- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Mekanik /
142

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

142

TEKNISK TIDSKRIFT

20 SePt. 1930

Radialkullagren ha ju blivit diskuterade vid ett
flertal tidigare internationella konferenser och kunna nu
betraktas som fullt slutbehandlade ur
standardsynpunkt. Trots detta blevo de emellertid föremål för
ytterligare överläggningar vid Pariskonferensen,
detta av den anledningen, att Frankrike icke tidigare
haft tillfälle att deltaga i ärendets internationella
handläggning. Det är glädjande att kunna konstatera,
att Frankrike nu officiellt godtagit den tidigare
utarbetade s. k. internationella standarden, och frågan
om radialkullagrens standardisering kan sålunda, som
ovan nämnts, i och med denna konferens anses fullt
klar. Ifråga om axialkullagren ligger saken till på
ett annat sätt och har icke framskridit så långt. Yid
Pariskonferensen uttalade sig dock flertalet länder
till förmån för det av Sverige utarbetade
standardförslaget. Frankrike ansåg sig likväl förhindrat att göra
ett dylikt uttalande och önskade i stället betrakta
förslaget som ett studieförslag. Ärendet måste
sålunda åter tagas upp vid en kommande internationell
konferens. Det har nu beslutats, att denna skall äga
rum i Köpenhamn i maj 1931. Härvid skola även en
del andra frågor, som stå i samband med
kullager-standardiseringen, behandlas, nämligen
standardiseringen av koniska rullager, toleranser för desamma,
samt kullagertransmissionselement. Till sekretariatet
ha också framkommit önskemål om att vissa
specialkonstruktioner av kullager skola tagas upp till
behandling.

Vid konferensen i Zürich behandlades rördelar,
normaldiametrar samt, ännu en gång, de vid
Pariskonferensen diskuterade metriska gängorna med
tillhörande skruvar och muttrar. Av dessa ärenden leder
Sverige frågan om normaldiametrar. I Sverige
finnes ju sedan gammalt en fastställd standard över
sådana, men i alla övriga länder, som sysslat med
standardisering, har man också behandlat ärendet, med

påföljd att varje land nu har sin egen standard. De
olikheter, som sålunda uppstått, ha lett till
svårigheter vid den internationella behandlingen av andra
ärenden. Med normaldiametrar förstås ju sådana
diametertal, som företrädesvis skola väljas vid
maskinkonstruktioner, och därest
normaldiameterstan-darden är olika i olika länder, uppstå ju ideligen
svårigheter, när dessa länder skola genomföra
enhetlighet sinsemellan. Normaldiametrarnas
standardisering är sålunda ett arbete, vars lyckliga genomförande
är av den största betydelse, och det måste betraktas
som i hög grad hedrande för Sverige, att detta arbete
tilldelats oss. Till konferensen i Zürich hade det
svenska sekretariatet utarbetat ett förslag till
internationell överenskommelse, vilket upptogs synnerligen
välvilligt av flertalet länder. Tyvärr ställer sig dock
Frankrike på den ståndpunkten, att standarden i sig
bör innesluta alla i SI gängdiameterserien
förekommande tal, dvs. sådana tal som 27, 33 och 39 mm.
Frankrike önskar däremot ändra sådana inom alla
övriga länder mycket vanliga tal, som 55, 65 och 75
mm. Motsättningen mellan Frankrike och de övriga
länderna i denna fråga har fört därhän, att saken icke
ännu kunnat avgöras utan måste bli föremål för nya
internationella överläggningar på nya konferenser.

Förutom ovannämnda allmänna internationella
konferenser ha internationella sammanträden förekommit
för förberedandet av speciella ärenden. Bland dessa
böra särskilt de nämnas, som haft till uppgift att
skapa ett internationellt toleranssystem. Under året
ha tvenne sådana ägt rum, nämligen i S:t Moritz i
juli och i Köln i november. Ärendet har fortskridit
mycket långt, och det finnes all anledning förmoda,
att arbetet skall leda till resultat. Sverige har
givetvis varit representerat vid handläggningen av detta
för den svenska industrien — speciellt
exportindustrien — viktiga ärende.

MODERNE AUTOMATISKE SMAAKØLEANLÆG.1

Av Ingeniör Sv. Aa. Andersen.

Indtil for faa aar siden var det som regel
nød-vendigt at have faguddannet personale til betjening
og pasning af køleanlæg. En undtagelse dannede
enkelte konstruktioner som f. eks. Audiffren-Singrüns
roterende maskine og Escher-Wyss’ Autofrigor, der
begge er hermetisk lukkede og fyldt med det
nød-vendige kvantum kølemedium — Svovldioxyd, S03
— og smøreolie. Som regel maa der derför ved disse
anlæg benyttes saltlage (brine) som mellemied til
af-givelse af kulden paa de steder, hvor køling ønskes.
Den eneste betjening, disse anlæg behøvede, var
derför ved start og stop aabning henholdsvis lukning
af en kølevandsventil samtidig med, at den elektriske
strøm blev sluttet henholdsvis afbrudt.
Efterhaan-den udførtes disse anlæg paa en saadan maade, at
de automatisk blev startet og stoppet ved hjælp af
en termostat, eventuelt i förbindelse med automa-

i Föredrag hållet vid Andra nordiska kyltekniska mötet i
Stockholm den 29—31 aug. 1931.

tiske brineventiler, hvis der var flere kølelegemer
sluttet til samme maskine. Anlæg af denne art
halden store fordel, at der ikke skal føres ledninger med
svovldioxyd eller andre kølemidler rundt i den
bygning, hvori anlæget er monteret, men kun
salvands-ledninger. En ulempe er det, at maskineriet ikke
kan repareres paa stedet, men maa udskiftes og
re-pareres paa specielt indrettede værksteder. En anden
hindring for udbredelsen af disse anlæg er den
forholdsvis høje anskaffelsespris, der bl. a. er betinget
af, at samtlige ledninger maa isoleres. —

Det er vanskeligt at sige, hvorledes anlæg af denne
art vilde have udviklet sig, hvis krigen ikke var
kommet. Med den standsedes eller hæmmedes i høj
grad arbej det med disse køleanlæg, og efter krigen
var det amerikanerne, der tog tëten med
automa-tiske smaakøleanlæg af en ganske anden type.

For at bringe anskaffelsesprisen det mest mulige
ned, saa der kunde skabes det store marked, blev
anlæget simplificeret det mest mulige, og det lykke-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:04 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1930m/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free