- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Mekanik /
161

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20 dec. 1930

MEKANIK

delarna bliva mindre
svårhanterliga. Undvikandet
av svängningar vid höga
hastigheter medför
slutligen minskat buller, ökad
arbetsglädje och en ökad
produktion såväl som
noggrannhet.

Yid sidan om
utvecklingen mot höga
hastigheter kan man även
iakttaga en utveckling i
riktning mot större krafter.
På många håll är den
åsikten förhärskande, att
man icke kan utnyttja
hårdmetallverktyg såsom
Widia, Akrit och Stellit, i maskiner med låga
hastigheter. Detta är emellertid endast delvis
riktigt. Kan man i en förefintlig maskin icke höja
hastigheterna, men väl effekten och trycket, så kan
inan vid oförändrad hastighet utnyttja maskinen
bättre med hjälp av hårdmetallverktyg, som kunna
taga större spån. Tillåter t, e. en maskin en
hastighet av 25 meter i minuten, så skulle den motsvarande
spånarean för martinstål vid snabbstål vara 2,2 mm2
med ett skärtryck av ca 520 kg. Ådagalägger en
undersökning att maskinen även tillåter ett skärtryck
av 1 000 kg, så kan man höja spånarean upp till 5
mm2, utan att ens därmed uppnå gränsen för
hårdmetallverktygens skärförmåga.

Detta exempel skall visa att användning av
hårdmetallverktyg icke endast möjliggör högre
hastigheter, utan även i de fall, där stora spånareor äro
möjliga, på så vis tillåter en produktionsökning.
Härvid uppstå visserligen större krafter, vartill man
naturligtvis vid maskinens, arbetsstyckets och stålets
belastning får taga hänsyn. Även kraftförbrukningen är
större, men hårdmetallverktygen tillåta i alla
händelser en större produktion, förutsatt att det finns
tillräcklig arbetsmån på arbetsstycket. På så sätt har
hårdmetallen även i denna riktning utövat ett visst
inflytande på verktygsmaskinernas konstruktion.

Som vidare exempel för samarbetet mellan
vetenskapen och praktiken samt de fruktbärande resultat,
som erhållits vid genomforskandet av
spånavverk-ningsprocesseu, kan hänvisas till de s. k. likformig-

Fig. 3.

hetsfräsarna, hos vilka förhållandena mellan
spiralernas stigning, antalet skär och fräsbredd äro så
avvägda, att skärtryckets variation blir ett minimum. På
grund härav bliva de särskilt vid fräsning fruktade
vibrationsmärkena mycket ringa och kunna helt och
hållet försvinna (fig. 1—2). Praktiskt medför detta
en större avverkningsförmåga, vidare möjligheten att
skära i båda riktningarna (givetvis under
förutsättning av glappfri spindel) samt en lägre påkänning
av maskin och verktyg. Har man frihet att välja
fräsbredden, så kan man genom lämpligt val av
spiralstigning och antalet skär uppnå väsentligt bättre
resultat redan utan speciella likformighefsfräsar.

De nya rönens inflytande på verktygsmaskinernas
allmänna konstruktion.

Möjligheten att arbeta med högre hastigheter har
redan delvis utövat ett starkt inflytande på
verktygsmaskinernas allmänna konstruktion. Särskilt
karakteristiskt i detta avseende är kuggväxlarnas
försvinnande ur drivanordningen för snabblöpande
maskiner. Detta försvinnande får tillskrivas den
visserligen ännu icke tillräckligt långt genomförda
undersökningen av svängningsfenomenen, vilka vid
drivning medelst kugghjul och hastigheter av upptill
1 000 m/min. medföra icke önskvärda
vibrationsmärken på arbetsstycket, ett starkt buller, skakningar etc.
Man undviker därför kugghjulen helt och hållet, när
man använder högre hastigheter och kopplar
driv-motorn antingen direkt till maskinens spindel, eller
driver medelst rem, ändlösa band eller dylikt.

Ur svarvarnas rad må nämnas en svarv för
lättmetall, hos vilken vid de högre varvantalen motorn
kopplas direkt till huvudspindeln, medan vid de lägre
varvantalen en kuggväxel inkopplas (fig. 3). Vid en
viss radialborrmaskin utan kugghjul förskjutes
borrspindeln inom motorns axel i vertikal riktning (fig. 4).
Spindeln har således samma varvantal som motorn,
vilken vid likström kan erhålla femtio olika
hastigheter mellan 230 och 3 000 varv/min. Som ett
ytterligare exempel anföres en elektrisk borrmaskin för
borrning av upptill 10 mm hål (fig. 5). Här sitter
motorn direkt på borrspindeln och driver borren
direkt, utan någon som helst mellanlänk. Även här
erhåller man varvantal upptill 3 000 varv/min.

Snabblöpande verktygsmaskiner, som icke använda
kugghjul, utan elastiska överföringselement, äro
bl. a, snabb-borrmaskiner med upptill 20 000 varv/min

Fig. 2. Variationen av skärtrycket vid speciella "likformighets"-fräsar.

Fig. 1. Variationen av skärtrycket vid normala frasar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:04 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1930m/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free