Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
TEKNISK TIDSKRIFT
15 FeBr. 1930
i olika länder, hava så gott som samtliga inriktat sig
på utredning av helt andra spörsmål.
En bidragande orsak till komplicering av
problemet är det faktum, att hållfasthetsegenskaperna
icke allena äro avgörande. Man måste jämväl bland
annat lägga stor vikt vid nagelskallens förmåga att
även efter långvarig förrostning hålla tätt. Denna
egenskap är särskilt nödvändig vid tankfartyg, bos
vilka de ofta förekommande otätheterna, med därav
Fig. 4.
Fig. 5.
förorsakade förluster av olja eller bensin, i många
fall torde kunna tillskrivas en från början felaktig
form på nagelskallarna. Förhållandet förringar
naturligtvis ingalunda betydelsen av att medelst
användande av lämpligt material och eventuellt andra
åtgärder söka förhindra den galvaniska verkan mellan
naglarna och plåten.
Svårigheterna äro sålunda många och stora. Ett
exakt svar på frågan om nagelskallens utseende är
antagligen omöjligt att giva på grundval av rent
teoretiska spekulationer. Praktiska försök, riktigt
utförda, skulle säkerligen bliva av värde.
Efterföljande elementärt teoretiska utredning
framlägges sålunda utan några pretentioner, men torde
dock ganska väl klargöra frågans läge.
A. Bestämning av höjden h.
Vi utgå ifrån, att nageln vid sitt avsvalnande på
grund av den förhindrade krympningen i längdled
utsättes för vissa spänningar. Dessa kunna tänkas
uppträda så, som om livet vore utsatt för en
drag-draft av storleken Q, och huvudet, dvs. cylinderytan
med höjden h (se fig. 4). för en skjuvkraft av samma
storlek Q. För livets vidkommande kan då sättas
™ di2
Q = • °d ..................(i).
om od betyder dragspänning per ytenhet. För
huvudets del fås om max. skjuvspänning per ytenhet
betecknas med as och cylinderytans storlek med F
3 Q
..................... (2)
varvid F = jzxg^x/^ .................. (3)
Av ekvationerna 1. 2 och 3 fås då
nd* 2 / /
—• od = g • n • dx ■ hx ■ os ......... (4)
Sätt od — 1,3 os och antag vidare hx = h0
-f–f 0,125 d\, så fås av ekv. 4 avrundat
h0 = 0,365 dx .................. (5)
Med hjälp härav och av tab. 1 uträknas då
följande värden:
Diam.
d1 . .
K ••
h ...
V 5/8"
mm 14 17
mm 5.1 6.2
mm 7 8
3/4" ?/8"
20.5 23.5
7,5 8.6
9.5 11
1" V Ii" 1 i/s"
27 30 33.5
9.9 10.95 12,2
12,5 14 15,5
Man ser genast beträffande h, att för 3/4" och grövre
diametrar värdena fullkomligt överensstämma med
vad Germanischer Lloyd fordrar. De accepteras tills
vidare oförändrade i det efterföljande. För 1/2" och
ä/s" diametrar äro Å-värdena däremot oantagbara, då
de ifrågakommande plåttjocklekarna härför äro för
små. Det blir nödvändigt, att för dessa naglar gå in
för en lägre hållfasthet hos skallen än för livet. I
fortsättningen antages nedanstående värden:
diam. 5/s"
h0 ........ 3,5 5
h ......... 5,5 7.
B. Bestämning av försänkningsvinkeln cp.
Det torde vara klart, att den bästa
försänkningsvinkeln är den, som efter nagelns avsvalnande
giver fullständig anliggning av skallen. Betrakta
fig. 5. Låt medeltemperaturen i hela nageln utöver
omgivningen vara t2° och för själva skallen tf.
Anliggning erhålles nu, om på nageln varje punkt av
den koniska ytan AC vid avsvalningen förflyttar sig
i riktning med linjen AB eller ville förflytta sig i
cp’
riktning med någon, vars lutningsvinkel är
Li
mindre än
För punkten C sker i förra fallet för-
flyttningen, om utvidgningskoefficienten betecknas
med a enligt
d
a - tf
tg
cp
—_—-s>tg <p’
eller, om endast gränsfallet undersökes,
dx ■ tf
tgf = -—
6 2 2 U
(3)
(4)
"2 ’(L — h0) ........
Oberoende av temperaturfördelningeii gäller
sålunda: Ju större nagellängd ju mindre
försänkningsvinkel. I följande tabell äro nu försänkningsvinklarna
uträknade för de olika diametrarna vid minsta och
största nagellängd, erhållen av dubbla största och
minsta plåttjocklekar enligt klassificeringssällskapens
fordringar. Uträkningen är gjord dels för tx° — t.,°,
dels för t-i° = 3/4 £2°. Som teoretiskt slutgiltig
försänkningsvinkel (p är antaget ett medeltal.
Riktigheten härav kan naturligtvis diskuteras, men så länge
man icke vet mera om temperaturfördelningen i en
diam. 1» 5/8" 3/4" 7/8" 1" l!/8" 11/4"
ho........... mm 3,5 5 7,5 8,6 9,9 10,95 12,2
di........... mm 14 17 20,5 23,5 27 30 33,5
mm 8 11 17 24 34 45 58
mm 11 16 23 33 44 57 60
f ^ Linin. 114° 114° 94° 74°,5 58°,5 47°,5 40°,5
i ^ Lmax 86° 78° 67° 51°,5 43° 36°, 5 39°
i ^ Zmiin. 99° 99° 79° 60° 45°,5 37° 31°,5
■i ^ Lmax 70° 62°,5 53° 40° 33° 30°,5 29°, 5
(p.................... 92° 88° 76° 56° 45° 39° 36°
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
