- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Mekanik /
126

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

126

TEKNISK TIDSKRIFT

20 sept. 1930

Fig. 3. Luftförvärmare med sugfläkt och ångsotare. Ovanpå förvärmaren synes vatten

motorn.

låta så höga temperaturer som upp till 600° i
förvärmaren.

Luften kan antingen tryckas eller sugas igenom
förvärmaren. Fig. 2 och 3 föreställa en förvärmare enligt
sistnämnda system, vid vilket rörändarna bliva fritt
tillgängliga vid ena gaveln.

På grund av frånvaron av all läckning i systemet kan
luftförvärmaren användas även där en absolut renhet
hos varmluften erfordras, t. e. för rumsuppvärmning.
Förvärmaren har även funnit stor användning i den
keramiska industrien, där man vid torkning av finare
fabrikat önskar absolut dammfri luft; dessa förvärmare
upphettas dels med rökgaser från brännugnarna, dels
medelst särskilda eldstäder och ha visat sig fullt
motsvara sitt ändamål.

Det viktigaste användningsområdet utgör naturligtvis
ångpanneanläggningarna, och därvid är förvärmaren
speciellt tänkt som ett komplement till economisern.
Fig. 4 visar en år 1926 i Finland utförd
ångpanneanläggning, vid vilken en blandning av stenkol och träavfall
förbrännas på en Kablitz’ övermatningsrost. Bakom
pannan har en kombinerad vatten- och luftförvärmare
inbyggts, så att rökgaserna på sin väg uppifrån och
nedåt först bestryka vattenförvärmarens flänsrör och
därefter den omedelbart under inbyggda luftförvärmarens.

En dylik kombination av vatten- och
luftförvärmare erbjuder dessutom fördelen,
att man vid behov kan utöka
vattenför-värmaren på luftförvärmarens bekostnad
eller vice versa endast genom utbyte av

........... flänsrören och utan att man behöver rubba

på murverket.

Kablitzförvärmaren kan liksom
Kablitz-economisern (fig. 5) utföras även med
stående rör, vilket stundom kan vara av fördel,
t. e. där utrymmesförhållandena ej tillåta
en horisontell anordning av rören. Under
det att flänsrören vid economisern
monteras hängande från en
vattenfördelnings-platta, vila luftförvärmarens rör på en
undre stödplatta, och därjämte finnes en övre
platta, som täcker rörsystemet (fig. 6).
Även det vertikala systemet tillåter
kombination mellan vatten- och luftförvärmare.

Ännu en tredje utföringsform av
luftförvärmare finnes, vid vilken luftrören så
att säga uppskurits längs manteln och
utvecklats i ett plan, dvs. rören ha ersatts
av gjutjärnsplattor, vilkas flänsar löpa
korsvis. Ett antal sådana plattor
hopskruvas till en kub, och dessa kunna å
andra sidan anordnas bredvid eller över
varandra i godtyckligt antal, allt efter den
önskade värmeytans storlek (fig. 7).

Sotningen av strömlinje- och kubförvärmare sker på
enahanda sätt, nämligen med en speciell sotblåsare (se
fig. 3) vars princip består däri, att ett i grupper
uppdelat system av ångspolrör får en fram- och återgående
rörelse av en liten vattenmotor. Ångan tillföres genom
länkrör, så att de olika grupperna i tur och ordning
erhålla ånga. Härigenom får ångstrålen vid sotning av en
grupp den tillräckliga slagkraften. Den automatiska
sotaren sättes i funktion var 8: de eller var 10 :e timme
för en tid av ca 5 minuter, varvid eldaren blott har att
öppna, resp. stänga vederbörande ventiler. Ångbehovet
för sotaren är mycket ringa, men sotningen kan ju
lämpligen ske vid tider, då överskottsånga finnes tillgänglig.

Som ovan nämnts, kan Kablitz’ luftförvärmare
användas vid rökgastemperaturer upp till 600°. Den
värmeavgivande ytan är ju omvänt proportionell mot
den genomsnittliga temperaturskillnaden mellan gaserna
och luften och mot värmeöverföringskoefficienten. Vid
mycket långt gående utnyttjande av rökgasvärmet
kommer man till så små temperaturskillnader, att det
kräves en oerhörd värmeyta, och till följd härav blir
kostnaden för förvärmaren oekonomiskt stor. Dessutom
riskerar man, att anläggningen angripes av rost;
speciellt gäller detta förvärmare, sammansatta av 2 mm
tjocka plåtar. I en normal förvärmare kan man så-

Fi g. 4. Pannanläggning med sammanbyggd economiser och luftförvärmare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:04 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1930m/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free