Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
TEKNISK TIDSKRIFT
20 sept. 1930
tiden utkommande kvalitetsnormerna äro ej
tillräckliga att entydigt karakterisera de eldfasta materialen
för ett bestämt användningsändamål, enär en entydig
materialkännedom f. n. är långt avlägsen från en
allmängiltig lösning. Men de på grund av dylika
normer under längre tid vunna erfarenheterna skola
föra oss ett stycke på väg mot denna lösning.
I Tyskland gälla följande kvalitetsföreskrifter för
chamottetegel för normala ångpanneeldstäder:
Tyska kvalitetsföreskrifter för chamottetegel för
ångpanneeldstäder.
(.Kedjerost—kolpulvereldning.)
Föreskrivna egenskaper 1929 Vereinigung der
Elektri-citätswerke (Grosskessel-verein) 1929 Verein zur
Ueber-wachung der
Kraftwirtschaft der Ruhrzechen im Essen. - 1929
Kali-Indu-gtrie (Wintershall)
Eldfasthet Kval.I<Sk34 II < 32 I1I< 29 Inga
föreskrifter Liksom för
fabrikatgrupperna Ao-As motsv. Sk 35-33
Kemisk
sammansättning Total
fluss-medelhalt, exkl. titan
-oxid < 5 % Järnoxid < 2 % Kalk < 0,35 Magnesia < 0,35 Titanoxid < 3 Alkalier < 1,5 om möjligt Lerjord enl. grupper järnoxid < 3 %. Total f
lussmedelhalt eller
titan-oxid < 5 %
Porositet [-Vattenabsorptionsförmåga-] {+Vattenab- sorptionsför- måga+} < 15 % av
torrvikten Inga
föreskrifter 1
volymprocent vid normalsten < 28 %, vid formsten < 32 %
[-Volymbeständighet-]
{+Volymbe- ständighet+} vid
drifttemperatur Stenarna måste brännas till fullständig
volymbeständighet vid drifttemp. Som tolerans gäller efter 4 tim. upphettning: b. kval. I 1 till 1400° 1 ± 1 % ändr. b. kval. II f i längd, till 1 200° j Efter 2 tim. bränning för grupp Ao— Ai vid 1400°, för grupp A211. A3 vid 1200° < ± 1 % ändr. i längd
[-Motståndsförmåga-]
{+Motstånds- förmåga+} mot
temperaturväxlingar Normalstenar måste efter 1 tim. ensidig upphettning till 850° kunna tåla sex
av-kylningar efter varandra i kallt rinnande vatten utan att brista, spaltas eller
söndersmulas.
Användandet av dylika kvalitetsbestämmelser bör
icke fritaga köparen från allt ansvar vid val av de
för hans ändamål bästa eldfasta materialen.
Antagligen komma några leveranser, som uppfylla
kvalitetsbestämmelserna, i ett verk att visa sig utmärkta
men i ett annat olämpliga. Det beror på de olika
driftsbetingelserna, Säker kunskap om och gott
övervakande av dessa är av utslagsgivande betydelse för
eldfasta materials hållbarhet i ångpanneeldstäder.
Sammanfattning.
Utgående från den ekonomiska betydelse, som
eldfast material har i ångpanneeldstäder, behandlas dess
viktigaste egenskaper och beskrivas användbara
provningsapparater. Första villkoret för uppfyllandet av
driftsfordringarna är en provning av eldfast material
före inbyggandet.
Hållfastheten i drift är icke blott beroende av
teglets kvalitet, utan även i hög grad av driftens
betingelser. Kvalitetsbestämmelser befria pä intet sätt
köparen från allt ansvar vid val av lämpligt eldfast
material.
I längden användbara kvalitetsbestämmelser såväl
som ökad hållbarhet i drift kan endast uppnås genom
förtroendefullt samarbete mellan tillverkare och
förbrukare av eldfast material.
KYLTEKNIKENS NYARE LANDVINNINGAR.1
Av civilingenjör Arvid Börjeson.
Kyltekniken omspänner med sina tillämpningar en
mångfald olika och från varandra vitt skilda
verksamhetsområden. Under inflytande av värme
underlättas och påskyndas utvecklingen i kemiskt och
fysiologiskt hänseende; de låga temperaturerna
däremot hava en retarderande eller
utvecklingshäm-mande inverkan, som bl. a. uppställt den uppgiften
för kyltekniken att bekämpa de omvandlings- och
förintelseprocesser, som samhöra med näringslivet
och framför allt då våra livsmedelsindustrier.
Sedan länge har man med fördel använt sig av den
mekaniska kylningsmetoden inom bryggeriindustrien,
som väl på goda grunder kan tillmätas förtjänsten
av att vara kylteknikens första och största arbetsfält
1 Föredrag hållet vid Andra nordiska kyltekniska mötet i
Stockholm den 29—31 aug. 1930.
och under de senaste decennierna ha de stora
slakthusen, svinslakterierna, lagerhusen, salu- och
marknadshallarna, charkuterifabrikerna och
transportmedlen till lands och vatten absorberat en imponerande
del av alstren från den kyltekniska industrien.
Allt eftersom utvecklingen inom det kyltekniska
området skrider framåt, kraven på hygien stegras,
nya arbetsmetoder framkomma och förutsättningarna
för kylteknikens tillämpningar inom det praktiska
livet förbättras, varvid särskilt förtjänar nämnas
senare tiders utomordentliga elektrifieringssträvan,
uppnås nya arbetsfält, varav jag här vill beröra en del,
som tillhöra senare tiders verk.
Till en början vill jag nämna några ord om
Stockholms isaktiebolags nya kristallisfabrik. Jag vill ej
framhålla såsom något anmärkningsvärt i och för sig
att en fabrik för framställning av s. k. konstis över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
