Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
TEKNISK TIDSKRIFT
15" nov. 1980
Försök 15.
Material: H:J, inaskad vid 600°.
A. Ett prov upphettades 10 min. vid 1 300° i
vanlig atmosfär. Efter pulvrisering 10 min. vid
1 200°. Kunde smulas sönder till pulver.
B.’ Ett prov upphettades 30 min. vid 1 300° i
vanlig atm. Efter pulvrisering 10 min. vid 1 200°.
Försöket kunde ej slutföras på grund av att
ugnen brände igenom.
Sammanfattning.
1. Slaggerna visade ungefär samma förhållande
vid upphettning. Varmluft och kalluft lika.
Försök 1, 2 och 3.
2. Bägge kolen ungefär lika. Försök 6 och 7.
3. Upphettning i oxiderande atm. före
upphettningen i Heraeusugnen förändrade ej
slaggernas termiska egenskaper. Försök 4 och 5.
4. Tiden som faktor av ringa betydelse. Försök 8.
5. Stegring av inaskningstemperaturen visar först
med 1 050° inverkan på askan. Vid 1 200
närmar sig kolaskan starkt slaggen. Försök 9, 10
och 11.
6. Reducerande atm. vid 1200° utan betydelse.
/ Försök 12 och 13.
7. Reducerande atm. vid 1 300° ger produkt, som
termiskt närmar sig slaggen. Försök 14.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
avhöll ordinarie sammanträde å föreningens lokal
tisdagen den 30 september 1930 kl. 19,30.
Dagens förhandlingar inleddes med ett kortare
anförande av ordföranden, professor B. A. Afzelius, som
hälsade de närvarande välkomna till höstens första
sammanträde. Ordföranden riktade härvid även några ord
till dagens föredragshållare, civilingenjör Arvid
Palmoben, såsom varande den förste inom mekaniska facket,
som avlagt teknologie doktorsexamen i Sverige.
Till att jämte ordföranden justera dagens protokoll
utsågos härefter hrr T. Nordenson och Edv. Lundgren.
Genom anmälan inträdde i avdelningen hrr Eric
Brodén, Stockholm, och Olof Kjellman, Mexico.
Ordföranden meddelade, att följande M. S. särtryck
angående standardiseringsfrågor, vilka remitterats till
avdelningen för yttrande, genom sekreterarens försorg
vidarebefordrats till respektive standardkommittéer,
nämligen:
S. M. S. särtryck nr 121, ang. kilsektioner och kilspår,
„ „ „ 124, „ drivande och drivna
maskiners
anslutningsmått,
„ „ 125, „ lokomotivdetaljer till
standardkommittén för
konstruktionsfrågor och
„ 122, „ internationellt
toleranssystem i vardande till
kommittén för
toleransfrågor.
Härefter följde val av kommitté för utseende av
kandidater för årets styrelseval. Föregående års
valkommitté omvaldes.
Dr Arvid Palmgrens härpå följande föredrag
behandlade ämnet "Teori och praktik vid maskinelement —
speciellt kullager".
Talaren berörde de svårigheter, som möta vid försöken
att beräkna ett kullager. Under de senaste 10 åren har
konsten att beräkna kullager blivit en vetenskap,
ehuru en tillförlitlig grundval härför ännu saknas. En
betänklig brist på överensstämmelse mellan teori och
praktik påvisades. Talaren påpekade vidare det
förhållandet, att olika lager av exakt samma
konstruktion och arbetande under exakt samma förhållanden
hava mycket varierande livslängd. Man hade, enligt
talaren, sökt komma dessa frågor inpå livet genom
omfattande provningar och meddelades en del
provningsresultat. För att inga obehagliga överraskningar skulle
behöva uppkomma vid användandet av kullagren i
praktiken tillämpades det förfarandet, att den av
fabriken garanterade livslängden för ett visst lager sattes
lika med Vb av den vid prov konstaterade
medel-livslängden för denna lagertyp.
Efter föredraget riktade professor Hj. o. Dahl några
frågor till föredragshållaren rörande vissa specialfrågor
såsom kulantalets inverkan vid ett lager och inverkan
av ansmygningen mellan kula och löpbana vid ett
spårlager.
Sedan ordföranden à egna och avdelningens vägnar
avtackat föredragshållaren avslutades sammanträdet,
som bevistades av ett 50-tal medlemmar.
Efter sammanträdet vidtog sedvanlig supé med
samkväm. A. TU.
LITTERATUR ~
Bokanmälan.
Zahnräder, Teil I, Stirn- und Kegelräder mit geraden
Zähnen, av A. Schiebel. Tredje uppl. 132 sid. med 159
fig. Berlin, Julius Springer, 1930. Pris häft. M. 10: —.
Den nu utkomna nya upplagan av Dr Schiebels
välkända arbete innebär en betydande utökning beträffande
materialet. Den förra upplagan (1922) innefattade 108
sid. och 132 fig. Den nya upplagan 132 sid. och 159 fig.
En hel del beteckningar i formlerna hava ändrats 1
överensstämmelse med de tyska normerna (DIN 868). En
del mindre fel i gamla upplagan hava rättats.
Författaren har vidare nedlagt ett betydande arbete
på att fullständiga teorien om kuggfelen och deras
dynamiska inverkan. Dr Schiebel har här uträttat ett
verkligt banbrytande arbete. Det synes mig dock, som om
teorien om svängningar i systemet (enkel växel) kunde
något förenklas. Påpekas må i detta sammanhang, att
formeln (72) bör multipliceras med rx2. Den elastiska
konstanten måste nämligen vara uttryckt i kgcm och
ej som nu skett i kg pr cm. Ekv. (73) och (75) bli
härigenom ej homogena. Detta fel har även insmugit sig
i ett därpå följande räkneexempel. Konstanten c har
härvid blivit för liten, och författaren har på grund
härav fått en alldeles för stor inverkan av kuggarnas
fjädring.
Beträffande kuggarnas beräkning har visserligen i
denna upplaga medtagits Hertz’s tryckformel, men
endast så att säga i förbigående. Man får det intrycket,
att författaren står främmande för det förhållandet, att
denna formel just utgör huvudformeln, från vilken man
först måste utgå, och vilken entydigt bestämmer
hjulens diametrar och bredd. Formeln P = k • 6f ger endast
delningen (modulen).
Konstruktionsmaterialet har även utökats. Sålunda
förekommer som nyhet beskrivning av fjädrande
kugghjul. En bild av en precisionsväxel med raka kuggar
och fjädrande axel finnes även medtagen.
Dr Schiebels arbete kan man tryggt rekommendera.
Det skulle dock vara önskvärt, att författaren i nästa
upplaga något mera ingående behandlade de nyare
metoder för kugghjulens beräkning, som numera allmänt
under många år använts för beräkning av moderna
kuggväxlar.
W. R. Uggla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
