- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Mekanik /
116

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

116 TEKNISK TIDSKRIFT 20 sept. 1930

Tab. 1. Kemisk sammansättning och fysikaliska egenskaper hos eldfast tegel. (Medelvärden.)

Tegelsort Kemisk sammansättning i viktprocent Smältpunkt i
segerkäglor (Temp. i °C.) Porositet i volymprocent
(vattenabsorptionsförmåga) i % Verklig spec. vikt (volymvikt) [-Tryckhållfasthet-] {+Tryckhållfast- het+} i kalit
tillstånd i kg/cms Temp. i °C för börjande
formförändring vid 1 kg/cma belastning
Chamottetegel ............ SiOä.. 50 —75 30-34 17-25 2,5—2,7 120-150 1 200—1 300
F2O3 .... 0,8— 3 (1 670-1750) (10—18) (1,7-1,9)
AI2O3 .... 32 —44
CaO .... 0,2— 0,5
MgO .... 0,2- 0,5
Silikategel .................... SiOa .... 93 -95 32—34 18-28 2,32—2,40 200-300 1 620-1 680
AI2O3 1—2 (1 710-1 750) (12-15) (1,6 —1,8)
Fe203 .... 0,5- 1
CaO .... 1,5- 3
Magnesittegel................ MgO .... 83 —89 42 24-30 3,44—3,56 1200-1500 1400-1 500
Si02 2—6 (2 000) (14—18) (2,4 —2,5)
Fe208 .... 4—8
CaO... 1 — 2
Kromittegel.................... Cr203 .... 40 -60 42 15-25 ca 4 800-1000 ca 1400
f. ö. varierande (2 000)
mängder Si02,
AI2O3, Fe20s
Koltegel ........................ 85—90 endast i reduce- ca 40 ca 3
kol rande atmosfär (8-12) (ca 2) 200 över 1700
rest lera 42
(2 000) (ca 20) (ca 1,5)
TC a TIIOTI i n rl †,P o*pl a fin öl svårbestämbart, då 40—45 3 150 1 500—1 700
karborund spaltning inträder (25) (1,4—1,8)
ca 10 % lera före smältningen,
i allm. över 1700

tydande inflytande på smältpunkten. Då endast FeO
reagerar med Si02 (Fe203 däremot icke) och bildar
eutektika, som smälta vid låg temperatur, erhålles
under dylika förhållanden en lägre smältpunkt om
atmosfären är reducerande, under det att vid neutral
eller oxiderande atmosfär smältpunkten höjes.
Jämför fig. 3.

Med kägelsmältpunkt förstås de temperaturer, vid
vilka ca 25 mm höga av keramiska massor i
Segerform framställda käglor smälta omkull.

3) Porositet, volymförhållanden, spec. vikt.

Man skiljer på verklig och synbar porositet. Den
verkliga porositeten anger totala ihålighetsvolymer,
dvs. volymen av öppna och slutna "porer", under det
att den synbara porositeten endast anger de öppna
"porerna".

Fig. 3. Olika ugnsatmosfärers inflytande på smältpunkten hos
lerbland-ningar med stigande halt Fe203.

Porositeten är av mycket stor betydelse för
eldfasta produkter. De eldfasta teglens
motståndsförmåga mot mekanisk avnötning är mycket beroende av
"porerna". Ju mer håligheter stenen har, desto mer
ökar den skadliga inverkan av omkringvirvlande
upphettat damm, flytande slagg och ångformiga
reagerande ämnen. Porositeten har avgörande inflytande
på värmeledningsförmågan.

4) Formförändring (mjukning) under belastning vid
höga temperaturer.

Kännedomen om de eldfasta teglens smältpunkt
förmedlar endast en obetydlig inblick i deras
användbarhet vid höga temperaturer. Yid användning i
industriugnar uppträda i allmänhet ock mekaniska
krafter, som leda till förtidig deformering av det
eldfasta materialet.

Det finnes flera lämpliga apparater för studiet av
förhållandena under belastning vid högre
temperaturer, med vilka storleken av formförändring och
ifrågavarande temperaturer kunna mätas med stor
noggrannhet. Fig. 4 visar förloppet av
formförändringen hos några eldfasta tegel under en belastning av
1 kg/cm2 vid en temperaturstegring av 5° per minut.
Yarje kurva består av en stigande gren, som
motsvarar utvidgningen vid upphettning (inkl.
kolkolvens), en maximipunkt. och en fallande gren,
motsvarande kompressionen. Formförändringstemperaturen
(mjukningstemperaturen) vid belastning ligger i
allmänhet betydligt lägre än kägelsmältpunkten.

5) Värmeutvidgning.

Yid eldfasta byggnadsmaterial skiljer man på:

1) Den kontinuerliga reversibla värmeutvidgningen
vid temperaturförändring.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:10:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930m/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free