Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 apIiil 1930
SKEPPSBYGGNADSKONST
41
nagel under avsvalnande,
och då man måste besluta
sig för endast en
försänkningsvinkel för varje
diameter, torde förfarandet
vara berättigat,
naturligtvis under förutsättning att
denna försänkningsvinkel,
betraktad som teoretisk,
vid praktisk
dimensionering ej underskrides.
I samband med denna
undersökning av den
lämpliga försänkningsvinkeln
torde det kanske vara på
sin plats att påminna om
en sak av viss praktisk
betydelse. — Man hör då
och då klagomål från
nitarna nere i verkstaden,
hur besvärligt arbetet är
med nitning av tjocka
akterstävar. Naglarna
springa ofta av vid avsvalnandet, och man måste
vidtaga särskilda åtgärder för att få en någotsånär
god förbindning. Från redarehåll klagas ävenledes
ibland över att akterpiken läcker.
Undersöka vi nu, vilken försänkningsvinkel
enligt ekv. 4 vi skulle få för en nagel genom en
klass-enlig akterstäv till en 8 000-tonnare, så befinnes
densamma bliva icke större än omkring 12°.
Brukliga försänkningsvinklar äro minst 3 gånger så stora.
Nagelns liv måste därför uthärda spänningen vid
krympningen. Sättes den begynnande
avsvalnings-temperaturen till förslagsvis 350°, så kommer snart
nog denna spänning att högst betydligt överskrida
materialets flytgräns.
Den massiva rektangulära formen av akterstäven
ävensom den vanliga vertikala läsken äro från denna
synpunkt sett olämpliga.
C. Förslag till standard.
I fig. 6 visas tre olika, på den föregående
utredningen baserade förslag. "Teoretisk" är mest
anpassad efter den teoretiska utredningen. "Praktisk"
torde för skeppsvarven vara den bekvämaste i
användningen. Vid det tredje förslaget, "klassisk",
har särskild hänsyn tagits till
klassificeringssällskapens fordringar.
Att på frågans nuvarande stadium söka utforma
ett enda förslag, har ansetts olämpligt. Dels kunna
framtida försök och erfarenheter giva god
vägledning, dels måste de i Sverige representerade
klassificeringssällskapens ståndpunkt undersökas.
Förestående utredning och förslag avser sålunda
endast att hjälpa fram frågan om en svensk standard
för den försänkta nageln.
LITTERATUR ~=
Svenska Kryssarklubbens årsskrift 1930. J.
Beckmans bokförlag, Stockholm (i distribution). 394 sidor
liten oktav, talrika illustrationer. Pris häft. kr. 10: —
(inbunden, i elegant blått klotband, erhålles årsskriften
endast av medlemmar).
Det är sjunde årgången, som föreligger av denna
värdefulla publikation, utgiven av den även utom Sveriges
Fig. 6.
gränser välkända sammanslutningen för turist- och
långfärdssegling, Svenska Kryssarklubben, vars
medlemsantal nu överskridit 1 000-talet. Boken är
förtjänstfullt och väl redigerad, vilket länder den nye
årsskriftsredaktören, arkitekt G. Améen, till desto större heder,
som han knappt haft tre månader på sig för det
omfattande arbetet.
Bland innehållet märkes dels fortsättningen på
artikelserien "Ankarplatser för jakter", avx
generallots-direktör Erik Hägg, "Gamla östgötakartor", av
kommendör P. Dahlgren, "Strövtåg i Stockholms södra
skärgård", av ingenjör Åke Améen jämte ett antal
seglingsbeskrivningar, dels åtskilliga tekniskt betonade
artiklar. Dessa senare äro:
"Om ankaren och ankarkätting för segeljakter", av
marindirektör T. Herlin.
"Nirvana", av direktör Gösta Du Rietz, däri denne
redogör för de mycket tillfredsställande^
erfarenheterna av en ny 6,9 tons kustkryssare med 53 kvm
segelarea.
"Om uppvärmning av segelbåtar", en intressant artikel
av civilingenjör Nils Malm.
"Yoldia", av doktor Emil E n r o t h, vari ritningar
med beskrivning lämnas till en 5,3 tons jålriggad
kryssare med 42’ kvm segelarea, försedd med en 5 hk
Penta som hjälpmotor, möjliggörande en fart av 5%
knop i lugnt väder.
"En kryssare för Nordsjö segling", av lektor Harald
Hammarsten, vilken ger en instruktiv
beskrivning med fullständiga ritningar av sin i vinter vid
Roselis varv på Tynningö byggda kraftiga båt med
10,4 tons deplacement och 70 kvm segelarea.
"Galejan", av aktuarie Ebbe Löfmark, med
ritningar och beskrivning till en större segelkanot.
"Några erfarenheter från den nutida tyska
långfärds-seglingen" , av rektor B. Hegardt, däri läsaren får
en god inblick i konstruktionen och egenskaperna hos
sjögående, rel. små segeljakter. Särskilt intressanta
äro de reproducerade ritningarna till "Bora I", "Bora
II", "Bora III" och "Bora IV", båtar som tysken
G. Werckmeister låtit bygga och ingående studerat
till sjöss. Av derßa betecknas "Bora IV", en djupkölad
båt med utpräglade V-spant som den mest lyckade
— båtens deplacement är 18 ton och segelarean 70 kvm.
Svenska Kryssarklubbens sjätte konstruktionstävling.
Som bekant har Kryssarklubben ett antal år utlyst
mycket uppmärksammade konstrukticnstävlingar,
avseende segeljakter av olika storlek, vilka tävlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
