-steel" eller perlitgjutgods, vilka båda ha en
tät och finkornig struktur beroende på riklig
förekomst av perlit och ringa grafitmängd, varigenom
såväl hög hållfasthet som stor slitstyrka erhålles.
Den senare egenskapen är av vikt beträffande
fräsmaskiner, då i de flesta fall, där rena tempoarbeten
förekomma, en viss ensidig förslitning uppträder på
sliderna, beroende på att borden komma till använd-
Fig. 15. Frässpindel med koniska rullager.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
